Vi bad vår egen husfarmakolog Karin Persson att besvara brevet från C.E som kom häromdagen.
BAKGRUND
Pepparkakor nämns första gången i dokument från Birgittasystrarna i Vadstena på 1400-talet. Då kryddades kakorna med peppar, kardemumma, anis, muskot och fänkål (i motsats till dagens kardemumma, kanel, kryddpeppar och ingefära), och de användes då i medicinskt syfte. Unionskungen Hans av Sverige, Danmark och Norge ordinerades pepparkakor av sin läkare för att dämpa hans dåliga humör. Det finns idag personer som vägrar äta pepparkakor för att inte bli snälla.
Det finns en lek från medeltiden där man knäcker en pepparkaka i handflatan. Delas då kakan i tre delar så ska man önska sig något som kommer att slå in.
Pepparkakor, eller motsvarande, finns i många länder, bland annat i Danmark (pebbernødder) och Skåne (pivvorkaugor).
MATERIAL och METODER
Syftet med det här blogginlägget är att undersöka om det finns någon sanning bakom påståendet att man blir snäll av pepparkakor.
Snäll? Snällare?? Snällast???
RESULTAT och DISKUSSION
Flera studier visar på att pepparkakor eller ingredienser däri skulle kunna påverka humöret. Först och främst är ju pepparkakor goda och allt gott gör människan glad2. Det finns också teorier om att pepparkakor gör oss snälla då kryddorna påverkar magtarmkanalen; förstoppning och ont i magen gör oss retliga och vissa kryddor kan lindra magont. Det fanns förr tankar om att starka kryddor kan döda magtarmvirus och inälvsmask; det är dock mycket osäkert om inmundigandet av pepparkakor kan ge den höga dos som krävs och på så sätt påverka magont. Däremot finns det nyare forskning som visar att kryddan ingefära kan påverka serotonin-receptorer3,4 och dessa receptorer finns det gott om i magtarmkanalen5,6. Överdosering av pepparkakor, särskilt själva degen, verkar dock ge magont och diarré hos känsliga personer; troligtvis främst på grund av den bikarbonat som tillsätts i degen och som vid gräddning omvandlas till koldioxid (vid intag av ogräddad deg sker detta i tarmen). Aktiva kemiska substanser i ingefära kan också passera blodhjärnbarriären och ta sig till hjärnan och där binda till både serotonin- och dopamin-receptorer. Det är denna mekanism som ger ingefära dess visade anti-emetiska effekt (främst vid åksjuka och graviditets-illamående)4,7. Då serotonin också är inblandad i vår sinnesstämning8 och dopamin påverkar beroende/belöningscentrum i hjärnan9, så kan det spekuleras att pepparkakor faktiskt kan göra oss snälla (och beroende av mer pepparkakor…).
Med en önskning om att alla ska bli snälla så det blir fred på jorden.
Karin
REFERENSER
- Alice Tegner. Pepparkaksgubbar. Sång.
- Psaltaren 104. Parafras.
- Nievergelt et al. Identification of serotonin 5-HT1A receptor partial agonists in ginger. Bioorganic & Medicinal Chemistry Vol 18, 2010.
- Leake I. Getting to the root of the antiemetic effects of ginger. Nature Reviews Vol 10, 2013.
- Guzel et al. The role of serotonin neurotransmission in gastrointestinal tract and pharmacotherapy. Molecules Vol 27, 2022.
- Sikander et al. Role of serotonin in gastrointestinal motility and irritable bowel syndrome. Clin Chim Acta Vol 403, 2009.
- Flake et al. Practical selection of antiemetics. Am Fam Physician Vol 1, 2004.
- Strasser et al. Mood, food, and cognition: role of tryptophan and serotonin. Curr Opin Clin Nutr Metab Care Vol19, 2016.
- Volkow et al. The dopamine motive system: implications for drug and food addiction. Nat Rev Neurosci Vol 18, 2017.