“Stair and Wheelchair” by Farid Iqbal is licensed under CC BY-NC 2.0
– Kan du inte bara ge mig några snabba tips på hur jag kan göra min undervisning bättre*?
*ordet bättre kan även ersättas med effektiv, studentaktiverande, interaktiv.
Det är inte av elakhet som jag besvarar frågor med nya frågor. Visst vore det smidigt om det för en gångs skull fanns raka, enkla svar. Evidens. Garanterad framgång. Ett optimalt recept. Jag vill gärna vara hjälpsam istället för krånglig, men risken med en lista som ska passa alla är att det till slut inte engagerar någon alls.
Till detta kommer alltmer tankar och medvetenhet kring tillgänglighet. Tillgänglighet i både en fysisk och digital miljö. Egentligen i alla miljöer där det sker mänsklig kommunikation. En del protesterar vilt över anpassningshetsen som läggs på överarbetade lärare som ännu en grej att hantera som lätt blir konsekvensen av ett reaktivt handlande.
Min förhoppning är att det går att hitta stöd i det som skrivs om UDL – Universell design för lärande. En tanke jag har med mig från att ha läst om både den och riktlinjer vad gäller tillgänglighet är att om vi tänker efter före på vissa punkter när det gäller anpassning – så kan det gynna fler än den primära målgruppen.
Tanken om en universell design härstammar egentligen från arkitektur och hur vi utformar våra allmänna ytor, med trappsteg, trösklar och inte alltid ett alternativ vad gäller framkomlighet. Med ett lärande (teaching and learning) i fokus och en koppling till aktuell forskning inom lärande erbjuds nu ett ramverk via CAST (Center for Applied Special Technology) – The UDL guidelines.
Utgångspunkten i UDL är tre frågor:
Varför? (Olika sätt för att skapa intresse)
Vad? (Olika vägar till lärande)
Hur? (Olika möjligheter för lärprocesser och kunskap)
Dessa frågor känns även igen från en didaktisk analys av något som ska läras ut men lyfter i den här modellen fram betydelsen av olika format, alternativ och metoder. Modellen finns översatt till svenska av eminenta kollegor från Högskolan Kristianstad och min förhoppning är att det ska vara ett diskussionsunderlag för att möta en alltmer heterogen studentgrupp på ett mer pro-aktivt sätt.
Att få till detta i ett nära samarbete mellan Didacticum, lärare, studenter och studentstöd såsom Studenthälsan, Lika villkors-ombud, Universitetsbiblioteket och Språkverkstaden skulle på sikt skapa ett mer långsiktigt hållbart och inkluderande utbildningserbjudande. Inkludering klingar så mycket bättre än anpassning, åtminstone i mina öron.
En av de mest intressanta aspekterna i mitt arbete är att bevaka vad som händer inom pedagogisk utveckling både nationellt, internationellt och internt. Det behövs en mix av både omvärlds- och invärldsbevakning. Den här veckan har präglats av båda delarna genom rektors strategidialoger och eget deltagande i en konferens via ICDE (International council for open and distance education) på temat “Are we flexible enough?”.
Och det är en spännande kontrast – ett medelålders universitet med en självbild i gungning – om studentliv, programutbildning och campusbaserad undervisning har varit en stor del av vår identitet, vad blir vi framöver när större krav ställs på att nå ut till fler målgrupper, med högre krav på flexibel utbildning och lärosäten som kan erbjuda hög kvalitet på utbildning både genom blended och online learning. Det går att designa sin egen utbildning, ett begrepp som funnits med länge, men det borde kunna ta fart ännu mer om vi vågar ta steget ut i distansutbildningsgemenskapen.
Det är nyttigt att lyssna på universitet som har 140 års respektive 75 års erfarenhet av distansutbildning (University of South Africa och Open Polytechnic) som gått igenom så mycket av det vi brottas med just nu rörande allt från studenters engagemang och genomströmning, examination, val av lärandeaktiviteter – men också tankar om tillgänglighet, jämlikhet och hållbar utveckling.
