Högskolepedagogiskt centrum
Första gången jag stötte på liknelsen “att försöka leda akademiker är som att valla ett gäng katter” tänkte jag som kattägare att ja det var väl en finurlig metafor för ledarskap i en komplex organisation.
Sen dök det upp i en akademisk artikel, det finns som bok och det visade sig vara en rätt etablerad, lättsam analys av läget.
Så, frågan är om dessa cowboys kan lära oss mer om HUR vi bäst ska gå till väga för att kunna arbeta tillsammans?
Även i år bjuder vi på Didacticum på en julkalender. Följ oss här i bloggen där det i vanlig ordning kommer bli en salig blandning av tips och reflektioner som på olika sätt representerar den heterogena grupp som utgör ett högskolepedagogiskt centrum.
Välkomna!
På de flesta universitet och högskolor sker just nu diskussion och arbete kring det som har kommit att kallas “hybridläge”. Med “hybridläge” menas vanligen en undervisningssituation där det både finns studenter närvarande fysiskt i lokalerna, och virtuellt på distans via ett konferensverktyg. Skälet till detta är det ständigt närvarande pandemin, som gör att studenter med små förkylningssymptom ska stanna hemma trots att de känner sig pigga nog att delta på undervisningsmomentet. Förståeligt nog vill dessa studenter inte missa undervisning som de känner sig förmögna att tillgodogöra sig, och då har ett hybridläge med studenter både fysiskt och virtuellt uppstått för att tillgodose samtliga studenters önskan om deltagande.
Som alla hybrider så innebär en blandning av flera saker att det görs avkall på vissa delar som finns i den ena eller den andra om dessa var fristående. Ett exempel kan vara att en hybridbil som går på bensin och el har en mindre bensintank än en ren bensinbil, och mindre batteri än en ren elbil. Det här är dock ingenting som det har pratats så mycket om, att en hybrid innebär att vi måste skala bort delar, utan fokus har legat på att allt ska maxas från båda lägena.
Eftersom det krävs tekniska lösningar på det här problemet, så har fokus fallit på tekniken i många fall. Vilken mikrofon ska vi ha? Hur ska vi rigga kamerorna? Vilken konferensverktyg ska vi använda? Det är alla relevanta frågor, men i slutänden överskuggas den bästa av tekniska lösningar av någonting annat; något jag skulle vilja kalla för närhetsnormen. Vad menar jag då med det? Jo, att det genomgående i samhället finns en norm som säger att fysiskt är lite bättre än virtuellt, och lite mer på riktigt. Oavsett hur mycket vi riggar för att ge studenterna en sömlös upplevelse så blir upplevelsen inte sömlös så länge vi omedvetet prioriterar det fysiska lite högre än det virtuella. Omfattningen av den här normen går från läraren som uttalat säger till sina grupper att “vad jobbigt det är att ha studenter på distans” till läraren som inte vill att studenter ska chatta utan bara använda verbal kommunikation, till läraren som inte kontrollerar att de virtuella studenterna har uppfattat frågor som ställts av den fysiska studentgruppen.
Självklart finns det lärare som är medvetna om den här normen och försöker motarbeta den, men även studenter och andra mötesdeltagare faller offer för den vilket gör att det är ett arbete i motvind. Flera personer har konstaterat att det lättaste sättet att få bra interaktion både lärare studenter och studenter studenter är att sätta samtliga vid varsin dator så att alla syns på samma villkor. I försök med flercampuslösningar så har det gett en rättvisare känsla av interaktion att ha läraren ensam i ett rum snarare än i ett av de fysiska klassrummen med studenter i. Vår stora vana vid den fysiska interaktionen, kombinerat med vår ovana vid att interagera virtuellt samt våra förutfattade meningar kring teknikmedierad kommunikation gör att vi hela tiden graviterar mot det som redan är bekant. Det är bekvämt att göra som vi alltid har gjort, men det sker på bekostnad av utveckling, och på bekostnad av våra virtuella studenter.
Mats Olsson, adjunkt HMV/Didacticum delar här med sig av sina reflektioner kring att jobba med en nätbaserad handledarutbildning och hur utvecklingsprocessen sett ut från 2014 till idag.
Nätbaserad handledarutbildning har varit igång sedan 2014, då undertecknad fick i uppdrag att anordna en nätbaserad utbildning. Bakgrunden till uppdraget var att inom landstinget/regionen i Östergötland genomförts en handledarutbildning under flera år. Utbildningen drevs av kliniska adjunkter och var avsedd för handledare som handledde studenter från medellånga vårdutbildningar. Denna utbildning var platsförlagd och därav var det svårt att nå handledare från kommuner och andra landsting/regioner, där studenter från dåvarande Hälsouniversitetet genomförde verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
Utbildningen har sen starten givits av både Medicinska fakulteten och Didacticum, men är sen VT2020 tillbaka hos Medicinska fakulteten. Utveckling har skett över tid både sett till teknik och utveckling av administrativa stödsystem. Utbildningen har också gått från att vara platsförlagd till en enbart asynkron distansutbildning.
Antagningsförfarandet formaliserades genom att antagning.se numera sköter anmälningsförfarandet. I och med att utbildningen överfördes till Medicinska fakulteten tillfördes två kursomgångar om vardera 40 deltagarplatser. Vilket medför att fem kursomgångar kan erbjudas, med sammanlagt 140 deltagarplatser. Medicinska fakulteten bistår med lärare, hittills verksamma kliniska adjunkter. All kommunikation med deltagare sker via kursrummet i LISAM (LiU:s LMS).
