Anna Söderström – Page 11 – Didacticums blogg

December 9, 2022December 9, 2022

Lucka #9: Vi komma, vi komma från Pepparkakeland (1)

Vi bad vår egen husfarmakolog Karin Persson att besvara brevet från C.E som kom häromdagen.

BAKGRUND

Pepparkakor nämns första gången i dokument från Birgittasystrarna i Vadstena på 1400-talet. Då kryddades kakorna med peppar, kardemumma, anis, muskot och fänkål (i motsats till dagens kardemumma, kanel, kryddpeppar och ingefära), och de användes då i medicinskt syfte. Unionskungen Hans av Sverige, Danmark och Norge ordinerades pepparkakor av sin läkare för att dämpa hans dåliga humör. Det finns idag personer som vägrar äta pepparkakor för att inte bli snälla.

Det finns en lek från medeltiden där man knäcker en pepparkaka i handflatan. Delas då kakan i tre delar så ska man önska sig något som kommer att slå in.

Pepparkakor, eller motsvarande, finns i många länder, bland annat i Danmark (pebbernødder) och Skåne (pivvorkaugor).

MATERIAL och METODER

Syftet med det här blogginlägget är att undersöka om det finns någon sanning bakom påståendet att man blir snäll av pepparkakor.

Snäll? Snällare?? Snällast???

RESULTAT och DISKUSSION

Flera studier visar på att pepparkakor eller ingredienser däri skulle kunna påverka humöret. Först och främst är ju pepparkakor goda och allt gott gör människan glad². Det finns också teorier om att pepparkakor gör oss snälla då kryddorna påverkar magtarmkanalen; förstoppning och ont i magen gör oss retliga och vissa kryddor kan lindra magont. Det fanns förr tankar om att starka kryddor kan döda magtarmvirus och inälvsmask; det är dock mycket osäkert om inmundigandet av pepparkakor kan ge den höga dos som krävs och på så sätt påverka magont. Däremot finns det nyare forskning som visar att kryddan ingefära kan påverka serotonin-receptorer^3,4 och dessa receptorer finns det gott om i magtarmkanalen^5,6. Överdosering av pepparkakor, särskilt själva degen, verkar dock ge magont och diarré hos känsliga personer; troligtvis främst på grund av den bikarbonat som tillsätts i degen och som vid gräddning omvandlas till koldioxid (vid intag av ogräddad deg sker detta i tarmen). Aktiva kemiska substanser i ingefära kan också passera blodhjärnbarriären och ta sig till hjärnan och där binda till både serotonin- och dopamin-receptorer. Det är denna mekanism som ger ingefära dess visade anti-emetiska effekt (främst vid åksjuka och graviditets-illamående)^4,7. Då serotonin också är inblandad i vår sinnesstämning⁸ och dopamin påverkar beroende/belöningscentrum i hjärnan⁹, så kan det spekuleras att pepparkakor faktiskt kan göra oss snälla (och beroende av mer pepparkakor…).

Med en önskning om att alla ska bli snälla så det blir fred på jorden.

Karin

REFERENSER

Alice Tegner. Pepparkaksgubbar. Sång.
Psaltaren 104. Parafras.
Nievergelt et al. Identification of serotonin 5-HT1A receptor partial agonists in ginger. Bioorganic & Medicinal Chemistry Vol 18, 2010.
Leake I. Getting to the root of the antiemetic effects of ginger. Nature Reviews Vol 10, 2013.
Guzel et al. The role of serotonin neurotransmission in gastrointestinal tract and pharmacotherapy. Molecules Vol 27, 2022.
Sikander et al. Role of serotonin in gastrointestinal motility and irritable bowel syndrome. Clin Chim Acta Vol 403, 2009.
Flake et al. Practical selection of antiemetics. Am Fam Physician Vol 1, 2004.
Strasser et al. Mood, food, and cognition: role of tryptophan and serotonin. Curr Opin Clin Nutr Metab Care Vol19, 2016.
Volkow et al. The dopamine motive system: implications for drug and food addiction. Nat Rev Neurosci Vol 18, 2017.

December 7, 2022December 9, 2022

Lucka #7: Det kom ett anonymt brev till bloggverkstaden

“Hej Bloggen!

Jag har alltid gillat pepparkakor och ätit ganska stora mängder. Särskilt den här tiden på året. Tidigare tyckte jag inte att det utgjorde något problem men efter att mina kollegor säger att jag måste äta pepparkakor för att bli snäll har jag ökat intaget ytterligare. Efter att ha ätit en ansenlig mängd går jag ofta omkring med en brännande känsla i munnen. Jag börjar därför bli orolig (det liknar ju ett beroende) och undrar om det finns någon risk med detta pepparkaksätande? Vad säger FASS? Finns det några biverkningar?

C.E.”

Nu har vår husfarmakolog Karin Persson svarat också.

December 2, 2022December 5, 2022

Lucka #2: Jag är inte dum, bara förvirrad! – om akademisk litteracitet

litteracitet(av engelska literacy ’läs- och skrivkunnighet’), begrepp använt för verksamheter som är relaterade till läsande och skrivande. – NE.se

Jag läste ett studieförberedande program i gymnasiet, tyngdpunkt samhällskunskap och språk. Andra generationen som pluggar på universitet. Modersmål svenska.

Trots detta blev det första mötet med universitetsstudierna (grundkurs statsvetenskap, Stockholms universitet) en chock. Utan direkt förklaring till formatet, skulle jag delta i seminarier om politisk teori. Filosofer nämndes. Sofies Värld av Jostein Gaarder lästes om (detta var innan Wikipedia).

