Lucka #2: Jag är inte dum, bara förvirrad! – om akademisk litteracitet

litteracitet(av engelska literacy ’läs- och skrivkunnighet’), begrepp använt för verksamheter som är relaterade till läsande och skrivande. – NE.se

Jag läste ett studieförberedande program i gymnasiet, tyngdpunkt samhällskunskap och språk. Andra generationen som pluggar på universitet. Modersmål svenska.

Trots detta blev det första mötet med universitetsstudierna (grundkurs statsvetenskap, Stockholms universitet) en chock. Utan direkt förklaring till formatet, skulle jag delta i seminarier om politisk teori. Filosofer nämndes. Sofies Värld av Jostein Gaarder lästes om (detta var innan Wikipedia).

Jag greppade Hegels tes – antites = syntes, och höll mig krampaktigt vid den förståelsen (jag är inte dum, bara förvirrad!) men i övrigt var det oerhört svårt att ta sig in i denna vetenskap. Jag talade inte samma språk. Som helt ny student visste jag inte heller om något annat än att skämmas lite lagom och ta nya tag i andra kurser som passade mig bättre: historia och litteraturvetenskap.

Men jag tänker ofta på den här erfarenheten, att vara behörig på pappret och ändå inte kunna navigera i allt det som rör högre studier och inte riktigt veta vad det finns för hjälp att få. Det centrala är ofta att komma in i det språk som används inom just det ämne eller vetenskapliga fält som står som ansvarig för utbildningen. Det talas alltmer om litteracitet – läs- och skrivkunnighet, nära knutet till en specifik kontext. Jag har med mig en typ av litteracitet från svensk grund- och gymnasieskola från 80-90-tal, men har fått utöka den med litteracitet i relation till den digitala utvecklingen, visuell retorik, men också som medarbetare på ett högskolepedagogiskt centrum.

Ett sätt att stötta studenter i detta – att navigera i den läs- och skrivkunnighet som behövs för att klara sina studier och troligen även inför ett kommande arbetsliv, är att visa på vad som finns via Universitetsbibliotek, Studenthälsan, Språkverkstaden, studievägledare och andra stödfunktioner som jobbar runt om studenterna för att hjälpa dem lyckas.

Det som även finns – och som till min stora glädje ligger uppe som en öppen lärresurs är den prisbelönta satsning MDU (Mälardalens universitet) gjort i form av Språka på akademiska – målgrupp studenter med annat modersmål än svenska, men funkar även för studenter som vill förbättra sin akademiska litteracitet.