Vad säger forskning om IKT i högre utbildning?

Det är klart att kritiska frågor behöver ställas kring nya metoder och modeller inom utbildning. Men det är också viktigt att fundera över vilken typ av forskning en ska basera sina val på för vidare kursutveckling.

Är det empiri? Vad ska studierna baseras på? Beprövad erfarenhet? Vilka ska frågorna vara och hur ser ett gott exempel ut på användning av IKT.

Ska en vänta in studier inom sitt område först och göra pedagogiska IKT-val sen? Hur säkerställer en då att det som valts inte redan då är passé? Det är inom en statlig organisation en ständig jakt efter att utvecklas lagom, inte vara först men inte heller vara sist, fördela medel på bästa strategiska sätt utan att slösa. Det är ändå skattemedel som finansierar vår verksamhet och det har jag full respekt för. Dessutom bör det även vägas in att en stor del av ett universitets infrastruktur vad gäller IT ligger på central nivå – det är inget som enskild lärare ska behöva räkna in i sin kursbudget. Helt klart en utmaning!

Men – vad säger då forskningen? En vanlig fråga är vad forskningen säger om väldigt verktygsspecifika inslag i en kurs. Vad säger forskningen om filmade föreläsningar? Vad säger forskning om interaktiva skrivtavlor? Om flipped classroom? Många lärare är under tidspress och vill snabbt få ta del av vilken utvecklingsmodell som är mest framgångsrik för att kunna göra rätt val direkt.

Men där vill jag vidga frågeställningarna för att fånga upp goda exempel som står sig även efter att just entusiasmen över en specifik teknisk innovation har blåst in och blåst förbi. Det är mer intressant att fundera över ämnets specifika, didaktiska karaktär – vilka lärandeaktiviteter används i nuläget och hur stimulerar de bäst till att förmedla kunskap till studenterna? Hur går dessa att vidareutveckla med hjälp av IKT? Vad har andra gjort? Inte direkt det en tidspressad lärare vill höra, men det är just det forskningen visar. Att en behöver gå den vägen för att hitta så rätt det bara går, så snabbt som möjligt.

    TIPS!

    Gör en omvärldsbevakning kring just ditt ämne.
    Skapa kunskap om vilken ‘digital literacy’ som krävs för att bedriva en utbildning inom just ditt område där en behöver väga in både här och nu, men också se över vilken arbetsmarknad studenterna ska ut i efter examen.

Det underlättar mycket för att sedan kunna gå vidare med inspiration och idéer till kursutveckling med digitala verktyg väl integrerade i de aktiviteter du sen väljer att ha med i din kursdesign.

Men – finns det ändå några generella tips att ge? Som är övergripande för alla?
Ja – det återkommer jag till i nästa blogginlägg kring forskning om IKT i högre utbildning.

Annas verktygslåda #9: Animera i en mobil enhet

Det finns en mängd appar för animering i en mobil enhet. Det jag främst testat är iPad där det finns både appar med låsta grafiska mallar med färdiga animationer att välja mellan till appar där du ritar och animerar själv.

Videoscribe

Många har nog sett filmerna med en animerad hand som skriver ett budskap (oftast ihop med en speaker-röst). Denna variant av animation imiterar mycket av det vi producerar inom undervisningens värld: skriven text på en whiteboard och det kan vara därför den är relativt populär. Fördelen med att sköta all animering i en och samma app behöver du inte bry dig om ljusförhållanden och dylikt som kan ställa till den när du exempelvis filmar när du skriver på ett vanligt papper.

Ett exempel från Videoscribe

Procreate

Att skapa digitala animationer själv kräver ett bra program för att rita – antingen i dator eller i en mobil enhet. En av de appar jag använder just nu till både rita och animera i viss mån är appen Procreate. Den använder jag i kombination med en ritpenna för att få bättre precision och även skriva tydligare. Det kräver en del övning att konvertera sin handstil till en digital dito – ibland kan det vara att föredra att kombinera analogt text/illustration med det digitala men återigen – övning hjälper mycket!

