Category: Utbildning för alla

Posted on

Lucka 13: Vi börjar med A!

I arbetet med att skapa en tillgänglig lärplattform, är det ju som nämndes i tidigare blogginlägg om DOS-lagen viktigt att arbete sker på ett sätt så att alla involverade professioner är inblandade. Systemägare och systemutvecklare, innehållsansvariga och även användarna som förväntas interagera med innehållet. Innehåll skapas i just exemplet lärplattform av lärare, adminstratörer eller kommunikatörer – men också studenter som i många kurser förväntas interagera med innehållet både i den fysiska och digitala lärmiljön. Tanken med det här blogginlägget är att börja tänka kring detta – vi börjar med A, dvs det som i WCAG 2.1 (Riktlinjerna i sin helhet) kategoriseras som grundläggande tillgänglighet. A är miniminivån* – men en bra början, för att inte hamna i känslan av total överbelastning.

Innehåll

Den text, bild, ljud, video som utgör innehållet i kursen.

Text

  • Din text ska vara begriplig – både för en människa och en maskin som ska läsa av sidan. Korta ner dina texter. Dela upp dem i instruktioner i flera steg med förklarande underrubriker.
  • Material ska hela tiden presenteras i en logisk ordning.
  • Rensa din text från referenser till enbart visuella element av typen “i menyn till höger” eller “den blå knappen”.
  • Länkar i löpande text ska beskrivas tydligt med information om var länken leder. Exempel: Det går att läsa mer på Microsofts Inclusive Design. (EJ: Det går att läsa mer här.)

Bild, ljud och video

  • Allt innehåll som är inom kategorin “non-text content” ska finnas tillgängligt i text som är ett likvärdigt alternativ. Här behöver du som lärare fundera över om det är textning eller transkribering av t ex en föreläsning som är det likvärdiga alternativet eller om någon annan typ av text uppfyller kravet på likvärdighet.
  • Alla betydelsebärande bilder ska förses med en beskrivande alt-text, tänk på att även diagram räknas som bild.
  • Skriv tydliga bildtexter till både bild, ljud och videoklipp som används i kursrummet.

Form

Den formatering, kod som definierar struktur och hur kurssidan presenteras för användaren.

  • Använd de rubriknivåer som finns tillgängliga i ditt LMS (Learning Management System).
  • Använd inte enbart färg för att förmedla betydelse – detta gäller både bilder du skapar själv (diagram t ex) och designen av en kurssida.
  • Vid användning av färg – se till att det blir tydlig kontrast.

….det här med textning då?

Den vanligaste frågan kring DOS-lagen rör den om textning. Svenskan är ett relativt litet språk vilket gör det svårt att hitta bra automatgenererade texter som smidigt går att läggas in på det material som ska in i en lärplattform. Det är dock en av de mest grundläggande delarna av tillgänglighet – dvs A, som därmed behöver lösas. Det finns tjänster såsom textamig!, men det kräver rätt mycket manuell handpåläggning i efterarbetet. Word erbjuder även relativt kompetent transkribering och översättningsfunktion.

Ur ett pedagogiskt perspektiv finns det en potentiell styrka i att använda olika typer av mediematerial. Att använda bild, ljud och video genomtänkt och med en didaktisk insikt (vad, hur och varför?) kan vara inkluderande för en grupp studenter, men exkluderar andra om viktigt innehåll “låses” in för dem som behöver textversionen för att kunna delta och tillgodose kursen.

Så även om insikt hos den enskilda individen finns – behöver detta lösas på systemnivå. Det är min högst personliga åsikt, efter att ha följt frågan i snart 3 år. Men det är också bra att hela tiden ha i åtanke: god tillgänglighet gynnar alla!

 

Posted on

Spaning #4: Utbildning för alla – Ny rapport från SFS: Särskilt pedagogiskt stöd – en kartläggning av lärosätenas insatser

Omslagsbild rapport

I slutet av januari släppte SFS (Sveriges förenade studentkårer) en rapport gällande den granskning som genomförts av det pedagogiska stöd som finns (eller inte finns…) vid 43 lärosäten i Sverige. En av deras förslag för att förbättra situationen är att kompetensutveckla lärarna – något som ingår i våra högskolepedagogiska kurser, men vi täcker långt ifrån alla aspekter så vi har en del kvar att göra.

Här finner du rapporten i sin helhet via SFS hemsida.

Posted on

Spaning #3: Utbildning för alla – Konferens och nätverkstips!

Include är ett nätverk där ett flertal svenska lärosäten är medlemmar för att dela med sig av kunskap och erfarenheter som rör breddad rekrytering och breddat deltagande inom högre utbildning.

