Det goda lärandet

Är det någonsin okej att skylla på studenterna när en kurs går dåligt? Nej, det är det förstås inte. Maktförhållandet mellan lärare och student är sådant att det aldrig är acceptabelt att lägga skulden hos studentgruppen, inte ens i det stängda fikarummet. Innebär detta att det alltid är lärarens fel? Nej, det är förstås inte heller särskilt produktivt att skuldbelägga enskilda personer. Undervisning och lärande är komplexa processer som vi tyvärr ibland tvingas koka ner till hårda siffror. De tre indikatorer som förföljer oss som lärare är:

  1. Kursvärderingar
  2. Genomströmning
  3. Avhopp

Det här är oerhört trubbiga mått och jag tror inte att någon på allvar hävdar att det finns en direkt och enkel koppling mellan dessa siffror och utbildningskvalitet. Däremot kan de, om man använder dem på rätt sätt, fungera som signaler på i vilka hörn det är värt att titta vidare. Varför fick den här kursen plötsligt mycket sämre kursvärderingar? Varför är genomströmningen i den här kursen mycket sämre än i resten av programmet? Varför hoppar så många studenter av efter tredje terminen? Bland de tusentals kurser som vi ger behöver vi något sätt att snabbt identifiera var vi ska fokusera våra kvalitativa frågor, och då är dessa indikatorer bra verktyg.

Men man kan också vända på steken. Istället för att leta efter fel kan man fundera över vad som är rätt. Vad består “det goda lärandet” av? Vilka faktorer är det som tillsammans bidrar till att skapa det optimala lärandet, om nu något sådant existerar? För många år sedan – efter att ha lidit igenom lite för många diskussioner som ältade kursvärderingarnas roll – började jag fundera över vilka processer det är som ligger till grund för det goda lärandet. Den bild som jag då ritade upp för mig själv satte jag sedan på väggen på mitt kontor, mitt i blickfånget, så att jag alltid skulle ha fokus på det som bidrog till det goda lärandet.

Håller du med? Är det någon viktig aspekt som jag har missat?

Det goda lärandet i tio steg

Det goda lärandet

  1. Fakulteten beställer en kurs som passar in i programmet.
  2. Studierektor gör en rimlig planering för personal och övriga resurser.
  3. Examinator och övriga lärare gör en rimlig plan för undervisningen.
  4. Studenterna anländer väl motiverade och med relevanta förkunskaper.
  5. Undervisningen ger studenterna ramar och stöd för lärandet.
  6. Studenterna arbetar målmedvetet.
  7. Kursen ger en rättvis och relevant bild av ämnet.
  8. Examinationen genomförs i linje med kursens mål och med rimligt resultat.
  9. Kursen utvärderas av studenter och lärare och goda idéer tas tillvara.
  10. Studenterna har med sig de kunskaper och färdigheter som behövs.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *