I juni 2022 hölls den europeiska konferensen EuroSoTL (Scholarship of Teaching and Learning, Europe) vid Manchester Metropolitan University, där pedagogiska utvecklare och engagerade lärare från Europa möttes och diskuterade det akademiska lärarskapet. Temat för konferensen var ”Building Communities”, att bygga gemenskaper med utgångspunkt i lärarskapet. Diskussionerna rörde såväl själva byggandet av gemenskaper, hur de förenas och beskrivs, men mitt fokus kom att ligga på inkluderande gemenskaper. Mitt intresse för specialpedagogik och första generationens studenter i akademin kom att påverka vilka presentationer och workshops jag valde. Helt klart har Storbritannien med sin koloniala bakgrund många utmaningar för att skapa inkluderande gemenskaper, men har samtidigt kommit betydligt längre i sina diskussioner än Sverige. Låt mig ge ett exempel:
Studentkåren vid Manchester Metropolitan har tillsammans med lärosätet drivit ett projekt med syfte att stödja och stärka svarta-, asiatiska- och etniska minoritetsstudenters upplevelser av sina studier (The BAME Ambassador Project). Projektet presenterades som en keynote i plenum av Shuab Gamote, en sistaårs student som lett projektet under läsåret. Studentrepresentanter från BAME arbetade i projektet med att skapa lärandegemenskaper med fokus på frizoner, tillhörighet, empowerment och att finnas representerad. Ambitionen i projektet har varit att minska studenternas känsla av utanförskap och öka antalet BAME studenter på lärosätet. Ett sätt har varit att skapa ett manifest, som bland annat kräver att lärare anpassar sina exempel utifrån studentpopulationen och att litteraturlistan ses över. Universitetet ska spegla samhället och inte bara vita, kristna traditioner ska förmedlas.
Ett annat bidrag som jag tog del av hölls av två lärare på sjuksköterskeutbildningen, där de bland annat problematiserade hur studenterna grupperade sig vid läraktiviteter. Dessa lärare tog sig friheten att blanda studenterna för att öka deras möjlighet att få ta del av andras perspektiv. Deras upplevelse var att när studenter tvingades ha diskussioner och läraktiviteter med andra så minskade uppdelningen av studenterna även i andra sammanhang. Studenterna blandade sig mer själva när de fått stöd att göra det tidigare av lärarna.
Många diskussioner och tankar senare funderar jag över de studenter jag själv möter, och hur jag utformar de kurser jag ansvarar för. Jag vet ju inte vilken bakgrund mina studenter har, men jag måste förutsätta att de inte per automatik kan förstå eller prata ”akademiska” från start.
Här kan du läsa mer om BAME.
En intressant artikel om första generationens studenter i Sverige är Ivermark & Ambrose, 2021.
Eller läs om hur studenter som inte passar in i normen upplever sin lärarutbildning i Åkersson, Just och Eriksson Barajas, 2022.