ChatGPT kom precis när jag skulle börja skriva min magisteruppsats och det var kul att experimentera med det i syftet att (förhoppningsvis) skapa bättre texter, men det var svårare än jag trott att få användning för det fullt ut. Det blev som en slags språkcoach, ständigt online som hjälpte mig att förbättra min engelska, men intresset för potentialen i generativ AI inom utbildning var väckt och sen jag blev doktorand i början av 2024 blev det naturligt att fortsätta undersöka vad och hur det går att använda AI i min forskarutbildning.
Idag, december 2024 går det att se att styrkan i generativ AI är att hitta rätt kombination av verktyg och vara medveten om den egna lärprocessen. Det blir mycket metareflektioner, värdering av källor och övning i att inte söka på precis ALLT som poppar upp som idéer i huvudet. Ju snabbare tillgång till vissa svar ger i alla fall mig tillgång till ännu mer frågor (som jag vill ha svar på).
Down the rabbit-hole you go!
Min verktygslåda
- Microsoft Copilot – jag testar formuleringar, ber om sammanfattningar av specifika teorier, ställer olika teorier emot varandra och ber om en, två, tre ytterligare dimensioner, sätter en ursprunglig idé i en helt annan kontext. Det blir en en akademisk chatbot som både kan diskutera språk, forskningsdesign, specifika teoretiker och vilka greker just dessa härstammar från idémässigt.
- Grammarly – språkgranskar det jag skriver oavsett om det är i en prompt, en wordfil eller ett webbformulär. Särskilt användbart när jag skriva på engelska.
- Scopus AI – söksträngen “how to identify seed papers in educational science” översätts automatiskt till både en naturligt språk-söksträng och en nyckel ords-söksträng.
Bland foundational documents får jag snabbt träff på Citations, Citation Indicators, and Research Quality: An Overview of Basic Concepts and Theories Dag W. Aksnes, Liv Langfeldt, and Paul Wouters Sage Open 2019 9:1 som förslag för vidare läsning.
4. I nästa tjänst: Research rabbit vill jag gärna ha ett sk “seed paper” som utgångspunkt för att söka mig vidare inom ett specifikt område, med en vetenskapligt erkänd artikel som start. Research rabbit har även en för mig användbar koppling till referenshanteringssystemet Zotero.
5. Och så sista…för den här gången. Elicit! På sätt och vis liknar det Scopus AI, men bygger på Semantic Scholar och vad jag har erfarit hittills ligger det en del skräpartiklar i vägen, men tjänsten är tillräckligt användbar ändå. Här söker jag exempelvis på ett begrepp “Spatial-materiality in remote teaching” och kan utifrån sökresultatet ange att jag vill veta mer om hur studierna som ligger till grund för artiklarna är designade. Jag kan ange saker som t ex teori, metod, kort sammanfattning av artikeln. Det ger en första överblick, även fast det fortfarande ställer krav på mig att kolla av resultatet i andra tjänster (Research Rabbit och Scopus AI) är det ett användbart verktyg.
I nästa inlägg går jag in lite närmare på hur min process kan se ut när jag jobbar med att ta fram en enkel litteraturöversikt!