Provotyp 3

En provotyp är en provokativ prototyp, en design som syftar till att väcka diskussion snarare än att föreslå en realistisk lösning. Genom absurda överdrifter utmanas invanda föreställningar, vilket tvingar läsaren att tänka ett varv till. Det här är del 3 i en serie av undervisningsrelaterade digitala provotyper.


Effektivitetsräknaren

Som statligt anställda tjänstemän förväntas vi alla behandla inkomna ärenden med viss skyndsamhet. Det finns även lokala regelverk som stipulerar en maxtid för rättning av studenters inlämnade uppgifter och tentamensskrivningar. Eftersom de flesta av dessa ärenden numera hanteras digitalt finns en möjlighet att beräkna genomsnittlig handläggningstid för varje enskild lärare. Effektivitetsräknaren hjälper till att visualisera detta mått i vardagen och kan på detta sätt identifiera flaskhalsar i systemet. Effektivitetsräknaren mäter hur lång tid det tar från det att studentens uppgift lämnats in till dess att ett omdöme finns i LADOK. Systemet tar förstås hänsyn till svenska helgdagar och för att vara rättvist räknas endast ärenden under de senaste 90 dagarna. Som ett experimentellt tillval finns också möjligheten att med hjälp av en lokalt tränad språkmodell även ta hänsyn till handläggningstiden för e-postmeddelanden. All data finns redan tillgänglig i våra system, det är bara att koppla in Effektivitetsräknaren och köra.

Provotyp 2

En provotyp är en provokativ prototyp, en design som syftar till att väcka diskussion snarare än att föreslå en realistisk lösning. Genom absurda överdrifter utmanas invanda föreställningar, vilket tvingar läsaren att tänka ett varv till. Det här är del 2 i en serie av undervisningsrelaterade digitala provotyper.


Mötesräknaren

Deltar du också ibland i möten som borde varit ett e-postmeddelande? Möten mellan människor är viktiga, men ibland behöver man få saker gjort också. För att skapa medvetenhet om hur våra humanresurser används finns Mötesräknaren. Genom att koppla ihop den digitala kalendern med HR-systemet kan Mötesräknaren i realtid räkna ut lönekostnaden för de personer som kallats till mötet och minut för minut visa hur hög kostnaden för mötet är. Detta skapar incitament för effektiva möten. Som tillval kan även hyreskostnaden för mötesrummet räknas in. All data finns redan tillgänglig i våra system, det är bara att koppla in Mötesräknaren och köra.

Bakslag eller mognad?

Kan man tala om en AI backlash? Stanfords 2026 AI Index Report visar att allt fler personer, globalt, upplever att fördelarna med AI-tjänster överväger nackdelarna, samtidigt som fler är bekymrade och skeptiska. Enligt en undersökning från Pew Research Center var hälften av amerikanerna under 2025 mer oroade än entusiastiska inför AI. I Sverige ökar AI-användningen snabbt, enligt den årliga rapporten Svenskarna och internet från september 2025, men det finns samtidigt återkommande oro kring upphovsrätt, trovärdighet och hur data används. Enligt SOM-institutets rapport Svensk AI-opinion 2023–2025 håller en växande majoritet med om att AI är en större risk för samhället än en möjlighet.

För den som är entusiastisk inför AI och dess möjligheter kan det här låta beklagligt. Det är lätt att tänka att skepticism är ett hinder för innovation och att vi måste utbilda bort det. Sätt alla AI-illitterata i skolbänken tills de sett ljuset! Men blotta användningen av ordet backlash avslöjar en värdering. Det antyder att det bara finns en naturlig riktning, och det är mer AI. Alla som inte håller med reagerar irrationellt eller emotionellt, enligt AI-förespråkaren.

