Bygg din egen ChatGPT

AI-genererad karta som visar upp Skandinavien på ett felaktigt sätt

I min strävan att lära mig mer om prompt engineering snubblade jag på en serie med webinarier från Vanderbilt University, där en hade titeln ChatGPT and the future of education – Vanderbilt Data Science. Strax efter läste jag om en lärare i Burlöv, Musse Al-Amide som skapat en chatGPT med syfte att avlasta matematiklärare i klassrummet.

Jag har, efter snart ett år med laborerande med chatGPT börjat fundera över vad som gömmer sig bakom plus-menyn. Vad är nästa steg? Och nu fick jag en del av svaret. Efter att ha läst artikeln How to build your own custom ChatGPT with OpenAI´s GPT builder insåg jag – det här måste testas!

Jag testade 3 idéer:

  1. Scratch Assistant – Adaptive Scratch mentor for young learners. Med utgångspunkt i Internetstiftelsens digitala lektioner om programmering och lärarhandledningen Programmering och digital kompetens. En idé om en chatbot som kan hjälpa unga barn att komma igång med programmering.
  2. Akademiskt skrivande – med utgångspunkt i material om akademiskt skrivande, rättssäker examination, senaste versionen av APA m.m. En idé om en chatbot som kan hjälpa studenter på olika nivåer att få bättre koll på akademiskt skrivande, källhänvisningar, referenshantering m.m.
  3. Geografi-boten Georg – “hjälper dig att förstå geografi bättre!” – med utgångspunkt i kursplanen i geografi och SO-rummets dedikerade resurs om geografi är tanken att en elev i åk 4-6 ska kunna ställa frågor om geografi relaterat till kursmålen och få svar som inte bara är en variant av Google.

Två av dessa botar kan ni se mer av i två skärminspelningar. Jag ber att få återkomma med mer tankar när jag testat botarna på den tänkta målgruppen.

AI-verktyg för både anställda och studenter vid LiU – vad innebär det?

Nu gäller det att hålla ordning på namnen – fort går det, och alltid en pedagogisk utmaning att lära andra om nya verktyg som inte ens behåller samma namn i mer än några månader. Och för att göra det lite mer knepigt – de namn vi nu ska hålla reda på är väldigt snarlika.

Jag pratar om de AI-verktyg som Microsoft erbjuder anställda och studenter vid LiU som bygger på chatGPT (Chat Generative Pre-trained Transformer).

  1. Microsoft Copilot (tidigare Bing Chat) går att använda som anställd och nu även som student vid LiU genom att logga in med ditt LiU-id: https://copilot.microsoft.com/
  2. Från januari 2024 erbjuds 300 anställda vid LiU att bli testpiloter av Microsoft 365 Copilot – dvs en copilot integrerad i Microsofts program: Outlook, Word, Powerpoint m.m.

För att kunna använda den här typen av AI-verktyg behövs kunskap om det som kallas “prompt engineering” – du behöver kunna föra ett samtal med din hjälpsamma chatbot och ge den rätt sorts instruktioner. Frågan är – hur gör jag det? Här följer några grundläggande tips – men bäst är att pröva sig fram och saknar du idéer i början: tänk ut olika roller du kan tänkas ha, med behov av svar från en chatbot.

Var tydlig i dina instruktioner

Exempel Middag

  1. Vad ska jag äta till middag?
  2. Vad ska jag äta till middag som tar max 20 minuter att laga?
  3. Vad ska jag äta till middag som tar max 20 minuter att laga? Jag äter gärna medelhavsinspirerad mat men klarar inte av färsk koriander. Utgå från grönsaker det är säsong för i Sverige i januari.

Vad visar detta exempel? Chatbotten är ingen tankeläsare, ju mer specifika detaljer desto mer relevans i de svar som levereras.

Vem är det som ger instruktionen?

Fundera över hur du beskriver dig själv, din utgångspunkt och behov i relation till den instruktion du ger chatboten. Det går även att be chatbotten att anta en specifik roll när den ska leverera sitt svar.

Exempel Middag

  1. Vad ska jag äta till middag som tar max 20 minuter att laga? Utgå från grönsaker det är säsong för i Sverige i januari. Ge även förslag på efterrätt som passar en laktosintolerant person.
  2. Ge förslag som passar en kvinna som styrketränar 3 ggr i veckan.
  3. Ge förslag som passar en familj där ett barn har svårt för såser. Svara så att en 10-åring med viss erfarenhet av matlagning kan laga middagen.