I Procreate kan du animera det du ritat i en sk time-lapse-video. Dvs flödet när du ritar – suddar – ritar något annat – etc går att konvertera till en serie bilder (stop-motion är annat namn) som tillsammans skapar en känsla av rörelse. På detta sätt går det att t ex animera att flöde i ett flödesschema, kanske annotera på en bild och skapa en kort sekvens av det. Det går att kombinera fotografisk bild (pixelgrafik) med ritade bilder (vektorgrafik). Enda nackdelen med Procreate är att det finns lite för mycket verktyg, penslar och effekter att välja mellan, men efter ett tag hittar en sin egen verktygslåda (som även går att spara i appen ihop med din färgpalett).

Några exempel från Procreate:

I nästa avsnitt i denna verktygslåda kommer jag gå igenom två appar till inom animation i mobil enhet från DoInk – animation och green screen.

GÄSTINLÄGG: Om populistisk kunskapssyn

Med anledning av att Riksarkivet firar 400 år ges ett evenemang kring Fake news, fakta och forskning – 13 mars vid campus Norrköping. Vi bjöd in vår kollega här på Didacticum, Per-Anders Forstorp (biträdande professor, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur) att skriva några rader inför detta. Evenemanget sker i anslutning till Källkritikens dag och deltar gör även representanter från Riksarkivet och Arbetets museum.

‘YOU KNOW IT, I KNOW IT, EVERYBODY KNOWS IT’: OM POPULISTISK KUNSKAPSSYN

Meme Trump

Under det senaste året har frågor om sanning, trovärdighet, värdering av fakta stått högt upp på den globala politiska dagordningen och gör så fortfarande. Ledande politiker i flera västländer har följt exemplen från autokratiska ledare på andra håll i världen, som innebär att de offentligt förnekar de konventioner och verksamheter som säkerställer fakta, vare sig detta är inom journalistik, politiska processer eller forskning. Medierna har förklarats vara ’folkets fiender’, politiker med motsatta åsikter har förnedrats och på flera håll har stödet till forskning, såväl naturvetenskaplig-medicinsk som samhällsvetenskaplig-humanistisk, har helt enkelt strypts och dess resultat har negligerats. Denna utveckling uppfattas av många som något ytterst ovälkommet och, både på kort och lång sikt, som ett hot mot demokratin så som vi har känt igen den under de senaste århundradena, där just en tilltro till principer för att säkerställa kunskap har en viktig funktion.

Vad innebär det för vår syn på sanning, trovärdighet och värdering av fakta när USAs president Donald J. Trump säger ’You know it, I know it, everybody knows it’? Vilken typ av frågor väcks? Hur kan man förstå detta (och andra) sätt att formulera sig som ett uttryck för en syn på kunskap som man kan kalla populistisk? Vilken syn på kunskap och källor ryms i detta uttalande? Har detta sätt att uttrycka sig alls någon betydelse; är det bara ett talspråkligt uttryck som man kan förbise i mediebruset? Eller är det något allvarligare som ’skickar signaler’ och kan få omfattande samhälleliga och pedagogiska konsekvenser? Är det bara ‘Trumps’ och andra populistiska politikers fel? Eller har det förändrade medielandskapet särskilt med framväxten av sociala medier också med detta att göra?

Författare: Per-Anders Forstorp
biträdande professor vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur

Ta hjälp av en IKT-pedagog!

CC BY Expert Infantry, Flickr
CC BY Expert Infantry, Flickr

IKT-studions nya uppdrag

Sedan årsskiftet 2017/2018 är IKT-studion en del av Linköpings universitets centrum för högskolepedagogik: Didacticum.

Kort förklarat går vi från att vara ett IKT-stöd med studenter (via deras kursansvariga mfl) vid filosofiska fakulteten och utbildningsvetenskap som huvudsaklig målgrupp till att bli en del av den centrala satsningen på pedagogisk utveckling med hjälp av bl a digitala verktyg och IKT via Didacticum.

