Förutsättningar för (e)-lärande vid LiU #1 Pedagogisk grundsyn och tid

Trots att det finns olika syn på vad lärande och undervisning är, finns det ett antal gemensamma nämnare för all undervisande personal vid LiU. Jag använder mig av begreppet undervisande personal, eftersom det är många som i sin yrkesroll lär ut både praktiska och teoretiska kunskaper, men det är inte alla som primärt ser sig som lärare. Det är bibliotekarier med undervisningsuppdrag, läkare som undervisar och handleder, biologer och civilingenjörer som håller i kursmoment. Men – vi behöver diskutera det här med pedagogisk grundsyn. Vad menar jag med kvalitet i undervisning? Hur skapar du ett effektivt lärtillfälle? Vilka kunskaper är viktigast? Och vad säger de olika studentgrupperna? Varför väljer jag de aktiviteter jag gör och vad gör jag när det inte alls fungerar? Och vad är viktigast – djupinlärning och/eller klara tentorna? Behöver det ena utesluta det andra?

Så del 1 i att skapa förutsättningar för (e)-lärande vid LiU är att sätta sig ner och fundera över hur kunskapssyn, lärandemål och aktiviteter ser ut i just din kontext, men även fundera över hur det knyter an till universitetet som helhet. Men innan ett utvecklingsarbete – oavsett innehåll och syfte behövs tid. Tid att diskutera, undersöka, testa, misslyckas, utvärdera och lära sig något nytt eller få fördjupat förståelse.

I nästa del tar jag upp tankar om digital kompetens i relation till lärande – hur ska vi egentligen veta vilka digitala verktyg som kan användas och när ska de användas?

Vill du ta del av presentationen som dessa blogginlägg baserar sig på finns den nu tillgänglig på Slideshare: Jag kan – ge mig bara tid

Digitalisera din föreläsning – pedagogiska tankar, produktion och distribution

Nu finns första delen uppe på YouTube och i Lisam för dig som vill komma igång med att digitalisera din föreläsning baserat på en befintlig powerpoint. Tanken är att du tar del av materialet, gärna tillsammans med kollegor för att få till en diskussion kring hur en ska tänka kring ett asynkront format – dvs ett format där innehållet distribueras när det passar mottagaren. Förslagsvis digitalt, via en lärplattform.

 

Spellistan ovan består av 13 avsnitt samt en uppmaning att ta del av det våra kollegor Emma och Stina har producerat på bloggen: Värt att veta – IT-tips för dig som jobbar vid LiU

Spela in föreläsning i ppt from LiU Medicin & Hälsa on Vimeo.

Vad säger forskning om IKT i högre utbildning?

Det är klart att kritiska frågor behöver ställas kring nya metoder och modeller inom utbildning. Men det är också viktigt att fundera över vilken typ av forskning en ska basera sina val på för vidare kursutveckling.

Är det empiri? Vad ska studierna baseras på? Beprövad erfarenhet? Vilka ska frågorna vara och hur ser ett gott exempel ut på användning av IKT.

Ska en vänta in studier inom sitt område först och göra pedagogiska IKT-val sen? Hur säkerställer en då att det som valts inte redan då är passé? Det är inom en statlig organisation en ständig jakt efter att utvecklas lagom, inte vara först men inte heller vara sist, fördela medel på bästa strategiska sätt utan att slösa. Det är ändå skattemedel som finansierar vår verksamhet och det har jag full respekt för. Dessutom bör det även vägas in att en stor del av ett universitets infrastruktur vad gäller IT ligger på central nivå – det är inget som enskild lärare ska behöva räkna in i sin kursbudget. Helt klart en utmaning!

Men – vad säger då forskningen? En vanlig fråga är vad forskningen säger om väldigt verktygsspecifika inslag i en kurs. Vad säger forskningen om filmade föreläsningar? Vad säger forskning om interaktiva skrivtavlor? Om flipped classroom? Många lärare är under tidspress och vill snabbt få ta del av vilken utvecklingsmodell som är mest framgångsrik för att kunna göra rätt val direkt.

Men där vill jag vidga frågeställningarna för att fånga upp goda exempel som står sig även efter att just entusiasmen över en specifik teknisk innovation har blåst in och blåst förbi. Det är mer intressant att fundera över ämnets specifika, didaktiska karaktär – vilka lärandeaktiviteter används i nuläget och hur stimulerar de bäst till att förmedla kunskap till studenterna? Hur går dessa att vidareutveckla med hjälp av IKT? Vad har andra gjort? Inte direkt det en tidspressad lärare vill höra, men det är just det forskningen visar. Att en behöver gå den vägen för att hitta så rätt det bara går, så snabbt som möjligt.

    TIPS!

    Gör en omvärldsbevakning kring just ditt ämne.
    Skapa kunskap om vilken ‘digital literacy’ som krävs för att bedriva en utbildning inom just ditt område där en behöver väga in både här och nu, men också se över vilken arbetsmarknad studenterna ska ut i efter examen.

Det underlättar mycket för att sedan kunna gå vidare med inspiration och idéer till kursutveckling med digitala verktyg väl integrerade i de aktiviteter du sen väljer att ha med i din kursdesign.

Men – finns det ändå några generella tips att ge? Som är övergripande för alla?
Ja – det återkommer jag till i nästa blogginlägg kring forskning om IKT i högre utbildning.