Under året som gått har jag för första gången jobbat med undervisning på heltid. Jag håller ofta kurstillfällen med samma innehåll men för olika deltagargrupper. Oavsett om jag håller samma kurs flera gånger är deltagarna alltid olika och därför blir en kurs aldrig den andra lik. Det är det som gör undervisningen roligt och utvecklande. Jag får dela med mig av det ämne jag brinner för tillsammans med människor som kan ge mig nya perspektiv, bara genom att komma med en kommentar eller ställa en fråga om något som jag inte hade tänkt på.
Jag har ibland funderat över varför det kan bli så olika stämning olika kurstillfällen. Till en början tänkte jag att det helt beroende på vilka individer som råkade närvara just dagen, om de var av den tystlåtna eller pratsamma typen. Men sedan började jag tänka mer och mer på hur jag som pedagog har möjlighet att påverka stämningen i rummet. Om jag till exempel vill att deltagarna ska vara aktiva i dialog med mig så behöver jag bjuda in till det.
Hälsa välkommen
Man brukar ju säga att ens intryck av en person formas redan under de första sekunderna man möts. Jag brukar därför se till att jag är på plats i rummet och har hunnit förbereda allt i god tid innan start. Då kan jag hälsa deltagarna välkomna glad och lugn redan när de kommer in i salen. Om vi dessutom hinner småprata lite så är det en bonus.
Prioritera presentationsrundan
Som deltagare i en kurs tänker man kanske inte på att ens närvaro spelar roll. Men som kursledare söker jag ständigt signaler från deltagarna om huruvida det jag säger är intressant och begripligt. När jag under en genomgång möter ett leende eller en blick som bekräftar att deltagaren är med så ger det ny energi. För att det samspelet ska fungera behöver deltagarna också känna sig sedda och bekräftade. I mina kurser (där deltagarna oftast inte är alltför många) tycker jag att det är bra att inleda med en presentationsrunda. Inte bara för att pricka av närvaro utan också för att var och en ska få introducera sig till gruppen.
Öppna för frågor
Jag brukar inleda mina kurser med att säga att det är helt okej att ställa frågor och att jag ska försöka besvara det mesta på plats, annars skriver jag ner frågor och återkommer när jag har hunnit göra efterforskningar. Dels minskar jag pressen på mig om jag redan på förhand är ärlig med att jag inte är allvetande, samt att jag tror att det också gör att stämningen överlag blir lite mer prestigelös. Det är helt okej att visa att man inte kan eller förstår, syftet med kursen är ju att lära sig. Och jag som undervisar lär mig alltid av att få frågor eftersom att det ger mig en inblick i vad deltagaren är intresserad av att få veta mer om.
Vara tillgänglig i pausen
Det är ganska vanligt att deltagare som inte vill ställa sin fråga under kursen passar på att göra det i pausen. Därför tycker jag att det är viktigt att alltid ha en ordentlig paus och att finnas tillgänglig under den. I mina kurser har jag möjlighet att fika tillsammans med deltagarna. Ibland kommer vi in på diskussioner om kursinnehållet och andra gånger är det en chans att få lära känna kursdeltagarna lite närmare. Oavsett så brukar det vara ett positivt inslag som kan fungera som isbrytare inför resten av kurstiden.
Skriv gärna en kommentar om hur du går tillväga för att få till ett bra dialog när du undervisar!
