Augmented reality – mer än att jaga Pokémons

Vad kan vi då lära oss av Pokémon Go och det som kallas för augmented reality (förstärkt verklighet)? En skicklig pedagog kan använda spelet för att öva en hel drös med förmågor – varför inte diskutera kartor och riktningar, volym och massa, avstånd och även samarbete och reflektion kring de konstverk som finns i spelet och i verkligheten.

Jag lyfte ur just AR (augmented reality) och synade det lite extra. Ett för mig användbart exempel var Googles tjänst Google Översätt som finns som app i mobila enheter. Denna app har utökats med en slags textigenkänningsfunktion vilket gör att du med hjälp av din mobilkamera kan scanna av den text du vill få översatt från IRL till URL. Låt mig demonstrera!

googletranslate1
1. Placera texten som ska scannas innanför klamrarna som dyker upp på skärmen.
googletranslate3
2. Texten identifieras och markeras med hjälp av rutor.
googletranslate4
3. Bra jobbat Google!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Just i det här exemplet har jag redan från början indikerat att det är engelska som ska översättas till svenska.

Identifieringen går snabbt – och även om det är en blandning av olika teckensnitt så lyckas appen läsa av texten och ge en helt okej översättning.

QR-koder

Ett sätt att bygga in mer information i ett analogt presentations och/eller marknadsföringsmaterial är att använda QR-koder. Det har funnits ett tag och skulle kunna användas mycket mer – men har inte riktigt slagit särskilt brett. Steget att ladda ner en scannings-app, scanna av en kod när den dyker upp och sen få del av digitalt innehåll verkar inte vara lika lockande som en och annan marknadsförare eller kommunikatör hoppats på. Det stannar lätt i en klubb för inbördes nördar. Men det är något som hela tiden utvecklas och det är fortfarande av intresse att bevaka och hålla sig uppdaterad.

Låt teckningar få liv!

Ett lekfullt sätt att använda denna princip att scanna av något IRL för att få ytterligare en dimension URL finns i många olika versioner men de två jag har testat var bl a LandscapAR och Chromville.

landscapAR
Epic fail med LandscapAR

Principen för LandscapAR kändes klockren – rita topografiska figurer med linjer som indikerar höjd och se dina landskap ta form med hjälp av appen. Trots att jag testade på tre olika enheter, med tre olika sorters tuschpennor, olika sorters belysning och papper så var det alldeles för buggigt. Tyvärr, eftersom jag tänkt utgå från en karta över LiU och skapa ett och annat berg på den rätt så blåsiga schlätten.

Chromville är en annan app inom segmentet AR och rita – men där en del av narrativet redan finns klart. Det finns färdiga scenarios och karaktärer att färglägga och interagera med via appen. Men också några färgläggnings-papper som du skriver ut, färglägger, scannar och sen får du en liten krabat att antingen mata och natta eller spela fotboll med i din mobila enhet (i det här fallet en iPad). Det var lite svårt att få min något gamla iPad att fånga logotypen som ska läsas av för att få se sin figur och jag lyckades aldrig göra något mål – men det gav ändå en känsla av hur många liknande appar funkar.

chromville2
Utskrivet och färglagt, hämtat från Chromvilles hemsida

 

Fil 007
Skärmdump från min iPad. Teckningen scannas via appen. Du kan interagera med filuren genom att trycka på skärmen.
chromville
Filur nr 2 kan buffa runt bollen, men lyckades inte göra mål.

Det här sättet att arbeta med att ge en teckning liv triggade även igång en idé som gav mig anledning att testa både stop motion-appen iMotion samt AR-appen Aurasma.

Avslutningsvis: En magisk teckning

experimentiMotion

 

Ungefärlig tidsåtgång: 40 minuter.

Jag tog det som fanns tillgängligt – min fyraårings teckningar, en skrivbordslampa, nyckelband, ritblock och en iPad med appen Aurasma och iMotion.

Först använde jag iMotion i min iPad för att göra en kort stop-motion-film. Jag skippade ljud den här gången, men ska jobba vidare med det när jag fortsätter utforskandet.

När denna film var färdig följde jag instruktionerna via recensionen av Aurasma hos Skolappar för att länka samman den fysiska teckningen med den digitala filmen.

Resulatet ser ni lite snabbt filmat här:

 

Konstnären bakom teckningarna konstaterade när hen såg sina verk få liv: Coolt mamma! Jag vill också pröva!

 

 

Lego, här är jag!