Det är tydlig också att kurserna designas för just det format som används: online! Det är inte fråga om att snabbt föra över från live till online och tro att det mesta är sig likt. Det som återkom i flera av rektors strategidialoger att digitalisering är en viktig fråga både vad gäller distribution av utbildning och kompetensutveckling bland oss medarbetare. Att det behövs en grundläggande digital kompetens för kommunikation och hållbart medarbetarskap, men även behöver riktas mot professionsspecifik digital kompetens (ex pedagogisk digital kompetens) och att det behöver finnas med från starten. Du ska som nyanställd få veta och lära dig om de it-system vi behöver använda.
“How flexible is your institution?”
En intressant modell visades av Dr Mishra Sanjaya, från Commonwealth of Learning (i anslutning till ICDE-konferensen) ställde frågan How flexible is your institution? och det skulle vara nyttigt att fundera över både på LiU-nivå, men också i utvecklingen av kommande kurser som ska kunna erbjudas mer öppet och med högre grad av flexibilitet än vi i vanliga fall är vana vid och som nu under hösten prövas genom pilotprojekt inom öppna nätbaserade kurser*.
Print screen – Dr Sanjaya Mishra on How Flexible is your institution?
Ett ämne som togs upp under rektors strategidialog handlade om team och medarbetare vid LiU och det jag tror att en del associerar med ordet flexibel är kopplat till något gränslöst och i slutänden destruktivt. Flexibelt kräver struktur, förmågan till tillit och självledarskap.
Kanske är det viktigt att fundera över andra begrepp framöver för ett hållbart medarbetarskap:
I början av distansläget var verkligen drop-in i Zoom ett bra koncept – vi satte tillsammans med våra it-utbildare upp en mängd tider (161 stycken 2020) där vi har mött mer än 100 olika kollegor och studenter för att diskutera hur vi kan använda befintliga digitala verktyg för att fortsätta bedriva undervisning under en pandemi. Men nu har vi bytt format på just den drop-in som varit en kombination med pedagogisk utvecklare och it-utbildare under titeln Undervisa online. Från 12 april går det nu att boka en Högskolepedagogisk kvart med mig och mina kollegor, för att börja/fortsätta att fundera över vårt undervisninguppdrag. Jag kommer troligen ställa frågor som:
Vad gör du idag som funkar?
Vad skulle du vilja göra annorlunda?
Hur kan vi hjälpa dig att gå vidare med detta?
Och sen synka rätt fråga med rätt expert eller läraktivitet. Det blir ett stöd i att navigera bland alla synkrona/asynkrona resurser som finns vid LiU.
Alla är inte estradörer och edutainers – men vad är en rimlig miniminivå vad gäller grundläggande presentationsteknik? För det är ju det mycket av detta bottnar i – hur vi paketerar och förmedlar vår expertis på ett pedagogiskt sätt som främjar lärande. Inom forskningskommunikation finns det vetenskapsorienterade journalister, men hur det ska konverteras till lärmaterial är inte alltid självklart.
Balansgången mellan inkluderande och exkluderande lärmaterial är ibland svår och för varje ny modalitet blir det nya utmaningar. Det som dock kan vara extra jobbigt i att gå från en mer analog teknik till en digital är att det som kanske var en svårläst handstil med kladdig grön tusch på overheadplast i ett slutet klassrum nu kan bli synligt för fler. En text och grafiktung presentation med tjugo olika bildspråk på samma gång, blir genast mer öppen för granskning i ett digitalt format. Det blottlägger brister som jag hoppas att vi faktiskt kan hjälpas åt att förebygga. Både för lärares och studenters skull. Ta gärna hjälp av oss på Didacticum i de här frågorna.
Jag tror att det också blir allt viktigare att ytterligare fundera över föreläsningen som en allenarådande mirakelkur för inlärning och att den också blir exakt samma sak i ett inspelat format. Och ja – kravet på textning av ett format som ofta innebär 2×45 minuter är väldigt arbetskrävande. Men jag tror vi behöver dela upp föreläsningen i två delar – den innehållstunga och den mer dialogorienterade.
Den ena delen kan direkt vinna på att spelas in (kortare delar, gärna textade men inkludera åtminstone ett manus), medan den andra helst bör vara en live-upplevelse för att inte lägga sordin på viljan att diskutera. En röd record-symbol gör att flera tystnar helt enkelt.
