Lucka 19: Scopus AI – hur använder jag det?

Följande verktyg, Scopus AI, har redan dykt upp i kalendern genom beskrivningen av Hur jag jobbar med Scopus AI som doktorand och Skapa en litteraturöversikt med hjälp av genAI. Genom dessa två inlägg vill jag visa på styrkan i att kombinera olika verktyg i sin process. Idag – lite mer fokus på Scopus AI enbart.

Scopus AI är en följd av att alltfler akademiska sökverktyg gör just generativ AI mer tillgänglig för användarna. Min gissning är att AI funnits med i sökfunktionerna långt innan chatGPT landade i våra liv. Utöver Scopus har även Web of Science en variant vid namn Research Assistant.

Det går att använda Scopus AI med lite olika ingångar – men generellt gäller samma tänk som vid annan prompting: ju bättre prompt, desto bättre resultat och det är helt okej att successivt förbättra sin prompt. Det är nästan en förutsättning för att få ut något av sin sökning.

Ett exempel på användning

Jag är t ex intresserad över det tydliga motstånd som finns i att värdera en digital lärmiljö som något som kan vara en likvärdig motsvarighet till den fysiska. Hur uttrycker jag detta på ett bra sätt?

Prompt: The conversion of the physical learning environment to the digital learning spaces

Eftersom engelska inte är mitt modersmål och jag närmar mig ett område där jag inte riktigt lärt mig rätt typ av terminologi brukar det vara intressant att se över vilka nyckelord Scopus AI har skapat, baserat på min prompt. Fick jag det resultat jag hade tänkt mig? Skulle det vara bättre att använda andra begrepp?

Mycket handlar om COVID-19, är det relevant för mig? Referenserna som anges är relativt aktuella medan det som kallas Foundational documents har lite olika årtal – där spelar antalet citeringar större roll. Här saknar jag möjligheten att direkt utesluta resultat som inte är relevanta med hjälp av NOT och andra filter.

Sökresultatet som Scopus AI skapar ger dig möjlighet till en utökad sammanfattning (Expanded summary), en graf (Concept map), Topic experts – och en för mig ny rubrik: Emerging themes med symbolen “beta” bredvid rubriknamnet.

Concept map är också klickbar – du kan få en beskrivning av hur olika koncept hänger ihop. Och generera nya concept maps.

I slutet av sidan får du även förslag på följdfrågor där det t ex blir aktuellt att fundera över om det är “conversion” eller “transformation” jag är ute efter att undersöka. Vems perspektiv vill jag ta och vilka är de viktigaste skillnaderna mellan de olika lärmiljöerna? Det blir en slags idégenerering som sedan länkar vidare till potentiellt intressanta artiklar att läsa vidare i.

En viktig lärdom är att testa samma prompt lite då och då, för det är inte alltid du får samma sökresultat och glöm inte att spara det du hittar – gärna inklusive prompt inför arbete längre fram.

Lycka till!

Lucka 17: Kopiera text från bild i OneNote

Har du hittat ett riktigt bra stycke text i en bok som du vill spara till senare? Visst kan du fotografera sidan, men kanske föredrar du att ha texten i ett redigerbart format. Då kan du använda funktionen Kopiera text från bild i Microsoft OneNote.

  1. Fotografera av texten.
  2. Infoga bilden på en sida i en OneNote-anteckningsbok
  3. Högerklicka på bilden och välj Kopiera text från bild.
  4. Klistra sedan in texten där du önskar.

En svaghet med den här metoden är att texten behåller radbrytningarna från boken. För att ta bort dessa, klistra in texten i Copilot tillsammans med prompten: 

Ta bort alla radbrytningar:

Om du vill göra ytterligare ändringar i texten är det också möjligt. Du kan till exempel använda instruktionen:

Organisera dessa begrepp i en punktlista översatt till svenska:

Lucka 16: HTRflow – framtidens paleografi?

Har du liksom jag ägnat timmar, dagar eller kanske till och med år åt att försöka tyda en äldre handskrift? 

Vi är många historiker, släkt- och hembygdsforskare som spenderat mycket tid på ”oläsbara” handskrifter i diverse arkiv. Med tanke på att 95% av allt arkivmaterial fortfarande inte är digitaliserat och inte heller kommer att bli det i närtid, så är tanken på att få hjälp att tyda handskrifter naturligtvis mycket lockande! Tänk dig en framtid när du sitter i forskarsalen på Landsarkivet i Vadstena och absolut inte kan tyda handskriften du har framför dig. Då tar du fram kameran, tar en högupplöst bild av texten, läser in den i ett program och vipps får du den transkriberad!

Den AI-baserade mjukvara, HTRflow (HTR=Handwritten text recognition), som Riksarkivet arbetar med, tränas att läsa och transkribera svensk handskriven text från 1600-1900-talen. Denna HTR-lösning har man nu släppt fri för andra att använda och hjälpa till att vidareutveckla. 

Lucka 15: Samtalsövning för att öva språkkunskaper

Copilot kan användas för att förbättra dina kommunikationsförmågor genom interaktiva samtalsövningar, till exempel för att öva språkkunskaper. Med en genomtänkt inledande prompt kan du simulera verklighetstrogna situationer och få värdefull feedback för att utvecklas och känna dig mer självsäker i olika sammanhang.

Prompt-exempel

Jag ska åka på semester till Manchester i vår. Jag är social och vill gärna prata med lokalbefolkningen, men jag är orolig för att mina språkkunskaper inte är tillräckligt bra. Kan du simulera ett samtal på engelska med mig? Du kommer att fylla rollen som en person som jag just har träffat och som inleder ett trevligt samtal med mig. Efter varje interaktion vill jag att du ger mig återkoppling på mina språkkunskaper och tips på vad jag kan förbättra. Sedan vill jag att du fortsätter samtalet. Anpassa gärna svårighetsgraden på samtalet baserat på hur bra mina språkkunskaper är.