Jag greppade Hegels tes – antites = syntes, och höll mig krampaktigt vid den förståelsen (jag är inte dum, bara förvirrad!) men i övrigt var det oerhört svårt att ta sig in i denna vetenskap. Jag talade inte samma språk. Som helt ny student visste jag inte heller om något annat än att skämmas lite lagom och ta nya tag i andra kurser som passade mig bättre: historia och litteraturvetenskap.

Men jag tänker ofta på den här erfarenheten, att vara behörig på pappret och ändå inte kunna navigera i allt det som rör högre studier och inte riktigt veta vad det finns för hjälp att få. Det centrala är ofta att komma in i det språk som används inom just det ämne eller vetenskapliga fält som står som ansvarig för utbildningen. Det talas alltmer om litteracitet – läs- och skrivkunnighet, nära knutet till en specifik kontext. Jag har med mig en typ av litteracitet från svensk grund- och gymnasieskola från 80-90-tal, men har fått utöka den med litteracitet i relation till den digitala utvecklingen, visuell retorik, men också som medarbetare på ett högskolepedagogiskt centrum.

Ett sätt att stötta studenter i detta – att navigera i den läs- och skrivkunnighet som behövs för att klara sina studier och troligen även inför ett kommande arbetsliv, är att visa på vad som finns via Universitetsbibliotek, Studenthälsan, Språkverkstaden, studievägledare och andra stödfunktioner som jobbar runt om studenterna för att hjälpa dem lyckas.

Det som även finns – och som till min stora glädje ligger uppe som en öppen lärresurs är den prisbelönta satsning MDU (Mälardalens universitet) gjort i form av Språka på akademiska – målgrupp studenter med annat modersmål än svenska, men funkar även för studenter som vill förbättra sin akademiska litteracitet.

December 1, 2022December 5, 2022

Didacticums julkalender #1: Välkommen till plan 5, vi har glass!

Det är väl ändå en tradition nu – att året avslutas med Didacticums julkalender. Som samlar stort och smått, utportionerat varje dag från 1 december fram till julafton. Vi finns både här och stakar ut vår närvaro i Liunet (LiU:s intranät) samt på den publika webben. I det fysiska rummet befinner vi oss nu åter på plats och har under hösten börjat bo in oss igen – det hanns liksom inte med pga ett virus, men nu så är det fullt hus i våra lokaler vissa dagar. Även om du inte går en kurs är du också välkommen att kika förbi – säg hej, vi har fortfarande glass!

Glassen…ja

Christmas decoration — CC BY SA Chris Rubber Dragon, Flickr

det är en gimmick…en USP som finns kvar från vår tid med akronymen CUL. CUL-glass var en självklarhet, och trots namnbyte och flytt till nytt hus så har den hängt med.

En del menar t o m att vi sysslar med hög-glassig pedagogik!

(Slut på putslustigheter nu, lucka 1 är härmed öppnad!)

November 24, 2022November 24, 2022

Flerfrontsfluff

– Vi måste börja kalla oss för något mer seriöst! Det kan inte stå Flerfrontsfluff i kalendern längre, det är så svårt att förklara!

Ivrig att skapa en akronym för vår gruppering (utan akronym finns du inte) uppkom nyordet flerfrontsfluff. Det var lite mer akronymvänligt (FFF) än det lite mer beskrivande benämningen “stödenheter, funktioner och intresserade vid LiU som på olika sätt arbetar med att stötta studenters lärande och mående för att skapa förutsättningar för breddat deltagande”. Inom ramen för våra högskolepedagogiska kurser på Didacticum lyfts detta under temat Utbildning för alla? där det både ska ingå en presentation av vad LiU har för stöd för studenter som lärare kan behöva vara medvetna om, men också lyfta frågor kring hur vi utformar läraktiviteter, hur formulerar vi instruktioner och hur designar vi våra kursrum? Inte helt enkelt alltid – eftersom tidsramen för många lärare är rätt hårt pressad redan från start.

Och samtidigt ökar förfrågningarna till koordinatorerna som jobbar med särskilt stöd, statistik från en sammanställning gjord vid SU (letar febrilt efter källan) visar på ökat behov av stöd för studenter som rör NPF, språk, akademisk literacitet, psykisk ohälsa och stress. Så därför började vi som jobbar med detta samordna oss, vi började träffas och berätta vad vi ser, vad vi gör för analyser av läget. Vi mobiliserar. Det är bättre att jobba på flera fronter – och även om fluff i sig kan låta lite förminskande, så är det någonstans där det behövs insatser. Förståelse och empati – inkludering och tillgänglighet, som i bästa fall kan gynna alla.

Och visst – att engagera sig i den här typen av fråga kan, som även lyfts i en artikel av Stina Melander Att göra högre studier tillgängliga, uppfattas som ett sätt att okritiskt utföra politiska intentioner, men jag tror att vi kan bättre än så. Vi kan utöver det rent medmänskliga, se pedagogiska vinster i att se över vad konsekvenserna av breddad rekrytering faktiskt innebär, och få till ett inkluderande förhållningssätt till nästa steg – vårt ansvar att som lärosäte jobba med breddat deltagande på längre sikt.

I och med detta inlägg tänkte jag även introducera den nya kategorin Utbildning för alla, där länkar, tips och reflektioner samlas med en tydlig inriktning. Det postas mycket i vårt låsta, stängda Team, mFör det som märks i min omvärldsbevakning och i mötet med andra lärosäten är att detta på intet sätt är unikt för just LiU. Det här är en fråga för alla som sysslar med högre utbildning, vi är på många sätt långt efter grund- och gymnasieskolan i att hantera detta, vilket riskerar att bli en rejäl krock vid övergången från den ena skolformen till den andra för rätt många studenter.