Digitalt berättande i praktiken

GE_H_series_Gas_Turbine
GE H series Gas turbine by United States Department of Energy [Public domain], via Wikimedia Commons

Digitalt berättande i en gasturbinkurs

Under hösten 2014 implementerade vi tanken kring digitalt berättande i en kurs inom avancerad gasturbinteknik som vår kollega Jörg Schminder ansvarar för (kursinformation TMMV12 Gas Turbine Engines). Studenterna fick bearbeta kursens innehåll på lite olika sätt, några gjorde analyser (text), några skapade uppgifter/problemställningar baserat på innehållet och några jobbade med digitalt berättande där uppdraget var att skapa pedagogiska filmer om gasturbinteknik.

Upplägg
Filmgrupperna fick tillgång till våra resurser och en uppstart i Prezi-format (Introduction to digital storytelling). De hade även en utförlig instruktion med riktlinjer och specifikationer från kursansvarig. I planeringen försökte vi visa på vikten av planering i pre-produktion var minst lika viktig som produktion och post-produktion. I introduktionsmaterialet hänvisade vi till ett antal befintliga resurser via exempelvis TED Talks “How to tell a story” samt möjligheterna med att använda creative commons-licensierat material i multimedia-produktion.

Teknikval
Vi specade även vilken teknik vi hade att tillgå – en rätt basal utrustning: videokameror, surfplattor med möjlighet att filma/fota eller använda appar som passade ändamålet, till detta erbjöds även datorer med programvara för videoredigering, skärminspelning, ljudredigering samt program för konvertering av filformat.

Teknikvana
Det märktes att studenterna var vana vid teknik och vana vid problemlösning på egen hand. Det vi ska försöka göra bättre till nästa gång är att ge studenterna lite mer tid. Dessutom ska vi utforska ytterligare vilken programvara som kan vara bäst för videoredigering eftersom det vi använde (Windows Moviemaker) skapade en del problem vad gäller filformat.

Redovisning
Filmerna redovisades i Domen i VisualiseringsC i Norrköping inför lärare, studenter och externt inbjudna gäster från Siemens och Saab. Studenterna fick ge varandra feedback och även om det inte var alla som gillade upplägget så var det flera som i reflektionen efteråt sade sig ha fått kunskap om ämnet som troligen kommer vara något mer beständigt över tid. Tankar finns att använda det som producerats som material för kommande kurser genom exempelvis någon typ av e-portfolio.

Nyfiken på att veta mer?
Har du frågor och funderingar kring kursen, kontakta då gärna Jörg Schminder (LiU).

Skulle du vilja jobba med den här typen av upplägg i något kursmoment – kontakta gärna oss på IKT-studion så kan vi diskutera möjliga samarbeten och kunskapsutbyte.

Det viktiga är att greppa själva idén och tanken, hitta ett sätt att gestalta det med hjälp av berättandet – och sen välja den teknik som passar dig, målgrupp och tidsram bäst.

Ibland kanske det t o m är bäst att låta det stanna vid ett analogt storyboard (bildmässig skiss) som ett första steg i att omvandla ett innehåll till en berättelse.

Hitta appar för undervisning

Det gäller att leva som vi lär – just nu hjälper vi andra att skapa rörligt material till sin undervisning, men nu fick jag lite tid att förbereda en kort film inför kommande workshops om mobila verktyg och appar i förskolan.

Verktyg jag använt för den här filmen

Mjukvara

– Quicktime player för inspelning av skärm
– Quicktime player för inspelning av ljud
– iMovie för redigering
– Publicering i YouTube (direkt från iMovie)

Hårdvara

– 1 styck Macbook Pro
– 1 styck USB-mikrofon Logitech Desktop Microphone Digital USB

Lite om processen

– Först gjorde jag ett skissartat manus för att fundera över vad jag vill visa med filmen.
– Sen spelade jag in det jag visar på skärmen.
– Import av klippen (gjorde flera klipp, inte ett enda långt).
– Grovklipp – målet var en film på max 6 minuter. Lade in några textrutor för extra information.
– Manusarbete – är inte tillräckligt rutinerad för att tala fritt, särskilt inte när jag också vill hålla mig kort.
– Spelade in ljud med hjälp av USB-mikrofon kopplad till min egen dator, sittandes i datorsal K4 där jag stängde in mig bakom en flyttbar rumsavdelare.
– Gjorde 5-6 ljudklipp, inte ett enda långt.
– Importerade ljudklippen till iMovie via iTunes.
– Fick redigera videoklippen rätt mycket för att det skulle passa ljudet (anpassa hastighet, dela upp klippen i små-klipp för att kunna justera utifrån ljudfilerna)
– Renderade ut (exporterade) filmen direkt mot YouTube så jag slapp ha en fil liggande lokalt på datorn.
– Ungefärlig tidsåtgång: ca 8 h – men redan till nästa film jag gör kommer jag ha en del lärdomar som bör korta ner tiden avsevärt i nästa projekt.