Men i stället för att se trenden som ett bakslag kan man se det som att tekniken har tagit ett steg på vägen mot större mognad. Allt fler får upp ögonen, inte bara för allt fantastiskt som går att åstadkomma, utan också för baksidorna. Vi börjar formulera rimliga frågor om arbetsmarknad, energiåtgång, upphovsrätt, övervakning, utbildning och maktkoncentration hos teknikföretag. Att ta upp detta är inte ludditiskt motstånd, det är ett uttryck för demokratiskt omdöme. AI sätter helt enkelt ljuset på ett antal stora samhällsfrågor som vi länge skjutit framför oss.

Om människor blir mer skeptiska till AI behöver det alltså inte betyda att utvecklingen går bakåt. Tvärtom kan det vara ett tecken på att samhället börjar förhålla sig till AI på samma sätt som till andra kraftfulla teknologier: med nyfikenhet, men också med omdöme. Det är svårt att se varför det skulle beskrivas som ett bakslag. Mognad är kanske ett bättre ord.

Om vi accepterar att AI väcker legitima frågor snarare än bara missförstånd, blir nästa fråga hur samhället bör möta dem. Här har universitet och högskolor ett särskilt ansvar. Första kapitlet i högskolelagen gör ett tappert försök att förklara vad poängen är med högre utbildning. Högskolorna ska i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. (5 §) Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. (8 §) Man får slå knut på sig själv många gånger om man ska tolka detta på något annat sätt än att vi på allvar behöver ta tag i både fram- och baksidorna med AI. AI-skepsis är inte ett problem som behöver lösas. AI-skepsis är ett tecken på att människor tar tekniken på allvar. Kanske är den verkliga frågan inte varför människor blivit mer skeptiska till AI. Kanske borde vi snarare vara oroliga om de inte blivit det.

Provotyp 1

En provotyp är en provokativ prototyp, en design som syftar till att väcka diskussion snarare än att föreslå en realistisk lösning. Genom absurda överdrifter utmanas invanda föreställningar, vilket tvingar läsaren att tänka ett varv till. Det här är del 1 i en serie av undervisningsrelaterade digitala provotyper.


Prestationsräknaren

Universitetets syfte är att förvalta och producera kunskap, ju mer desto bättre. När det gäller grundutbildning mäts omfattningen i helårsprestationer (HPR). En helårsprestation innebär att en student under ett år fått motsvarande 60 hp kurser godkända. Om man summerar det totala antalet HPR för ett lärosäte får man ett mått på hur mycket kunskap som överförts till studenterna, för att i nästa steg komma samhället till tjänst. För att löpande hålla koll på produktionen, och därmed skapa incitament och stolthet hos lärarkåren, finns Prestationsräknaren. Den visar i realtid hur många HPR som lärosätet hittills under året producerat. Varje gång nya poäng godkänns i LADOK uppdateras Prestationsräknaren. En lärare kan alltså attestera poängen och sekunder senare genom kontorsfönstret se hur hen bidragit till lärosätets prestation. Detta skapar samhörighet, lojalitet och en känsla av att bidra till det allmänna bästa. All data finns redan tillgänglig i våra system, det är bara att koppla in Prestationsräknaren och köra.

Sommarläsningstips

Sommaren och semestern närmar sig, även om vi förstås har en hel hög av uppsatser och avslutningar att ta tag i innan dess. För många hägrar kanske hängmattan eller solstolen, i vilka en trevlig deckare kan vara ett lämpligt sällskap. Här kommer några tips om lättsmälta deckare från akademiska miljöer, för vi kan väl inte släppa jobbet helt och hållet?