—
Jag får nog anledning att utveckla dessa tankar (jag har ju inte ens fått in tankar kring OER!) i lite mer dedikerade, fördjupade inlägg – detta ska ju trots allt vara en kortare spaning som får avrunda påskarbetsveckan.
How many times do we find ourselves trying to engage our students with a nice video, some quiz or even a nice cartoon? Then we realise that we have to do it by ourselves and that the time is not enough. We then go back to the worn out ppt presentation or pdf and use that picture from the same review that we have always used. Well…good news is that there are a lot of free available resources for us.
These are called in the pedagogical language, open educational resources (OER). The first time I came across this term was during the Open Networked Learning course
The term OER, was coined in 2002 by UNESCO and it encloses “teaching, learning and research materials in any medium, digital or otherwise, that reside in the public domain or have been released under an open license that permits no-cost access, use, adaptation and redistribution by others with no or limited restrictions”.According to Lumen’s 5Rs of OER, “The term “open content” describes any copyrightable work (traditionally excluding software, which is described by other terms like “open source”) that is licensed in a manner that provides users with free and perpetual permission to engage in the 5R activities”
Where these 5R’s stands for:
1-Retain – is the right to download own copies of the content and store and manage.
2-Reuse – is the right to use the content in your lecture, video, course site, student group, etc
3-Revise -is the right to change, modify, adapt the content to your specific class situation
4-Remix-is the right to combine the original or modified content with some other material, OER in order to create something new.
5-Redistribute -is the right to give a copy of the original, revised or remixed material to other colleagues, students or friends.
So I happily realised that I too could find these OERs and reuse them. Generally I will also need to revise them and even remix the material in order to adapt it to my students’ needs. Some materials are too simple while others too broad. After that I could also redistribute my new material with my colleagues, students, friends so they can take advantage of my work. However, I would also like to be properly attributed when my colleagues and friends redistribute my material. I might even have some requirements: for example, the people using my material can proceed according to the 5Rs but I don’t want them to get commercial profit!
Although the open licences are open they might include certain requirements that makes the content less open in practice. For example, Wikipedia, with a very good will, attributes a CC BY SA licence to all the derivative content while MIT (see below) requires a CC BY NC SA licence (SA stands for share-alike and NC for non-commercial). Additionally the open content publishers can make choices that limit the engagement in the 5Rs, for example, by making the published content difficult to remix using free tools, difficult to download from the open content site, when advanced technical skills are needed to remix the content, or when the content simply is not there anymore.
Finding OERs can be a little bit of a challenge: is the content right? Can I trust it? Therefore it is good to know a few curated sites, for example, if I am a teacher I will trust other teacher/educator communities that join efforts in order to create hubs OERs hubs. Here are some of them
The wikiEducator is a community of educators who believe the educational resources should be shared and be free. Moreover, OER commons is a public digital library of OERs and also OER world map is an interesting site to visualise the ongoing efforts. Another site that you might want to visit in your ONL hunting is Merlot and a huge collection of OERs put together thanks to the tiny earth initiative is also worth visiting! Here you can also add and collaborate! I particularly found it super useful during the past locked down when we had to launch all the labs online in no time.
Even Though I might be very happy with the existence of OERs, because they are free, save my money, time and are accessible! I might also consider that OERs
Need to be found
Need to be customised for particular situation/students
Need to be critically reviewed
Need to be easily accessible and user-friendly to the students (including to students with disabilities or functional variations)
Need to be translated from a foreign language
So therefore I wanted to write this blog to help you save a little bit of your time. Here you can find some useful examples of OERs their Links follow below
Courses
mOOCs (micro online open courses) OERu Coursera (watch out! Not always free!)
Det här blogginlägget är tänkt att ge några råd vid skapandet av digitalt undervisningsmaterial som främst handlar om rörlig bild (video). Det kan gälla inspelning i videoverktyget Zoom, i ett klassrum med eller utan publik eller ljudspår till en presentation som distribueras i filmformat i LISAM eller på YouTube.
