Lucka 2: Använda Copilot för att generera källor från länkar

Det finns flera automatiserade sätt att hämta en källhänvisning från olika källor. Referenshanteringsprogram har plug-in till browsern till exempel. När det gäller källor från tidningar och blogginlägg, upplever jag att det inte alltid går felfritt. Jag ber då Copilot att generera eller konvertera en referens. Oftast fungerar det bättre om man frågar på engelska, men testa gärna även svenska.

Det är viktigt att komma ihåg att källhänvisningar som automatiskt genereras kan innehålla små fel, så det är viktigt att korrekturläsa.

Du kan bland annat hitta copilot som en plugin i webbläsaren Edge. Du kan så enkelt be om en referens till den sida du befinner dig på.

Prompt-exempel

Till exempel kan man fråga “Can you generate a reference in APA 7 for this website?

Alternativt kan man fråga “Can you convert this reference from APA style to Chicago style?

Lucka 1: Generera idéer

Behöver du vara kreativ men har slut på idéer? Oavsett om du ska formulera frågor till en intervjustudie eller komma på vad du ska ge bort i julklapp är Microsoft Copilot redo att hjälpa till. En av Copilots styrkor är förmågan att föra en dialog, så att du kan vrida och vända på idéer i flera steg. För bästa resultat, inkludera så mycket information som möjligt från början. Om du inte är helt nöjd efter första försöket kan du alltid lägga till nya instruktioner i samma konversation.

Prompt-exempel 1

Jag behöver hjälp med att formulera frågor för en intervjustudie om hållbar konsumtion. Jag kommer att intervjua unga vuxna och är särskilt intresserad av hur de förhåller sig till second hand-kläder. Kan du ge mig några förslag på frågor som täcker olika aspekter av ämnet?

Prompt-exempel 2

Jag försöker komma på julklappsidéer till min kusin som är i tonåren. Kusinen gillar matlagning, friluftsliv, djur och natur. Har du några förslag?

AIDVENTSKALENDERN – 2024

Ett samarbete mellan Universitetsbiblioteket, Digitaliseringsavdelningen och Didacticum.

I år låter vi människan arbeta väldigt mycket med generativ AI, för att på så sätt påvisa det många föreläsare sagt under året som gått: Det går inte att inte separera dessa två för att hitta konstruktiv användning inom utbildning och forskning.

Årets julkalender innehåller 24 olika infallsvinklar där både informationsexperter, it-utbildare, doktorander, docenter, bibliotekarier, adjunkter och högskolepedagogiska utvecklare får bidra med olika exempel på hur generativ AI kan användas. Det som läggs ut i den publika julkalendern är en direkt överföring av den resurs som finns tillgänglig via vårt intranät Liunet.

Prompt: A pop art image in primary colors depicting information experts, IT educators, PhD students, associate professors, librarians, lecturers, and higher education pedagogical developers in a staff situation with Christmas atmosphere

Skärmtid, pärmtid…och digitala klyftor

I somras besökte jag en nöjespark med familjen. Nöjesparken var verkligen i molnet! Det fanns en app, det skulle scannas qr-koder, betalning via Swish eller ännu en betaltjänst där bank-id behövdes. Det gick inte att gå in i restaurangerna och beställa mat genom att prata med en fysisk person, utan det skulle också göras via en app.

“Du får ett sms när din mat är klar” hävdade en övertydlig ruta i min telefon.

Synd bara att just den här dagen låg nätverket nere i just nacho-båset så 4 av 5 i sällskapet fick sin mat. Dock var den kall, för trots övertydlig ruta kom aldrig något sms. Men det jag också såg var att det var rätt många i den äldre generationen som tog hjälp av den yngre – “Jag vet inte längre hur jag ska göra för att beställa mat!”. Samma generation som har lappar från Polisen på kylen: GE ALDRIG UT DITT BANK-ID till okända! Nu skulle det användas 3 ggr under en och samma transaktion.

Där och då har aldrig den digitala klyftan känts djupare. Visserligen hade vi väl kunnat lämna parken och gått till närmaste mataffär, men justja det är en obemannad affär där du bara kommer in med ett mobilt bank-id och du behöver vara beredd på att kunna betala med kort eller ännu hellre Swish.

Det är ändå tur att den yngre generationen har fått ha en rätt liberal skärmtid genom uppväxten, för att kunna leka, laborera och utveckla kunskap om vad digitala verktyg kan användas till. “Utan hjälp hade jag gått hungrig”, muttrade en äldre person i vårt sällskap.

Idag kom Folkhälsomyndigheten ut med sina Rekommendationer för en balanserad skärmanvändning bland barn som föregåtts av rapporten Digitala medier och barn och ungas hälsa – en kunskapssammanställning och jag hoppas att det inte enbart innebär en oreflekterande vända skärmskam för alla Sveriges föräldrar. Media har en tendens att polarisera, i vanlig ordning.

