Tag: WCAG

Posted on

Lucka 13: Vi börjar med A!

I arbetet med att skapa en tillgänglig lärplattform, är det ju som nämndes i tidigare blogginlägg om DOS-lagen viktigt att arbete sker på ett sätt så att alla involverade professioner är inblandade. Systemägare och systemutvecklare, innehållsansvariga och även användarna som förväntas interagera med innehållet. Innehåll skapas i just exemplet lärplattform av lärare, adminstratörer eller kommunikatörer – men också studenter som i många kurser förväntas interagera med innehållet både i den fysiska och digitala lärmiljön. Tanken med det här blogginlägget är att börja tänka kring detta – vi börjar med A, dvs det som i WCAG 2.1 (Riktlinjerna i sin helhet) kategoriseras som grundläggande tillgänglighet. A är miniminivån* – men en bra början, för att inte hamna i känslan av total överbelastning.

Innehåll

Den text, bild, ljud, video som utgör innehållet i kursen.

Text

  • Din text ska vara begriplig – både för en människa och en maskin som ska läsa av sidan. Korta ner dina texter. Dela upp dem i instruktioner i flera steg med förklarande underrubriker.
  • Material ska hela tiden presenteras i en logisk ordning.
  • Rensa din text från referenser till enbart visuella element av typen “i menyn till höger” eller “den blå knappen”.
  • Länkar i löpande text ska beskrivas tydligt med information om var länken leder. Exempel: Det går att läsa mer på Microsofts Inclusive Design. (EJ: Det går att läsa mer här.)

Bild, ljud och video

  • Allt innehåll som är inom kategorin “non-text content” ska finnas tillgängligt i text som är ett likvärdigt alternativ. Här behöver du som lärare fundera över om det är textning eller transkribering av t ex en föreläsning som är det likvärdiga alternativet eller om någon annan typ av text uppfyller kravet på likvärdighet.
  • Alla betydelsebärande bilder ska förses med en beskrivande alt-text, tänk på att även diagram räknas som bild.
  • Skriv tydliga bildtexter till både bild, ljud och videoklipp som används i kursrummet.

Form

Den formatering, kod som definierar struktur och hur kurssidan presenteras för användaren.

  • Använd de rubriknivåer som finns tillgängliga i ditt LMS (Learning Management System).
  • Använd inte enbart färg för att förmedla betydelse – detta gäller både bilder du skapar själv (diagram t ex) och designen av en kurssida.
  • Vid användning av färg – se till att det blir tydlig kontrast.

….det här med textning då?

Den vanligaste frågan kring DOS-lagen rör den om textning. Svenskan är ett relativt litet språk vilket gör det svårt att hitta bra automatgenererade texter som smidigt går att läggas in på det material som ska in i en lärplattform. Det är dock en av de mest grundläggande delarna av tillgänglighet – dvs A, som därmed behöver lösas. Det finns tjänster såsom textamig!, men det kräver rätt mycket manuell handpåläggning i efterarbetet. Word erbjuder även relativt kompetent transkribering och översättningsfunktion.

Ur ett pedagogiskt perspektiv finns det en potentiell styrka i att använda olika typer av mediematerial. Att använda bild, ljud och video genomtänkt och med en didaktisk insikt (vad, hur och varför?) kan vara inkluderande för en grupp studenter, men exkluderar andra om viktigt innehåll “låses” in för dem som behöver textversionen för att kunna delta och tillgodose kursen.

Så även om insikt hos den enskilda individen finns – behöver detta lösas på systemnivå. Det är min högst personliga åsikt, efter att ha följt frågan i snart 3 år. Men det är också bra att hela tiden ha i åtanke: god tillgänglighet gynnar alla!

 

Posted on

Lucka 6: Rätten till digital offentlig service – DOS-lagen

Säg: DOS-lagen, så kan det faktiskt även i de mest engagerade sammanhang komma en uppgiven suck.

“- Vi har ju inte löst det här med textning än”

“- Det kommer bli ännu en grej för mig som enskild lärare att fixa med”

Men, jag vädjar ändå till några minuters läsning och reflektion kring varför lagen ens finns och vad syftet är med den.

Varför är digital tillgänglighet viktigt?

  1. Digital offentlig service – (dvs skattefinansierad) är något alla ska ha rätt att kunna ta del av, utifrån sina förutsättningar.
  2. 1 av 6 har någon typ av “signifikant” funktionsnedsättning sett ur ett globalt perspektiv (Fact Sheet on Disability, WHO, 2023)
  3. Vi lever längre, och med ålder kommer ökad risk för med åldern uppkomna funktionsnedsättningar.
  4. De signifikanta funktionsnedsättningarna fokuserar primärt på permanenta funktionsnedsättningar, men tar inte upp grupper med kognitiva funktionsnedsättningar vilket gör det svårt att få en mer exakt siffra än den från WHO.
  5. Alla människor kan någon gång i livet hamna i en situation som orsakar en tillfällig funktionsnedsättning genom t ex sjukdom.
  6. God tillgänglighet på webben är något som kan gynna alla människor.

En digitalt tillgänglig lärplattform

I rollen som universitetslärare bidrar du med digitalt innehåll via en mängd olika kanaler – men den som är viktigast är den lärplattform som används för undervisning. Det jag lutar mig mot i det här blogginlägget är de riktlinjer som tagits fram av World Wide Web Consortium (W3C). W3C ansvarar för att ta fram standarder för webbsidor och har sedan 1999 gett ut WCAG (Web Content Accessibility Guidelines). Det som gjort att dessa riktlinjer diskuteras även utanför webbyråer och avdelningar är DOS-lagen. Digital offentlig service (även inlåst i en lärplattform) ska vara tillgänglig enligt följande principer

Digital offentlig service ska vara:

  • möjlig att uppfatta (exempel: textning, transkribering av ljud och rörliga medier, alt-text på bilder, strukturerat och urskiljbart innehåll)
  • hanterbar (exempel: du ska kunna “tabba” dig förbi interaktiva delar med tangentbord, lättnavigerat oavsett enhet)
  • begriplig (exempel: läsvänligt för både skärmläsare och människor)
  • robust (exempel: kompatibel med alla typer av webbläsare, använda etablerade standarder)

(Källa: Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, DIGG, Myndigheten för digital förvaltning)

I nästa inlägg tänkte jag skriva lite om de principer som kan vara bra att börja med som just lärare.

PS. Tyvärr är inte denna blogg särskilt tillgänglighetskalibrerad, (oh the irony!) – men jag försöker tänka på det! D.S

Mer läsning

Introduktion till WCAG – Digital tillgänglighet, CC BY-SA-NC 2013-2023 Per Axbom

Digital tillgänglighet, DIGG, Myndigheten för digital förvaltning.