Resultatet:

Lärdom 1: Förarbete/manusarbete sparar tid – kan spara ännu mer tid om jag övar innan och faktiskt lyckas lägga ljudspår i samma veva som jag spelar in det jag visar på skärmen.

Lärdom 2: Jag ska försöka att inte låta lika gravallvarlig nästa gång.

Trevlig helg!

Flipped högskoleklassrum: Vilken typ av problem vill du lösa?

Diskussioner kring användandet av flipped classroom som pedagogisk modell hamnar väldigt fort i en diskussion om teknik. Och då tenderar en stor del att stänga av för vidare diskussion. Men varje pedagog som vill applicera det här tänket i sin undervisning bör till att börja med fundera över:

Vilken typ av problem vill du lösa?

Du har din studentgrupp och du har ditt uppdrag: Att förmedla ditt innehåll på ett pedagogiskt sätt.

Vad kan då problemen vara?

1) Geografiska problem – finns studenterna på fler campus? Finns föreläsaren på annan ort? Är din kurs campusbaserad eller ges den på distans?
2) Problem att motivera studenterna att närvara vid föreläsningarna
3) Studenterna slutför inte kursen/tar inte sina poäng
4) Svårighet att hitta rätt lokaler för rätt studentgrupp.
5) Du vill utvidga och utveckla ditt innehåll – utan att behöva lägga ner alltför stora resurser på att skapa nytt inför varje nytt kurstillfälle.

Till detta kommer även det egna intresset att utveckla sin pedagogiska kompetens. Att skapa sig ett tänk som flipped classrum innebär är på sätt och vis att börja fundera över vilken typ av inlärningsstil som studenterna har, och hur du kan anpassa ditt innehåll efter detta. Och om det nu visar sig att peer-learning är en framgångsrik metod – hur får du det att fungera även inom ditt ämnesområde.

För att tydliggöra mitt resonemang tänkte jag låta ett eget påhittat case illustrera varje del i den här serien för att visa på ett tillvägagångsätt (av många).

Flipped högskoleklassrum – ett tänkbart scenario

Min grupp är ett gäng lärarstudenter, ca 60 st – där hälften av gruppen finns i Norrköping, hälften i Linköping. En del reser relativt långväga enbart för det som är schemalagt. Budgeten på kursen är tight, jag kommer sköta de flesta föreläsningar på egen hand, men bjuder även in 1-2 externa gäster. Kursens tema är barn och ungdomars språk.

Problemen jag finner är: de geografiska aspekterna, tight budget och samtidigt känner jag att jag vill ta in lite nyare exempel och uppdatera mitt innehåll. Studenterna förväntas även redovisa uppgifter både uppdelade i grupper och var och en. Frågan är hur mycket jag behöver jobba vidare med just den här omgången, vad vill jag prioritera? Och hur mycket tid vill jag lägga på en förändring i mitt kursupplägg?

Detta är därför utgångsläget – i ett tänkbart scenario där jag då väljer att använda mig av flipped classroom. I nästa blogginlägg om det flippade högskoleklassrummet kommer jag ta upp lite innehållsmässiga resurser sk OER (Open educational resources).

Flipped högskoleklassrum

Begreppet flipped classroom måste ändå ses som 2013 års raket inom begreppsvärlden kring IKT. Det och MOOC.

Men i vanlig Anna-ordning försöker jag informera om att även i det här fallet är det begreppet i sig som utgör trenden. Det som ligger i begreppet flipped classroom är en vidareutveckling av den undervisning som sker i klassrummet. Du vänder på det, enkelt förklarat: Läxan görs i klassrummet, föreläsningen/innehållet tar eleven/studenten del av hemma.

De som använder det med framgång (exempelvis Daniel Barker och vår egen LiU-anställde Magnus Moberg) har i grund och botten satt sig ner med ett problem som behöver lösas och någonstans finns även en tanke kring det som forskning visar kring peer-learning: Kunskap tenderar att fästa bättre om eleven/studenten får arbeta tillsammans för att lösa problemet. Det här är något som Hälsouniversitetet tagit fasta på länge, genom att använda problem-baserat lärande. Även Psykologprogrammet vid LiU arbetar framgångsrikt med detta, de använder t ex verktyget Peerwise.

Problem som behöver lösas kan vara allt från lokalbrist, dålig genomströmning av studenter, omotiverade elever/studenter, hög frånvaro, sämre prestationer i relation till uppsatta mål. Och notera gärna – än så länge har jag faktiskt inte en enda gång nämnt ordet teknik. Att flippa sitt klassrum är framförallt en pedagogisk metod, i andra hand en fråga om teknikanvändning. Tekniken är ett verktyg som tas fram där det känns relevant. Men – tekniken kan aldrig ersätta en god pedagog.

Så, jag tänkte blogga i en serie kring flipped classroom – där jag lyfter fram olika (goda) exempel på hur andra arbetat med tänket. Ibland används teknik såsom film, ibland används något helt annat. Precis så som det ska vara, när en god pedagog anpassar sitt innehåll för den grupp elever/studenter hen ska möta.