Säg: DOS-lagen, så kan det faktiskt även i de mest engagerade sammanhang komma en uppgiven suck.
“- Vi har ju inte löst det här med textning än”
“- Det kommer bli ännu en grej för mig som enskild lärare att fixa med”
Men, jag vädjar ändå till några minuters läsning och reflektion kring varför lagen ens finns och vad syftet är med den.
Varför är digital tillgänglighet viktigt?
- Digital offentlig service – (dvs skattefinansierad) är något alla ska ha rätt att kunna ta del av, utifrån sina förutsättningar.
- 1 av 6 har någon typ av “signifikant” funktionsnedsättning sett ur ett globalt perspektiv (Fact Sheet on Disability, WHO, 2023)
- Vi lever längre, och med ålder kommer ökad risk för med åldern uppkomna funktionsnedsättningar.
- De signifikanta funktionsnedsättningarna fokuserar primärt på permanenta funktionsnedsättningar, men tar inte upp grupper med kognitiva funktionsnedsättningar vilket gör det svårt att få en mer exakt siffra än den från WHO.
- Alla människor kan någon gång i livet hamna i en situation som orsakar en tillfällig funktionsnedsättning genom t ex sjukdom.
- God tillgänglighet på webben är något som kan gynna alla människor.
En digitalt tillgänglig lärplattform
I rollen som universitetslärare bidrar du med digitalt innehåll via en mängd olika kanaler – men den som är viktigast är den lärplattform som används för undervisning. Det jag lutar mig mot i det här blogginlägget är de riktlinjer som tagits fram av World Wide Web Consortium (W3C). W3C ansvarar för att ta fram standarder för webbsidor och har sedan 1999 gett ut WCAG (Web Content Accessibility Guidelines). Det som gjort att dessa riktlinjer diskuteras även utanför webbyråer och avdelningar är DOS-lagen. Digital offentlig service (även inlåst i en lärplattform) ska vara tillgänglig enligt följande principer
Digital offentlig service ska vara:
- möjlig att uppfatta (exempel: textning, transkribering av ljud och rörliga medier, alt-text på bilder, strukturerat och urskiljbart innehåll)
- hanterbar (exempel: du ska kunna “tabba” dig förbi interaktiva delar med tangentbord, lättnavigerat oavsett enhet)
- begriplig (exempel: läsvänligt för både skärmläsare och människor)
- robust (exempel: kompatibel med alla typer av webbläsare, använda etablerade standarder)
(Källa: Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, DIGG, Myndigheten för digital förvaltning)
I nästa inlägg tänkte jag skriva lite om de principer som kan vara bra att börja med som just lärare.
PS. Tyvärr är inte denna blogg särskilt tillgänglighetskalibrerad, (oh the irony!) – men jag försöker tänka på det! D.S
Mer läsning
Introduktion till WCAG – Digital tillgänglighet, CC BY-SA-NC 2013-2023 Per Axbom
Digital tillgänglighet, DIGG, Myndigheten för digital förvaltning.