Formativ återkoppling
Läraren har som uppgift att via LISAM läsa och återkoppla reflektionsuppgifter och examinationsuppgift. Ett exempel på återkoppling kan vara att läraren skriver kort återkoppling såsom ”bra tänkt”, eller ”varför inte tänka så här osv”. Det blir en form av formativ återkoppling. Att reflektera kring sitt eget lärande, kunskapssyn är adekvat. Kursen har PBL (problembaserat lärande) som utgångspunkt. PBL har som syfte att hjälpa studenten att utvecklas och reflektera kring sitt handlande (Bate et al. 2014). Därför är det av vikt att handledaren själv arbetar med reflektion i sitt eget lärande. Genom att utbildningen bygger på deltagarens egen reflektion kring kunskap och lärande, så borde även återkoppling anammas mer i bedömning av studenter, som genomför verksamhetsförlagd utbildning. Dock finns litteratur, som skriver att återkoppling inte alltid visar avsedda effekter. Jönsson (2020) jämför muntlig resp skriftlig reflektion, som menar att muntlig återkoppling kan upplevas som mer personlig, kan avleda uppmärksamheten från en händelse. Däremot är skriftlig återkoppling mer effektivt. Det finns annan litteratur, som grundligt resonerar kring betydelsen av reflektion både muntligt och skriftligt (Cajvert 2020). Cajvert (2020) skriver att återkoppling i handledningssituationer i verksamhetsförlagd utbildning är en väsentligt för en adekvat för lärandeprocessen i utvecklingen till en yrkesprofession.
I framtiden planeras att utbildningen ska vara ett första steg på en grundläggande nivå. Ett nära samarbete mellan läkarprogrammet och övriga program som har grundläggande utbildningsprogram tillhörande Medicinska fakulteten har påbörjats. Tanken är att utbildningen ska erbjudas till alla handledare inom verksamheter, som handleder studenter från Medicinska Fakulteten. Därför är innehåll och kursupplägg neutralt och exempel kan ges från olika program. I kursrummet finns dock flikar, som när det gäller bedömningsförfarandet under VFU var mer specifikt för respektive program.
Utbildningens upplägg
Utbildningen genomförs som nätbaserad kurs och innehåller bakgrunden till problembaserat lärande (PBL), lärprocesser, handledningsmodeller, bedömning och återkoppling etc. För att genomföra utbildningen måste studenterna ha tillgång till en dator med internetuppkoppling. I utbildningen förekommer inga obligatoriska fysiska träffar. Utbildningen är upplagd som en fyra veckors kurs. På måndagarna publiceras streamade föreläsningar i form av ljudsatta Powerpointbilder, som varje vecka har ett tema. Föreläsningarna kan vara uppdelade i kortare avsnitt om 10-15 minuter vardera. Till filmerna finns förslag på artiklar och annan litteratur som fördjupning. I slutet av varje filmserie publiceras en frågeställning, där deltagarna skriftligt och enskilt skall reflektera kring en frågeställning. Reflektionen skall vara ca 300 – 500 ord, lämnas in på LISAM i en speciell inlämningsfunktion. Alla reflektioner läses och kommenteras av lärare. De första tre inlämningarna är reflektioner utan referenser. Däremot är den fjärde veckans reflektion en examinationsuppgift. Den har en mer omfattande frågeställning. Exempel:
” Beskriv en handledningssituation, där Du verkat som handledare/student eller varit närvarande som kollega” Hur skulle Du agerat i dag? Efter att ha genomfört nätbaserad handledarutbildning utifrån PBL konceptet”
Här skall deltagaren reflektera kring vald situation som med hjälp av två vetenskapliga artiklar och annan relevant pedagogisk litteratur.
I framtiden
En revidering av innehållet i utbildningen pågår. Tanken är att justera filminslag och förbättra kvaliteten. Medicinska fakulteten bistår med kunnande inom film och publicering. En reflektionsuppgift försvinner. Sammantaget kommer det att bli två reflektioner och en examinationsuppgift. Deltagare har efterfrågat något synkront möte. Inför hösten 21 kommer därför ett ZOOM-Webinar erbjudas deltagarna. Det ska äga rum kursvecka tre-fyra och ger deltagarna möjlighet att träffas och resonera kring att vara handledare.
// Mats Olsson, HMV/Didacticum
Källor:
Bates, E., Hommes, J., Duvivier, R. & Taylor, D, C, M. (2014) Problem-based learning (PBL): Getting the mots out of your students – Their roles and responsibilities: AMEE Guide No 84. Medical Teacher. 36: 1-12. DOI:10.3109=0142i59X.2014.848269
Cajvert, L. (2020) Student-Handledning – under verksamhetsförlagd utbildning. Studentlitt AB. Lund
Jönsson, A. (2020) Lärande bedömning. Femte upplagan. Gleerups Utbildning AB.
Det här är femte och sista avsnittet i en serie Lisam-snack.
Andreas undervisar i Farmakologi och har ett särskilt intresse för att använda teknik i undervisningen. Den här hösten ska han och kollegan Karin Persson prova ett helt nytt kursformat – en så kallad MOOC (Massive open online course). Alltså en storskalig, öppen, nätbaserad kurs som ska kunna läsas helt självgående. Kursen heter Farmakologi – läkemedels öde och äventyr i kroppen och består av fyra moduler som vardera innehåller föreläsningsfilmer, quiz och tips på vidare läsning.
För att väcka nyfikenhet inleds varje modul med en vanlig läkemedelsmyt, till exempel huruvida det är okej att skölja ner järntabletter med kaffe. Är du nyfiken på svaret? I så fall kan du anmäla dig till kursen här: Öppna nätbaserade kurser (MOOC)
Måste startsidan i ett kursrum se ut som den gör?
Ladda upp film till Lisam via Stream