Högskolepedagogiskt centrum
Lena Lid Falkman forskare från Handelshögskolan i Stockholm föreläser om utmaningarna i att ha kontoret eller studieplatsen hemma och hur en ska dra gränsen för jobb/studier och privat när du sitter vid ditt köksbord.
Denna föreläsning är en del i UR Samtidens serie Sveriges väg genom pandemin, arrangör Handelshögskolan i Stockholm, 14 september 2020.
Vi får en del frågor som gäller röst och talteknik. Det är många som märker att det är mer ansträngande för rösten att föreläsa via Zoom/Teams. Vi tog hjälp av en expert – logoped Carin Josephson – som ger oss följande tips:
Rösten bildas genom att utandningsluften passerar stämbanden, som då sätts i svängning. Det ljud som bildas förstärks och får sin speciella karaktär av passagen genom svalg, mun och näshåla. De olika språkljuden formas sedan av läppar, tunga och käke.
Att samtala via skärm gör att många delar av vår kommunikation faller bort, så som icke-verbala signaler som ges.
Viktigt att tänka på:
• Hållning. Försök att variera din arbetsställning under dagen. Sitt/stå axelbrett med fötterna och ha jämvikt i kroppen. Tänk på att ha rak rygg, sänkta axlar och lång hals.
• Avspänning. Stretcha regelbundet för att undvika spänningar i axlar, nacke och käke.
• Värm upp rösten försiktigt inför längre möten då du förväntar dig att använda rösten mycket.
• Gäspa då och då för att sänka struphuvudet och spänna av i halsen.
• Försök att magandas istället för att andas högt upp i bröstkorgen. Försök att andas genom näsan så mycket som möjligt. Inandningsluften blir då uppvärmd och fuktad innan den når luftrör och lungor.
• Ha tillgång till vatten att dricka. Återfukta stämbanden för att hålla dem elastiska.
• Använd magstödet när du talar. Du kan hitta magstödet genom en kort hoststöt eller om du skrattar till.
• Undvik att harkla dig vanemässigt.
• Artikulera och tala ut, tala ej ned i dina papper utan rikta rösten framåt.
• Ett headset kan minska ansträngningen för rösten.
• Stress påverkar oss till både kropp och själ. Den ökar spänningar, påverkar andningen och kan göra att vi höjer röstläget (ljusare röst).
• Buller finns på fler ställen än vi tror och att försöka överrösta bakgrundsljud är ansträngande.
• Tänk på ditt taltempo. Går det för fort är det svårt att hinna använda en god röstteknik och ta ordentliga andningspauser.
• Om du blir hes och hesheten varar längre än tre veckor, sök läkare.
På Youtube hittar du en spellista på temat Röstterapi med övningar utgivna av Vårdguiden, Region Jönköping.
Lästips: ”En logopeds 10 tips till en bättre röst” – Tove Eklund
Arbetsmiljöverket om röstergonomi.
Ta hand om er röst!
Jane Austen verkade ha en förkärlek för romantitlar på formen X och Y, och det är lätt att blanda ihop dem. Förnuft och känsla är alltså inte den med Mr. Darcy (det är Stolthet och fördom). Men det här inlägget skulle inte handla om 1800-talsromaner utan om känslor, eller mer bestämt relationen mellan känslor och lärande.
Det är lätt att tro att känslor och förnuft är två helt skilda fenomen, och att känslor därför inte har någon plats inom akademin, annat än möjligen såsom förströelse eller kanske som studieobjekt för vissa mindre nogräknade fält. Inget kunde vara mer fel.
Jag har undervisat nybörjarstudenter i programmering i mer än tjugo år och brukar understryka, redan på första föreläsningen, hur mycket känslor som studenterna kommer utsättas för under kursens gång. Det kommer att pendla mellan djupaste bedrövelse (när ingenting funkar som det ska) och euforisk glädje (när det äntligen blir rätt). Att hantera detta, och inte ge upp när man är på botten, är en viktig komponent i att lära sig att lära.
Vid flera tillfällen har jag haft förmånen att lyssna till Åsa Nilsonne, psykiater och professor emerita i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet. Hon var inbjuden till ett webbinarium i höstas, som det även går att ta del av i efterhand.
Ett av hennes kärnbudskap, som jag har tolkat det i alla fall, är att vi alla har olika känslosystem. Vad vi lärare väljer att göra kan hos studenterna ibland aktivera det känslosystem som handlar om hot och fara (vilket leder till att studenterna kan känna sig dumma, osäkra och omotiverade), och ibland det känslosystem som handlar om nyfikenhet (vilket stärker kreativitet, upptäckarglädje och uthållighet). Det är lätt att tänka att motivation bara är studenternas problem, men vi kan alltså genom vårt agerande förstärka eller förminska studenternas möjligheter till lärande. Vad väljer du?
Samma sak tas upp av FITech, en sammanslutning av tekniska högskolor i Finland som erbjuder öppna fortsättningskurser för framför allt yrkesverksamma. I deras utmärkta och öppet tillgängliga Design Book for Online Learning framhålls känslor som en av flera viktiga komponenter för framgångsrikt lärande. Komplext lärande kräver långsamt medvetet tankearbete, vilket i sin tur förutsätter en trygg miljö. Och det är inget som uppstår av sig självt, utan det skapas till stor del genom den ton som läraren sätter i kommunikationen med studenterna.
Så visst gjorde Descartes ett stort misstag när han en gång försökte separera kropp från medvetande. Det ena kan inte existera utan det andra, och känslans betydelse för lärandet kan inte nog understrykas.
Vecka efter vecka, under perioder dag efter dag har myndighetspersoner stått med allvarliga miner och sagt åt oss hur vi ska bete oss under rådande pandemi. I våras var det protester från 70+-profiler, nu under hösten från generation Y (millennials) och motreaktionerna har varit direkta: Ska det vara så svårt att stanna hemma/sluta festa?
Detta är dock inte mer än ett tips – men lyssnar du på det kan det ge lite förståelse kring mänskliga beteenden.
Vetenskapsradion På Djupet (SR P1):
Därför gör vi inte som vi blir tillsagda. (20 minuter)
Under det här året har vi alla fått vänja oss vid att i allt större utsträckning kommunicera med varandra på distans. Som för oss på LiU inneburit att ställa om tidigare campusförlagd undervisning till distans – dvs. ej platsbunden.
En ytterligare dimension av distansundervisning är huruvida ett moment ska genomföras synkront eller asynkront. Alltså; ska det vara tidsbundet eller inte? En föreläsning kan genomföras synkront via Zoom. Då måste läraren och studenterna samlas samma tid, med fördelen att de som deltar kan utbyta information i realtid; till exempel ställa frågor eller på annat sätt reagera på innehållet. En föreläsning kan också genomföras asynkront. Till exempel genom att läraren spelar in en film och publicerar på lärplattformen. Fördelen är att studenten kan ta del av materialet när helst det passar, men nackdelen är att interaktiviteten går förlorad.
Man kan gärna kombinera synkrona (tidsbundna) och asynkrona (icke tidsbundna) moment i undervisningen. Till exempel genom att “flippa” klassrummet, som innebär att studenter först får ta del av något material på egen hand och sedan möts i klassrummet (fysiskt eller virtuellt) för att tillsammans bearbeta det.
Photo by Icons8 Team on Unsplash