Läs rapporten – om det som rör sömn och psykisk ohälsa och det som faktiskt hänger ihop med sociala kontakter och gemenskap – något som kan vara en viktig del i att förebygga psykisk ohälsa. Det som dock inte alltid görs är en fundering över vilka normer som råder vid social interaktion, där det fysiska mötet anses ske i den riktiga världen.

Det forskning visar är också att Innehåll är viktigare än skärmtid, något som dock kräver att fler från vuxenvärlden visar genuint intresse för den ungdomskultur som pågår i både sociala medier och spelvärlden.

Kanske att det skulle vara bra med rekommendationer för skärmtid även bland vuxna – mer skärmtid för 65+, för att bättre förstå vad det innebär att vara en medborgare i dagens digitala samhälle?

Kanske skärmtid ihop med ett barnbarn för att tillsammans lära sig mer?

Sen är det med skärmar som med läsning – vi vuxna behöver agera förebilder i hur vi använder dessa format. Läs ihop med era barn, verbalisera inför barnet varför du behöver ta fram din mobil för att kanske sjukanmäla ett barn, betala en räkning eller läsa en tidningsartikel – och visa intresse för ditt barns digitala världar – det är minst lika viktigt att föräldravandra online som i den fysiska världen.

PS. Jag kan även säga att en spännande bok också kan ha negativ effekt på sömnen, det är bara inte lika vanligt med pärmtidsrekommendationer för bättre sömnvanor. DS.

AI i lästräningens tjänst – test av Copilot, Immersive reader och Reading Coach

Människan och AI, det är tillsammans nya möjligheter dyker upp sa en klok föreläsare. Det försöker jag anamma, men jag vet inte alltid hur det ska ta sig uttryck i mitt arbete som pedagogisk utvecklare med intresse för digitalisering, utbildningsdesign och inkluderingsfrågor.

Det bästa vore förstås att baka ihop alltihopa – att låta digitala verktyg och AI bli en del av en mer tillgänglig och inkluderande utbildningsdesign.

Hur undersöker en bäst detta då? Förslagsvis med ett faktiskt problem eller tänkbart scenario åtminstone.

Lästräning med elev i lågstadiet

Eleven i fråga får hem lästräning i form av läshäften som ska läsas intensivt hemma. Motivationen att ta del av dessa berättelser är inte alltid på topp. Det kanske är värt att testa en lite annan approach?

  1. Skapa en berättelse med hjälp av Copilot, med utgångspunkt i favoritdjuren just nu: salamanderdjuret axolotl och en capybara. Prompt: “skriv en berättelse om en axolotl som möter en capybara på väg till en skog. Båda djuren letar efter en fin gammal skogssjö där det finns eldflugor. Berättelsen ska vara på läsnivå 2 enligt normalfördelningskurvan, dvs under medel” Resultatet justeras något – det är svårt att avgöra huruvida texten är på rätt läsnivå t ex. Kanske skapa berättelsen redan från början tillsammans med eleven?
  2. Skapa bild i Copilot: Denna berättelse behöver även en illustration – det är något som eleven i fråga brukar uppskatta. Hen gillar även mangastil och söta japanska figurer “kawaii”. Efter en del svårigheter att faktiskt gestalta en axolotl blev detta resultatet:

Prompt: En rosa axolotl-salamander vid namn Axl och en capybara vid namn Cappy som har en kikare runt halsen i manga-stil, stående i skogsbrynet in till en djup, mörk urskog

4. Bilden blir sedan en utgångspunkt i att ge Copilot en chans till att skriva en berättelse igen. Prompt: “Skriv en berättelse om djuren på bilderna. Båda djuren letar efter en fin gammal skogssjö där det finns eldflugor. Berättelsen ska vara på läsnivå 2 enligt normalfördelningskurvan, dvs under medel.”

5. Klistra in bild och text i Word (i det här exemplet Online). Gå in under View och byt till Immersive reader (Avancerad läsare på svenska).

Det går att välja hur texten visas, om du vill fokusera på en rad i taget eller flera. Det går att byta teckensnitt och översätta texten till annat språk. Det går också att lyssna till texten genom att trycka play.

6. Testa Reading Coach

Längst till höger i Immersive reader-läget finns en ikon i form av en uppslagen bok. Under denna ikon hittar du Reading Coach som du slår på.

7. Nu får du läsa texten istället.

8. När du läst klart får du direkt återkoppling.

Hur många ord fick du rätt? Hur mycket av tiden som gick ägnades åt faktisk läsning och hur många ord var korrekta per minut? Det finns även 5 ord som behöver övas ytterligare.

9. När du trycker Practice Words får du möjlighet att säga orden och därmed öva dem ytterligare.

Inte helt klockren på svenska (än) men det här ser jag som en värdefull resurs att utveckla ytterligare!