Print screen Lego Onshape
Print screen Lego Onshape

Förra veckan deltog jag i en workshop i CAD där vi gick igenom programvaran Onshape. Det var en workshop som gavs i nystartade föreningen Makerslink, dvs Linköpings makerspace som huserar i en lokal på Wahlbecks företagsområde i T1/Valla. Den övningsuppgift i CAD som jag hann med var en legobit, dock inte riktigt geometriskt korrekt men till mitt försvar kan jag tillägga att jag gick kursen i sällskap av min 9-månaders. Det gav dock en grund i hur ett CAD-program kan fungera och jag insåg också att det både underlättade och försvårade att jag tidigare arbetat i Illustrator. Att gå från vektorbaserad grafik till 3D är en utmaning, men en rolig sådan och jag hoppas kunna få ihop en knapp för utskrift innan semestern!

Vad kan vi inte skriva ut? (Ännu)

Igår, tisdag lyssnade jag på ett webinar om 3D-design och 3D-printing via CreativeTools, deras VD Paulo Kiefe berättade om arbetet med utskrifter och design med hjälp av programvaran Cinema 4D och 3D-skrivaren Flashforge. Det jag tog med mig var en rad konkreta tips från idé till färdig utskrift och även sättet du bör tänka när du designar för 3D-utskrift i de “enklare” mer konsumentinriktade skrivarna. Dels är det svårt att lyckas med att skriva ut i flera färger samtidigt – kanske därför vi aldrig riktigt lyckats med att få igång vår CubeX-skrivare – det är för komplext och slutresultatet blir inte särskilt bra. Alltför mycket kan gå fel!

Paulo tipsade bland annat om att studera och tänka som en hantverkare – mer specifikt som en snickare. Det är svårt att skriva ut detaljer och komplexa konstruktioner i en enda utskrift. Det är bättre då att fundera över hur snickare gör – med olika sätt att sammanfoga delar med olika tekniker för ett hållbart resultat.

Det finns mycket som går att skriva ut – men också en del saker som Paulo inte rekommenderar att du skriver ut i nuläget. Dels är det bra att undvika att skriva ut konstruktioner som vid användning kan utgöra en risk. Dels är det ännu inte tillräckligt utforskat hur den plast (PLA) som vi skriver ut påverkar ev innehåll. Ingen egendesignad kaffekopp än med andra ord – plasten är inte ännu godkänd för livsmedel.

Programvara för 3D-design: Onshape

Onshape Print screen
Onshape Print screen

I det här projektet, att designa en knapp, har jag kikat på två typer av programvara. Det första heter Onshape och är ett onlinebaserat CAD-program. Det är gratis och molnbaserat och finns även som app till Android/iOS. Frågan är om CAD är överkurs eller om det är bra att nosa på redan i ett sånt här projekt?

Designa för 3D-utskrift

Buttons CC BY filipsdotter
Buttons CC BY filipsdotter

Nu är det dags! Jag ska lära mig hur jag skapar ett tryckoriginal för utskrift i vår 3D-skrivare. Och jag börjar verkligen i en mix mellan 2D och IRL. Digitalt och analogt. Men inte så mycket 3D och CAD. Min tidigare utbildning har gett mig bekantskaper såsom vektorgrafik och Illustrator men kunskapen räcker inte riktigt till så med ett undersökande och nyfiket tillvägagångssätt tänkte jag lära mig att designa för att kunna skriva ut i vår 3D-skrivare av märket Ultimaker 2 (länk till företaget Ultimaker).

Jag drivs mycket av att teknik och den tekniska utvecklingen ska gynna fler och att många innovationer och produkter troligen inte uppfunnits än eftersom tekniken ofta behöver utvecklas närmare dess faktiska slutanvändare och att det inom många ämnesområden inom filosofi, humaniora och utbildningsvetenskap tar stopp med orden: Näe, jag är alldeles för oteknisk / ointresserad av teknik. Får fler en grundläggande kunskap och förståelse kommer vi förhoppningsvis blir bättre beställare av it-system och se möjligheter att använda teknik för gestaltning, lärande, innovationer.

Med detta i åtanke har jag valt ett projekt som knyter an till den anda av slöjd och gestaltning som finns i det hus på campus Valla där vi också huserar, hus Key.

Projektet går ut på att lära mig programvaran för att kunna designa en knapp, den ska sedan skrivas ut i ett material (fillament) som delvis består av plast men också av träfibrer. Går det att skriva ut såpass smått? Hur klarar vår Ultimaker detta? Går det ens att göra hålen i en knapp såpass tydliga i skissen att det är tekniskt möjligt att skriva ut? Kräver slutresultatet efterarbete? Förhoppningsvis kan jag besvara en del egna frågor, hitta nya funderingar och därmed även lära mig lite mer om 3D-design/additiv design på kuppen.

Följ gärna denna process i bloggen!