Förutsättningar för (e)-lärande vid LiU #1 Pedagogisk grundsyn och tid

Trots att det finns olika syn på vad lärande och undervisning är, finns det ett antal gemensamma nämnare för all undervisande personal vid LiU. Jag använder mig av begreppet undervisande personal, eftersom det är många som i sin yrkesroll lär ut både praktiska och teoretiska kunskaper, men det är inte alla som primärt ser sig som lärare. Det är bibliotekarier med undervisningsuppdrag, läkare som undervisar och handleder, biologer och civilingenjörer som håller i kursmoment. Men – vi behöver diskutera det här med pedagogisk grundsyn. Vad menar jag med kvalitet i undervisning? Hur skapar du ett effektivt lärtillfälle? Vilka kunskaper är viktigast? Och vad säger de olika studentgrupperna? Varför väljer jag de aktiviteter jag gör och vad gör jag när det inte alls fungerar? Och vad är viktigast – djupinlärning och/eller klara tentorna? Behöver det ena utesluta det andra?

Så del 1 i att skapa förutsättningar för (e)-lärande vid LiU är att sätta sig ner och fundera över hur kunskapssyn, lärandemål och aktiviteter ser ut i just din kontext, men även fundera över hur det knyter an till universitetet som helhet. Men innan ett utvecklingsarbete – oavsett innehåll och syfte behövs tid. Tid att diskutera, undersöka, testa, misslyckas, utvärdera och lära sig något nytt eller få fördjupat förståelse.

I nästa del tar jag upp tankar om digital kompetens i relation till lärande – hur ska vi egentligen veta vilka digitala verktyg som kan användas och när ska de användas?

Vill du ta del av presentationen som dessa blogginlägg baserar sig på finns den nu tillgänglig på Slideshare: Jag kan – ge mig bara tid

Finns det en kurs i e-lärande?

Frågan har kommit ett antal gånger det här året, och det väcker i vanlig ordning nya motfrågor från min sida: Vad är e-lärande för dig? Hur ser ditt sätt att designa kurser ut idag och hur skulle du vilja vidareutveckla det med en e-dimension? Vilken it-infrastruktur har du tillgång till? Har du något administrativt stöd som kan påverkas av en förändring av kursens design om du t ex använder en lärplattform? (i vårt fall LISAM).

Men låt nu inte alla motfrågor avskräcka dig – börja i en liten skala. Fundera över hur din kurs ser ut idag och vilka delar du kan och vill utveckla med hjälp av både analoga och digitala aktiviteter. Internt inom LiU finns det både kurser från LiU IT, med fokus på vår lärplattform Lisam, och möjlighet att ta hjälp av en pedagog inom IKT och e-lärande, det är en viktig del i att identifiera och skapa större förståelse för den it-infrastruktur vi faktiskt har vid LiU.

Kort sammanfattat – vad som finns internt för anställda vid LiU

  • LiU IT Utbildningar – ger dig kunskap om hur verktygen i den IT-miljö vi använder vid LiU fungerar.
  • LiU IT Lisam – ger dig kunskap om hur vår gemensamma lärplattform funkar.
  • Didacticums Ta hjälp av en pedagog – ger dig kunskap om hur och vad du kan tänka på vid pedagogisk utveckling av ditt innehåll, med eller utan digitala verktyg/aktiviteter.

Sen finns det alltid möjlighet att plocka infallsvinklar och input från andra håll – jag är själv nyfiken på bl a en kurs vid Umeå universitet med titeln Design av digital didaktik och även en intern kurs på Lunds universitet med namnet Kursdesign med fokus på blended learning.

Den mest kritiska aspekten av alla – vid all typ av utvecklingsarbete, är det där med tid! Tid att lära sig nya verktyg, tid att fundera, bolla med andra, förändra och utvärdera. Tid att göra allt detta på arbetstid.