I slutet av april – 26-28/4 – arrangeras en konferens: “Konferensens tema är IN-UNDER-UT och de bidrag som presenteras följer studentens väg genom högre utbildning.” (läs mer på eventets bokningssida.)

Med anledning av att jag lyfter nätverket Include är det även värt att nämna ett nätverk som finns som subnätverk till ITHU (IT inom högre utbildning) – Subnätverket för Tillgänglighet. Detta subnätverk har sitt ursprung i ett växande intresse för tillgänglighetsfrågor i digitala lärmiljöer – och vi ses med jämna mellanrum och berättar om erfarenheter och delar med oss. Mycket är återkommande frågor som många av oss brottas med, men det brukar vara värdefullt och ge nya idéer och grund för ökad samverkan även mellan olika lärosäten.

 

Posted on

Spaning #2: Utbildning för alla – resurser för akademisk litteracitet

MOOC:s från MDU

Under hösten upptäckte jag två stycken öppna kurser som MDU tagit fram, den ena Språka på akademiska skrev jag om i Lucka #2: Jag är inte dum, bara förvirrad – om akademisk litteracitet, den andra är också väl värd att tipsa om – Att studera på högskolan, som också finns som bok av Marina Bergman. Jag hoppas – i och med att kurserna är öppna och släppta med creative commons-licens, att dessa kan användas av fler. Det svåra är väl att få till det, att kanske starta en studiegrupp, så att det verkligen blir av att studenterna tar del av materialet så som det är tänkt.

Konferens-tips

Konferens: Litteracitet och lärande i högre utbildning 26–27 september 2023

 

Posted on

Spaning #1: Utbildning för alla

I flera år har vi inom de högskolepedagogiska kurserna vid Didacticum haft med inslag som rör studentstöd vid universitetet. Det är kopplat till frågor som rör juridik, etik men även lika villkor och förebyggande av diskriminering. Det här är något som görs både utifrån ett lagen säger att detta MÅSTE du göra – men jag vill väl koppla det till det mer medmänskliga perspektivet: en följd av breddad rekrytering är att vi som utbildningsgivare också behöver se över hur vi arbetar med breddat deltagande. Och i en värld med tighta resurser är det väl bra med 1) samverkan 2) öppenhet kring de fynd som görs vid olika lärosäten kring dessa frågor 3) en väl etablerad delningskultur.

Så från och med nu tänkte jag bidra genom återkommande blogginlägg med spaningar där jag lägger ut det jag hittat i min omvärldsbevakning kring utbildning för alla inom högskolevärlden.

Leadership and Organisation for Teaching and Learning at European Universities. Final report from the LOTUS project. Brussels, European University Association.

Detta är en rapport från EUA (European university association) som publicerades i mitten av december en slutrapport från LOTUS-projektet som beskrivs på följande sätt via hemsidan:

LOTUS set out to contribute to capacity building and strategic change management for learning and teaching at higher education institutions (HEIs) across Europe and explored the potential of various actors (including HEIs, ministries, national agencies, university associations, student and staff unions) to support transformation and innovation in learning and teaching.

I ett av de kapitel som ingår i rapporten lyfts “Diverse learners’ needs: adapting the educational offer” som den första punkten kring de som behöver prioriteras för att utveckla undervisning och lärande inom högre utbildning. Det beskrivs att pandemin gav ökad förståelse för behovet av flexibilitet – men att det har varit svårt att få till en verklig förändring på sikt. Nyckelelementen för vidare utveckling av detta, för att kunna möta en mer heterogen studentgrupp är:

• The leadership at HEIs should clearly raise discussions, consult the university community, and communicate on the development of flexible learning approaches, in order to achieve a common understanding across the institution. This would help ensure commitment of staff and students.

• A functional student-centred approach requires regular feedback loops in different forms involving students and teachers – from short and regular feedback surveys to large group discussions and focus groups.

• The student body can be heterogeneous, and individuals with their different backgrounds have different needs. This requires evidence-based analysis of who students are. Developing and implementing inclusion and wellbeing strategies can also support reflection on students’ needs and complement the development of the educational offer.

• Student-teacher partnership should be valued and considered as indispensable for enhancing teaching. This implies developing student agency and capabilities to actively engage with their learning, valuing their learning process (and not exclusively discipline contents), and providing recognition for their engagement.

• Teachers should be granted sufficient freedom and resources to innovate, regarding methods and approaches, also in response to changing student and labour market needs. They should be given opportunities to learn from existing practices and advice on pedagogical approaches. 

Läs rapporten i sin helhet via EUA:s hemsida, den tar även upp andra delar som rör kompetensutveckling, pedagogiskt ledarskap och digitalisering.