Kristina Appelqvist har skrivit nio deckare som utspelar sig på Västgöta Universitet, ett lärosäte som har vissa likheter med Högskolan i Skövde där författaren själv arbetat med kommunikation under flera år. Den första delen “Den svarta löparen” utkom 2009 och följer rektor Emma Lundgren och hennes ledningsgrupp. Efter några böcker skiftar fokus till litteraturvetaren Helena Waller och i den än så länge sista delen “En giftig skandal” från 2020 samarbetar de båda med att lösa en deckargåta med tydlig anknytning till Agatha Christie. Appelqvists deckare kan definitivt klassas som cozy crime. Folk dör visserligen, men det blir sällan hemskt. Och även om en kriminalkommissarie är inblandad känns upplägget från klassiska pusseldeckare igen där många hjälps åt att leta efter mördaren. Skildringarna av intrigerna på ett typiskt svenskt lärosäte känns initerade och trovärdiga och miljöskildringarna från trakterna runt Skövde är fina. Det här är en lagom småputtrig serie, perfekt för hängmattan, men det räcker kanske att läsa en bok om året. Appelqvist har fortsatt att publicera flera andra läsvärda deckare i samma stil, utan anknytning till den akademiska världen.

Karolia Schützer är journalist, författare och numera även kommunikatör vid Uppsala universitet. Hennes deckardebut “Dödens lustgård” utkom 2024 och uppföljaren “Mördarens melodi” året därpå. Serien heter “Mord för filosofiska klubben” och för tanken till Jostein Gaarders numera klassiska “Sofies värld” genom sitt sätt att väva in filosofiska spörsmål. I centrum finns en lite udda duo i form av filosofistuderande Liam och nypensionerade journalisten Greta. De har en intressant dynamik och bedriver sina utredningar i samverkan, eller kanske konkurrens, med Gretas son som passande nog råkar vara polis. Även den här serien är typisk cozy crime, vilket signaleras tydligt av det blommiga omslaget och den kursiva titeln. Den första delen har målande miljöskildringar från det akademiska Uppsala, men i den andra delen är universitetsvärlden inte lika framträdande.

För den som vill ha lite mer svärta rekommenderas serien “Uppsala Arcana” av Johan Tralau. Han är statsvetare vid Uppsala universitet och har hittills givit ut två deckare. “Höken sjunger om död” utkom 2023 och “Ormens öga” året därpå. I båda böckerna följer vi litteraturvetaren Sebastian Grumner och kriminalinspektör Erika Lönnroth. De har var sina tragiska bakgrundshistorier som vi successivt får ta del av. Tonen är mörk och suggestiv med anspelningar på mystiska akademiska sällskap. Samspelet mellan personerna på den litteraturvetenskapliga institutionen är mycket skarpt skrivet och har en härligt satirisk udd. Spänningen är på topp hela tiden och det känns som att det finns utrymme för fler böcker i serien.

Ett intressant historiskt perspektiv finns i Anna Lihammers deckarserie. Hon är arkeolog, men uppehåller sig i sina skönlitterära böcker i ett i sammanhanget förhållandevis modernt 1930-tal. Den inledande delen “Medan mörkret faller” utkom 2014. Här följer vi kriminalkommissarie Carl Hell och polissyster Maria Gustavsson när de utreder ett mystiskt mord på Anatomiska institutionen. Det visar senare ha kopplingar till både rasbiologi och den politiska utvecklingen i Tyskland. Det här är allt annat än cozy, men språket är lätt och okomplicerat och vi får en tydlig inblick i de historisk miljöerna, inte minst framväxten av kvinnor inom polisen. Lihammer har gett ut två uppföljare med samma huvudpersoner som fortsätter lösa brott i ett allt mer nazistiskt Europa, dock utan kopplingar till akademin, och en fjärde del utkom 2020 tillsammans med Ted Hesselbom.

Slutligen, den kände science fiction-författaren Isaac Asimov försökte sig tidigt i karriären på att skriva deckare. “The Death Dealers” utkom 1958 men finns även publicerad senare under titeln “A Whiff of Death”. En student dör under mystiska omständigheter på ett kemilaboratorium, vilket utreds av såväl polisen som professor Louis Brade. Det här är en riktigt klassisk pusseldeckare, fast förankrad i akademin, och den som är lite kemiskt bevandrad kan säkert lista ut ett och annat tidigt i historien. Vill man ha tag på den här rariteten bör man nog leta på antikvariat, för det är tveksamt om den här billighetsutgåvan har nått till biblioteken.

Trevlig läsning!