För ett framgångsrikt lärande är det viktigt att bygga relationer mellan lärare och studenter. En del lärare missuppfattar detta och tror att kravet är att man ska vara vänner på sociala medier, men det finns många andra typer av relationer. Det går att bygga professionella relationer som är personliga, utan att vara privata, och som riktar sig till stora grupper. Du behöver inte nödvändigtvis kunna namnen på alla studenter, utan det handlar snarare om vilken grundinställning du har gentemot studenter och i förlängningen mot andra människor.
Den professionella relationen mellan lärare och student kan yttra sig genom tusen olika vardagshändelser, till exempel:
- Hur formulerar du dig i informationen i kursrummet? (Är du för långrandig? Hänvisar du till tidigare kurser? Vet du vad studenterna kan sedan innan?)
- Hur inleder du första föreläsningen? (Lyssnar du in studenternas förväntningar? Visar du ditt engagemang för ämnet?)
- Hur svarar du på frågor under seminariet? (Suckar du djupt? Bekräftar du frågeställaren? Ställer du vettiga motfrågor?)
- Hur svarar du på frågor via e-post? (Skickar du bara länkar till dokument i kursrummet? Inbjuder du till dialog?)
I mångt och mycket handlar det om vilken bild du har av studenter. Är det någon idé att engagera sig, när de aldrig dyker upp och när 15% av dem ändå kommer hoppa av? Eller kan du kanske dra dig till minnes hur det var att själv vara student? Det lilla du ser av studenternas beteenden är toppen av ett isberg, och det kan vara vanskligt att dra slutsatser från ett sådant begränsat underlag.
Att bygga relationer handlar inte om att läraren måste vara en fantastisk övermänniska, så bra betalt har vi inte. Ett konkret tips som jag fått är att se studenterna som framtida kollegor. Det är ju inte helt otroligt att du kommer möta dem igen, senare i livet. Du kommer alltid ha en relation till dina studenter, oavsett om du erkänner det eller inte, så varför inte försöka göra den lite mer professionell och lite mer produktiv?
