Pokémon-sommar

Pikachu amiibo CC BY SA Farley Santos, Flickr
Pikachu amiibo CC BY SA Farley Santos, Flickr

Det går väl knappast att återkomma efter sommarens ledighet utan att blogga några rader om sommarens stora snackis, spelet Pokémon Go som tog hela världen med storm vid lanseringen i juli. Med en smartphone eller tablet har människor i olika åldrar gett sig ut för att jaga små lustiga animerade figurer ute i verkligheten. Vad är det för spel och vilka ligger bakom detta spel?

Det har ju med tiden utkristalliserats ett antal “jättar” inom webb som de flesta känner till – Google är i det här fallet inblandat, men även The Pokémon Company som i sin tur ägs av spelföretaget Nintendo. Men som avsändare för just det här spelet står företaget Niantic. Hur hänger det hela ihop?

Keyhole och Field Trip

I begynnelsen fanns ett företag som sysslade med LBS dvs location based services och digitala kartbilder. Företaget grundades av John Hanke och hette då Keyhole och var i början av 00-talet tidiga med visualisering av geografiska data för digitala plattformar. Detta företag köptes upp av Google, Hanke blev då anställd av Google och kom att arbeta med Google Earth och efterföljande tjänsten Google Maps. John Hanke ville efter ett tag lämna Google för att utveckla nya idéer på egen hand men blev kvar i det som kom att kallas Niantic Labs där den första appen som utvecklades kom att heta Field Trip, en tjänst/app som skulle erbjuda användaren fakta och information i mobilen om den verklighet den befann sig i. Förstärkt verklighet – augmented reality i kombination med platsbaserade tjänster.

The world around you is not what it seems

2012 gav Niantic Labs ut spelet Ingress. I början var det via inbjudningar enbart som spelet gick att nå, men efter ett tag släpptes den som app till Android och efter ett tag även för dem som använde iPhone. Ingress kräver också att du rör dig ute i verkligheten för att kunna interagera med olika portaler (platser, konstverk, kyrkor, sevärdheter), du bygger, samarbetar, försvarar och skjuter ner motståndarlagets byggen. Du är en agent i en sci-fi-värld och det har arrangerats events både lokalt och globalt för de riktigt inbitna spelarna.

Och samtidigt hjälper dessa spelare till att samla in data, rapportera in nya portaler, korrigera felaktigheter och med hjälp av chatfunktioner som Google Hangout och nu senast Telegram kommunicerar agenter med varandra för att kunna hjälpas åt på olika sätt. Det skrivs att det saknas tutorials för nya användare – men, mycket av uppstartshjälpen får du i den här typen av forum av andra spelare. Och väldigt ofta sker sociala events som tårtätning och grillkväll i något portaltätt område.

Print screen Ingress
Skulpturparken vid LiU i spelet Ingress
Print screen Ingress
Skulptur IRL och portal i Ingress

Gotcha!

Niantic blir sedan ett eget företag – fortfarande med stort stöd av Google, både sett till data och finansiering. 2014 förekom ett aprilskämt som gick ut på att det i Google maps-appen dök upp Pokémons av olika slag – det blev en viral succé. Niantic plockade upp detta och vände sig till The Pokémon Company med en spelidé som byggde på Ingress och den data och struktur som samlats in med hjälp av det spelet. The Pokémon Company (där många var just Ingress-agenter) nappade och i juli 2016 dök Pokémon Go upp som app. Och resten – är som ni säkert vet Pokémon-mania!

Pokemon
Skulpturparken vid LiU i Pokémon Go
Pokemon
Samma skulptur som från Ingress men som ett Pokéstop

 

I nästa inlägg tänkte jag skriva lite mer om hur den här typen av spel kan komma att påverka oss och olika möjliga användningsområden: utbildning och marknadsföring.

Lego, här är jag!

Print screen Lego Onshape
Print screen Lego Onshape

Förra veckan deltog jag i en workshop i CAD där vi gick igenom programvaran Onshape. Det var en workshop som gavs i nystartade föreningen Makerslink, dvs Linköpings makerspace som huserar i en lokal på Wahlbecks företagsområde i T1/Valla. Den övningsuppgift i CAD som jag hann med var en legobit, dock inte riktigt geometriskt korrekt men till mitt försvar kan jag tillägga att jag gick kursen i sällskap av min 9-månaders. Det gav dock en grund i hur ett CAD-program kan fungera och jag insåg också att det både underlättade och försvårade att jag tidigare arbetat i Illustrator. Att gå från vektorbaserad grafik till 3D är en utmaning, men en rolig sådan och jag hoppas kunna få ihop en knapp för utskrift innan semestern!

Vad kan vi inte skriva ut? (Ännu)

Igår, tisdag lyssnade jag på ett webinar om 3D-design och 3D-printing via CreativeTools, deras VD Paulo Kiefe berättade om arbetet med utskrifter och design med hjälp av programvaran Cinema 4D och 3D-skrivaren Flashforge. Det jag tog med mig var en rad konkreta tips från idé till färdig utskrift och även sättet du bör tänka när du designar för 3D-utskrift i de “enklare” mer konsumentinriktade skrivarna. Dels är det svårt att lyckas med att skriva ut i flera färger samtidigt – kanske därför vi aldrig riktigt lyckats med att få igång vår CubeX-skrivare – det är för komplext och slutresultatet blir inte särskilt bra. Alltför mycket kan gå fel!

Paulo tipsade bland annat om att studera och tänka som en hantverkare – mer specifikt som en snickare. Det är svårt att skriva ut detaljer och komplexa konstruktioner i en enda utskrift. Det är bättre då att fundera över hur snickare gör – med olika sätt att sammanfoga delar med olika tekniker för ett hållbart resultat.

Det finns mycket som går att skriva ut – men också en del saker som Paulo inte rekommenderar att du skriver ut i nuläget. Dels är det bra att undvika att skriva ut konstruktioner som vid användning kan utgöra en risk. Dels är det ännu inte tillräckligt utforskat hur den plast (PLA) som vi skriver ut påverkar ev innehåll. Ingen egendesignad kaffekopp än med andra ord – plasten är inte ännu godkänd för livsmedel.

Programvara för 3D-design: Onshape

Onshape Print screen
Onshape Print screen

I det här projektet, att designa en knapp, har jag kikat på två typer av programvara. Det första heter Onshape och är ett onlinebaserat CAD-program. Det är gratis och molnbaserat och finns även som app till Android/iOS. Frågan är om CAD är överkurs eller om det är bra att nosa på redan i ett sånt här projekt?

Designa för 3D-utskrift

Buttons CC BY filipsdotter
Buttons CC BY filipsdotter

Nu är det dags! Jag ska lära mig hur jag skapar ett tryckoriginal för utskrift i vår 3D-skrivare. Och jag börjar verkligen i en mix mellan 2D och IRL. Digitalt och analogt. Men inte så mycket 3D och CAD. Min tidigare utbildning har gett mig bekantskaper såsom vektorgrafik och Illustrator men kunskapen räcker inte riktigt till så med ett undersökande och nyfiket tillvägagångssätt tänkte jag lära mig att designa för att kunna skriva ut i vår 3D-skrivare av märket Ultimaker 2 (länk till företaget Ultimaker).

Jag drivs mycket av att teknik och den tekniska utvecklingen ska gynna fler och att många innovationer och produkter troligen inte uppfunnits än eftersom tekniken ofta behöver utvecklas närmare dess faktiska slutanvändare och att det inom många ämnesområden inom filosofi, humaniora och utbildningsvetenskap tar stopp med orden: Näe, jag är alldeles för oteknisk / ointresserad av teknik. Får fler en grundläggande kunskap och förståelse kommer vi förhoppningsvis blir bättre beställare av it-system och se möjligheter att använda teknik för gestaltning, lärande, innovationer.

Med detta i åtanke har jag valt ett projekt som knyter an till den anda av slöjd och gestaltning som finns i det hus på campus Valla där vi också huserar, hus Key.

Projektet går ut på att lära mig programvaran för att kunna designa en knapp, den ska sedan skrivas ut i ett material (fillament) som delvis består av plast men också av träfibrer. Går det att skriva ut såpass smått? Hur klarar vår Ultimaker detta? Går det ens att göra hålen i en knapp såpass tydliga i skissen att det är tekniskt möjligt att skriva ut? Kräver slutresultatet efterarbete? Förhoppningsvis kan jag besvara en del egna frågor, hitta nya funderingar och därmed även lära mig lite mer om 3D-design/additiv design på kuppen.

Följ gärna denna process i bloggen!