Exempel Kurs i programmering

  1. Skapa en kursplan i grundläggande programmering för årskurs 5. Kursen ska genomföras på två veckor fördelat på 1 timme x 10 veckodagar. Kursen använder sig av Scratch.
  2. Skriv ett välkomstbrev som om du vore läraren i kursen som även inkluderar en första övningsuppgift i Scratch.
  3. Skriv en vänlig utvärdering av kursen i grundläggande programmering för årskurs 5 som om du vore en pojke i årskurs 5 som hellre arbetat i Roblox Studio än Scratch.

Ge exempel på vad du menar

Exempel Kurs i programmering

Ge förslag på övningar till en kurs i grundläggande programmering i Scratch för årskurs 5 som kompletterar dessa (klistra in instruktionen från Digitala lektioner: Gör och förstå geometriska figurer med Scratch). Skriv svar i punktform.

Portionera ut instruktionen

Jobba successivt och i dialog med chatbotten. Ju längre instruktion i en och samma prompt – desto större risk för syftningsfel. Det är bättre att ta lite i taget, utvärdera resultatet, be om ändringar enligt dina önskemål och fortsätta tills du är nöjd med resultatet.

Förbättra resultatet tillsammans

…med chatbotten. I detta ingår även att du ger exempel på vad du menar. Utgångspunkten är det du redan skrivit eller skapat och du skriver instruktioner som syftar till att bearbeta och förhoppningsvis förbättra något tillsammans med chatbotten. Det är dock viktigt att kolla av om detaljer såsom antal ord eller specifika stil och genreval verkligen stämmer med det du strävar efter.

Exempel 

Skriv en sammanfattning av denna text <inklistrad text> på max 200 ord.  = Det är inte säkert att antalet ord stämmer.

Gör den här texten mer sammanhängande <inklistrad text> = Blev den bättre eller…t o m sämre?

Ge förslag på andra sätt att beskriva detta <inklistrad text> = Ett sätt att komma åt språkliga tics eller överanvända uttryck?

Skriv om detta <inklistrad text> så det blir en sonett = Blev det verkligen en sonett enligt konstens alla regler?


Jag stannar här, och lämnar över testandet till er – det är ändå bäst att lära sig genom att använda sin egna, högst konkreta situation för att förstå och se möjligheterna med AI-verktyg inom högre utbildning.

Lycka till!

Lucka 22: (O)kritiskt tänkande

13 mars 2024 arrangerar Didacticum Pedagogikdagen – det är en viktig del av vår verksamhet och är ännu ett sätt att erbjuda plats för erfarenhetsutbyte och inspiration.

Undervisande kollegor vid LiU erbjuds att presentera det egna utvecklingsarbetet samt väcka diskussion kring olika frågor som har med högskolepedagogik och -didaktik att göra.

Undervisande personal från andra lärosäten är också välkomna att delta.

Emma Frans och Sonja Bjelobaba är keynotes och 2024 är året då vi är i Norrköping med Pedagogikdagen!

Deadline för att bidra är 19/1 2024.

Mer information hittar du på Pedagogikdagen 2024.

Lucka 21: Akronym-bingo

Akronymer som bingobricka

I vanlig ordning slänger vi oss med en hel hög av förkortningar även inom högskolepedagogik. Vi är ju ändå en del av en statlig verksamhet, och just akademin är nog extra benägen att hitta akronymer för var och varannan teori, grupp eller projekt som är bestående längre än fem minuter. Hur många förkortningar i bingobrickan har du stött på? Vet du vad alla betyder?

  1. UDL – Universal design för lärande
  2. PBL – Problembaserat lärande
  3. SoTL – Scholarship of teaching and learing (Det akademiska lärarskapet)
  4. IPL – Interprofessionellt lärande
  5. OER – Open educational resources (Öppna lärresurser)
  6. DiSCo – Didaktisk spatial kompetens
  7. CBL – Challenge-based learning (Utmaningsdrivet lärande)
  8. MOOC – Massive Open Online Course
  9. CSCL – Computer-Supported Collaborative Learning
  10. SDL – Self-directed Learning
  11. CoI – Community of Inquiry
  12. PDK – Pedagogisk digital kompetens (ibland kan det även referera till professionel digital kompetens)
  13. LMS – Learning Management System (Lärplattform)
  14. SAMR (-modellen) – fyra nivåer av teknikanvändning där bokstäverna står för Substitution, Augmentation, Modification och Redefinition.
  15. IKT – Informations- och kommunikationsteknik
  16. TBL – Team-baserat lärande.

I vår Högskolepedagogiska ordlista (Sharepoint-intranätsida) försöker vi successivt gå igenom mer vad begreppen innebär också.