Lucka 22: (O)kritiskt tänkande
13 mars 2024 arrangerar Didacticum Pedagogikdagen – det är en viktig del av vår verksamhet och är ännu ett sätt att erbjuda plats för erfarenhetsutbyte och inspiration.
Undervisande kollegor vid LiU erbjuds att presentera det egna utvecklingsarbetet samt väcka diskussion kring olika frågor som har med högskolepedagogik och -didaktik att göra.
Undervisande personal från andra lärosäten är också välkomna att delta.
Emma Frans och Sonja Bjelobaba är keynotes och 2024 är året då vi är i Norrköping med Pedagogikdagen!
Deadline för att bidra är 19/1 2024.
Mer information hittar du på Pedagogikdagen 2024.
Lucka 21: Akronym-bingo
I vanlig ordning slänger vi oss med en hel hög av förkortningar även inom högskolepedagogik. Vi är ju ändå en del av en statlig verksamhet, och just akademin är nog extra benägen att hitta akronymer för var och varannan teori, grupp eller projekt som är bestående längre än fem minuter. Hur många förkortningar i bingobrickan har du stött på? Vet du vad alla betyder?
- UDL – Universal design för lärande
- PBL – Problembaserat lärande
- SoTL – Scholarship of teaching and learing (Det akademiska lärarskapet)
- IPL – Interprofessionellt lärande
- OER – Open educational resources (Öppna lärresurser)
- DiSCo – Didaktisk spatial kompetens
- CBL – Challenge-based learning (Utmaningsdrivet lärande)
- MOOC – Massive Open Online Course
- CSCL – Computer-Supported Collaborative Learning
- SDL – Self-directed Learning
- CoI – Community of Inquiry
- PDK – Pedagogisk digital kompetens (ibland kan det även referera till professionel digital kompetens)
- LMS – Learning Management System (Lärplattform)
- SAMR (-modellen) – fyra nivåer av teknikanvändning där bokstäverna står för Substitution, Augmentation, Modification och Redefinition.
- IKT – Informations- och kommunikationsteknik
- TBL – Team-baserat lärande.
I vår Högskolepedagogiska ordlista (Sharepoint-intranätsida) försöker vi successivt gå igenom mer vad begreppen innebär också.
Lucka 20: Taxonomier – att klassificera olika typer av kunskap
Ordet taxonomi kopplar många säkert till den biologiska vetenskapen. Det är ett systematiskt sätt att klassificera och organisera organismer och objekt, men även relationerna mellan dessa objekt.
Inom universitetslärarskrået skapades i USA en taxonomi som gav sig på att förklara lärande i olika steg. Från det första steget – att memorera, till att skapa nytt – där det sista steget ses som ett mer avancerat steg, men det bygger på flera föregående steg också.
1956 kom den första versionen av det som kallas Blooms taxonomi, men den kom att revideras 2001.
.jpg){kind=link}
En annan taxonomi som gärna dyker upp inom högskolepedagogik är annars SOLO.
Blir förståelsen för olika typer av lärande mer begriplig genom visuellt stöd och figurer? Det intressanta är att fundera över om detta går att ställas mot andra aspekter såsom ämnets didaktik eller lärmiljön (kontextens) karaktärsdrag?
Lucka 19: Learning by Dewey
….nä Learning by doing, ett begrepp som andra än John Dewey själv använde för att beskriva hans idéer. Han förde fram vikten av teori och praktik, och att skolan var en av de viktigaste delarna i att bygga ett demokratiskt samhälle.
Dewey var av åsikten att lärande behöver ske genom en process, baserat på frågor och upptäckande av världen – som individ eller i grupp med andra. Studenter (elever) utvecklar på detta sätt en djupare nivå av lärande. Det fördjupar även förmågor som rör kritiskt tänkande.
Dessa konstruktivistiska idéer utvecklades vidare av Joseph Schwab, Jean Piaget och Lev Vygotskij.
I och med Piaget och Vygotskij lyfts även betydelsen av kontext in. Människan är en social varelse, vi lär oss av varandra och det samhälle vi är en del av – det behöver också tas i beaktande när vi studerar och funderar över pedagogiska frågor. På t ex vår medicinska fakultet används t o m en pedagogisk modell: problem-baserat lärande som har sin utgångspunkt detta.