Digital portfolio – teori och praktik

Tidigare har jag undervisat inom IKT på lärarprogrammet, men i år blev materialet konverterat till självstudiematerial. Det består av en film, där jag går igenom teori och praktik. Vad behöver en känna till för att kunna göra relevanta verktygsval? Det jag brukar poängtera är att en behöver se över sitt ämne – vad är just ditt ämnes didaktiska karaktär. Vilka lärandeaktiviteter passar för att uppnå kursmålen och hur kan aktiviteterna bidra till ett studentaktivt lärande? Dessa aktiviteter bör ske genom en blandning av analogt och digitalt, i vanlig ordning.

Och detta är något som är applicerbart även för högskolepedagoger. Så ta gärna del av materialet och fundera över hur och om en digital portfolio skulle funka i någon av dina kurser och vad studenterna skulle kunna använda den till? Det är att rekommendera att både öva på att strukturera och dokumentera det en lär sig, men också att skapa och gestalta med hjälp av digitala verktyg för produktion av bild, ljud och video – tillsammans med text. Skulle en reflektion kunna lämnas in i podcast-format? Eller som ett videoblogginlägg (vLog)? Vad får en bild för betydelse när den får illustrera en text (visuell kommunikation)?

Som vanligt – många frågor, inte så mycket raka svar. Men i filmen och i studiehandledningen listar jag också några verktygstips.

//Anna F Söderström, IKT-pedagog

Vad säger forskning om IKT i högre utbildning?

Det är klart att kritiska frågor behöver ställas kring nya metoder och modeller inom utbildning. Men det är också viktigt att fundera över vilken typ av forskning en ska basera sina val på för vidare kursutveckling.

Är det empiri? Vad ska studierna baseras på? Beprövad erfarenhet? Vilka ska frågorna vara och hur ser ett gott exempel ut på användning av IKT.

Ska en vänta in studier inom sitt område först och göra pedagogiska IKT-val sen? Hur säkerställer en då att det som valts inte redan då är passé? Det är inom en statlig organisation en ständig jakt efter att utvecklas lagom, inte vara först men inte heller vara sist, fördela medel på bästa strategiska sätt utan att slösa. Det är ändå skattemedel som finansierar vår verksamhet och det har jag full respekt för. Dessutom bör det även vägas in att en stor del av ett universitets infrastruktur vad gäller IT ligger på central nivå – det är inget som enskild lärare ska behöva räkna in i sin kursbudget. Helt klart en utmaning!

Men – vad säger då forskningen? En vanlig fråga är vad forskningen säger om väldigt verktygsspecifika inslag i en kurs. Vad säger forskningen om filmade föreläsningar? Vad säger forskning om interaktiva skrivtavlor? Om flipped classroom? Många lärare är under tidspress och vill snabbt få ta del av vilken utvecklingsmodell som är mest framgångsrik för att kunna göra rätt val direkt.

Men där vill jag vidga frågeställningarna för att fånga upp goda exempel som står sig även efter att just entusiasmen över en specifik teknisk innovation har blåst in och blåst förbi. Det är mer intressant att fundera över ämnets specifika, didaktiska karaktär – vilka lärandeaktiviteter används i nuläget och hur stimulerar de bäst till att förmedla kunskap till studenterna? Hur går dessa att vidareutveckla med hjälp av IKT? Vad har andra gjort? Inte direkt det en tidspressad lärare vill höra, men det är just det forskningen visar. Att en behöver gå den vägen för att hitta så rätt det bara går, så snabbt som möjligt.

    TIPS!

    Gör en omvärldsbevakning kring just ditt ämne.
    Skapa kunskap om vilken ‘digital literacy’ som krävs för att bedriva en utbildning inom just ditt område där en behöver väga in både här och nu, men också se över vilken arbetsmarknad studenterna ska ut i efter examen.

Det underlättar mycket för att sedan kunna gå vidare med inspiration och idéer till kursutveckling med digitala verktyg väl integrerade i de aktiviteter du sen väljer att ha med i din kursdesign.

Men – finns det ändå några generella tips att ge? Som är övergripande för alla?
Ja – det återkommer jag till i nästa blogginlägg kring forskning om IKT i högre utbildning.