Vi har nu hela LiU:s lärarkår (oavsett fakultetstillhörighet) som målgrupp och hoppas kunna stötta och omvärldsbevaka i den värld som rör lärande och IKT i högre utbildning. En fot har vi kvar i omvärldsbevakningen av barn- och ungdomskultur i relation till skolans värld och den digitala utvecklingen i samhället i stort – men det som nu övergår i annan regi är den del som haft att göra med vår bevakning av makerkultur och IT som material för skapande. Redan nu finns ett labb i Vallabibliotekets regi (DigiMaker-labbet) där det bl a kommer finnas 3D-skrivare och utlåning av IKT-verktyg för studenter. En del av vår handledning och undervisning riktat mot studenter hamnar även detta i bibliotekets regi. Detta ska hitta sin form och utvecklas för närvarande i samarbete med biblioteket.

IKT-studions föreläsningar för studenter

En vanlig förfrågan har under åren varit en introduktion av generell och ibland praktisk karaktär för olika studentgrupper vad gäller digitalisering, IKT-verktyg, MIK (medie- och informationskunnighet), presentationsteknik, digitalt berättande och creative commons. Dessa teman ska under våren konverteras till digitala format inklusive handledningsmaterial, förslag på efterföljande praktiska övningar m.m.

Vi kommer även kunna fortbilda de lärare som vill fördjupa sig inom IKT-pedagogik i relation till just sina ämnen, men – vi har inte längre möjlighet att ta emot studentgrupper i synkrona möten. Vi delar dock mer än gärna med oss av det material vi har samlat på oss och skapat genom åren. IKT-inslaget i en kurs behöver enligt vår erfarenhet integreras i kursens tema/inriktning där den är en naturlig del av bearbetningen av stoffet istället för att bli en utanpåliggande dimension som inte direkt stimulerar till vidare reflektion.

Tidsplan för detta produktionsarbete kommer inom kort.

Lärare + IKT-pedagog = kursutveckling!

För att underlätta kunskapsöverföring vad gäller IKT har vi gentemot LiU:s lärare identifierat ett antal områden där vi redan nu kan erbjuda IKT-pedagoger via Didacticums koncept Ta hjälp av en pedagog! – just nu under två rubriker: E-lärande vid ett campusbaserat universitet – kursutveckling och praktiska övningar samt Filma en föreläsning – vad går att göra?

En del av detta kommer introduceras vid Pedagogikdagarna 13-14 mars (agenda spikas i dagarna) men också via öppna workshop under året.

En annan nyhet är att vi även blir fler som sysslar med just IKT-pedagogik, där representanter nu finns från flera olika fakulteter och med infallsvinklar från olika projekt inom LiU. Dessa personer är knutna på olika % till Didacticum och samordnas av Anna F Söderström.

Har du frågor och funderingar – håll utkik i bloggen, eller maila: iktstudion(a)liu.se
Skulle du vilja ha omvärldsbevakning inom Lärande och IKT: maila iktstudion(a)liu.se

eller följ oss via IKT-spaningar: Lärande och IKT i högre utbildning.

Annas verktygslåda #8 Skapa rörliga bilder i Keynote

Jag gillar Keynote, särskilt när det gäller att animera avsnitt i en presentation. I mitt exempel har animationen gjorts i Keynote, som sedan exporterats direkt som film. Jag behöver inte ta omvägen via skärminspelning som med Powerpoint. Dock bör det ännu en gång påpekas att jag sitter vid en iOSx-dator och därmed är övergångarna mellan Apple-utvecklade program av naturliga skäl smidigare än mellan Microsoft och Apple.

Fördelarna med Keynote är, enligt min erfarenhet:

1) form/bild-biblioteket har fler figurer, ikoner och bildelement att välja mellan.
2) Verktygslådan för animation är inte lika överbelamrad med extrafunktioner som lätt stökar till det. I animationsdelen väljer du mellan att bygga in, animera eller bygga ut ett objekt. Vill du jobba med formatering av andra slag (skuggor, spegling, ramar m.m.) så finns det i en annan flik.
3) Att det lätt går att exportera presentationen som en film.

Exempel på animation gjord i Keynote:

The two concepts of cooperation vs collaboration (in education)

Annars är det samma princip som det jag beskrev i mitt inlägg om Powerpoint: Fundera över vad och varför du ska skapa en rörlig bild. Börja med förändringar såsom färgbyte, transparens, storlek och animera utifrån en bana.

Lycka till!