Det finns tre lagområden som är bra att ha grundläggande kunskap om för att kunna fatta beslut om hur du vill göra med just ditt undervisningsmaterial.
Det du behöver tänka på är det som rör upphovsrätt, personuppgifter (GDPR) och tillgänglighet. Och det som är spännande med juridik är att en lag kan säga en sak, medan en annan säger något annat, och då behöver dessa lagar analyseras, värderas och i riktigt komplexa frågor prövas i domstol för att det ska gå att ge svar.
Tillgänglighet – olika modaliteter
Att erbjuda en inspelad läraktivitet ger studenter en möjlighet att gå tillbaka, repetera, pausa och bearbeta ett material även efter lärtillfället. Det tillgängliggör en aktivitet för fler och det kan vara en pedagogisk vinst i det.
Men – här behöver vi stanna upp lite och fundera över tillgänglighet. Om läraktiviteten är av såpass stor vikt att det ligger till grund för examinerande moment behöver det finnas en tydlig beskrivning i text av filmens innehåll: manus, powerpoint inkl manus, läshänvisningar till artiklar eller böcker. Det är också viktigt att redan innan fundera över hur du i LISAM kommunicerar kring kontext och syfte för att materialet som publiceras blir begripligt. Förhoppningsvis ska det framöver också finnas bättre möjligheter till textning, men där vet jag inte ännu hur detta ska lösas.
Upphovsrätt – (…psst, lär dig om Creative Commons!)
– Upphovsrätt då? Vi har ju en låst lärplattform och där ska det väl gå att publicera material i enlighet med avtalet vi har med BONUS Copyright Access?
Svaret: Där spelar det roll vilken typ av medier du har med i din inspelning.
Om du spelar in en läraktivitet där upphovsrättsskyddat material görs synligt finns det en grundprincip att tänka på: texter, noter och bilder får du använda och göra synliga så länge det sker inom LISAM.
Ljud, musik och filmer får du inte visa/spela upp utan separat avtal och då är det följaktligen inte lämpligt att spela in den här typen av material för vidare spridning, även fast det är en låst lärplattform.
Länka till material på t ex YouTube, SVT, UR, TED talks – ja!
Ladda ner, ladda upp musik/videos i LISAM för distribution i en kurs – nej!
Det jag dock brukar slå ett slag för här är att lära sig att använda material med Creative commons-licens. Nätet är fullt av kreativa människor som gärna delar med sig av bild, ljud, video och musik. Använd det!
GDPR – personuppgifter på nätet
Och slutligen – GDPR (The General Data Protection Regulation) är den lag som ska skydda våra personuppgifter från att spridas på nätet. När det gäller inspelning av läraktiviteter i vår kontext är det bra att känna till att till personuppgift räknas: röst, bild, namn, men också om bilden avslöjar ett medicinskt tillstånd såsom hörapparat, glasögon eller rullstol. Det allra bästa är såklart att inte spela in deltagarna överhuvudtaget, utan bara fokusera på den som är lärare. Men om det är viktigt att spela in helheten behöver du informera deltagarna innan och ge dem en möjlighet att säga nej till att just de finns med i inspelningen. Då är det ditt ansvar att se till att hen klipps bort innan inspelningen distribueras.
Det är också bra att tänka på att ett tillstånd av den här typen också går att återta. Vill en deltagare bli bortklippt i efterhand har hen rätt att kräva det. Ett sätt att hantera detta är att redan från början sätta ett bäst-före-datum på materialet – för troligen är det ändå inte särskilt relevant att fortsätta distribuera ett interaktivt lärmoment i en annan kohort. Bättre då att radera (gallra) det som ej längre är användbart.
Känns något oklart?
Ta gärna kontakt med våra pedagogiska utvecklare (didacticum@liu.se) – vi diskuterar gärna hur du ska tänka kring dessa frågor. Vill du fördjupa de juridiska frågorna har vi även en eminent juristenhet att bolla frågor med. För i den här kraftiga förenklingen av juridiken som rör vårt arbete har jag inte ens närmat mig förvaltningslagen, offentlighetsprincipen och arkivlagen.
Och tänk på – tillgänglighet gynnar alla! Det lönar sig att tänka efter före.
