IKT-dagen 17/10 – Sociala medier, upphovsrätt och trendspaning

Del 2 i föreläsningarna som ges i samband med IKT-dagen 17/10 kommer hållas av föreståndare Anna och koordinator Linnea från IKT-studion i hus Key. Vi kommer föreläsa om rådande trender inom webb och IKT men även digital källkritik och upphovsrätt och hur det påverkar oss som universitet.

Efter föreläsningarna, som ges 13-15, finns möjlighet att prova på den utrustning som finns i anslutning till IKT-studion: Eyetracking, affärssystem i projektet SANTE, sociala medier och presentationsteknik (interaktiva skrivtavlor).

Alla dessa it-system som kom och gick, inte visste jag att det var livet

I höst byts LiU:s lärplattform ut. It´s learning går i graven och ersätts med det som fått namnet Lisam. Detta är kort beskrivet en lärplattform som har sin strukturella bas i Microsofts koncept Office 365. Du får möjlighet att samarbeta med specifika grupper av personer (studenter t ex), dela dokument, interagera och distribuera information på ett mer socialt sätt, men ändå relativt slutet. Har du jobbat med Sharepoint och/eller andra Office-produkter så känns mycket igen. I viss mån påminner även gränssnittet om Facebook – det finns möjlighet att kommentera och gilla saker som skrivs. Mitt första intryck efter en utbildningsvända i systemet är att det finns de funktioner du kan förvänta dig + en hel del extra. Lite som det är i flera andra Office-produkter. Jag använder nog bara 1/10 av alla verktyg och funktioner som finns i Outlook t ex.

Det sker just nu ett intensivt utvecklingsarbete kring att få det så skräddarsytt som möjligt för hela LiU. Med hela LiU menar jag ca 3900 anställda och 27000 studenter – som mer eller mindre kommer påverkas av detta. Eftersom det är fokus lärplattform berörs främst de anställda som arbetar med undervisning, men oavsett är det en ansats att skapa en helhetslösning för nästan 30.000 personer. Då talar vi om en heterogen målgrupp ur flera olika perspektiv som är svår att foga in i ett och samma system, försök har gjorts förut.

Med Lisam försöker universitet haka i den rådande utvecklingen av e-tjänster och it-system som skapats för att underlätta på alla möjliga plan i livet: journalhantering, blankettbeställning, receptförnyelse, anmäla VAB, söka CSN, ansöka till universitet, ställa dig i förskolekö, sms-biljett till bussen, påminnelse om bilbesiktning, skattedeklarationen osv. Du är omgiven av e-tjänster och it-system och nu blir detta en långsiktig lösning på en lärplattform som förhoppningsvis ska utgöra en väl integrerad del i undervisning, kontakt med studenter/lärare, kunskapsspridning och samarbete kring delat material även på längre sikt. Tanken är också att en gång för alla integrera flera olika studentnära tjänster på ett och samma ställe – vilket jag som nyligen lämnat den världen – med glädje välkomnar.

Anledningen till det här blogginlägget är att jag fått frågan vad jag tycker om det jag sett av Lisam – och ja, jag reflekterar med följande förutsättningar: Jag är inte kursansvarig för någon poänggivande kurs och även fast jag kan se stora likheter mellan Lisam och tjänster såsom Yammer och i viss mån även Facebook, så kan jag inte bedömma vad som är bra och dåligt med de olika tjänsterna i relation till varandra. Jag har inte heller – som många andra – erfarenhet av It´s learning. Det jag kan jämföra med är det pussel av gratistjänster/appar som jag använder idag för att få till samma mix av samarbete och delningsverktyg som behövs för just min yrkesroll. Kanske är mitt lugn inför detta systemskifte en följd av detta – funkar det inte som tänkt vid terminsstart så har jag en redan upparbetad verktygslåda bestående av t ex Box, Google Drive, Facebook, rss-läsaren Feedly och Twitter att falla tillbaka på.

Jag vill på intet sätt förminska eller förringa den oro en del känner inför detta systembyte – det är alltid förknippat med osäkerhet, merjobb och tekniska buggar i ett utvecklingsarbete av den här omfattningen. Tid är en bristvara och till hösten kommer en stor kull med studenter som ska använda systemet och även tar för givet att det ska fungera. Men det som är intressant är att vi redan omges av system, både bra och dåliga, som förändras ihop med sina användare eller till och med slutar användas helt i brist på användare. Det är en rätt naturlig del av e-samhället och det som känns positivt med Lisam är viljan att redan från början arbeta med testpiloter och regelbunden rapportering om hur arbetet fortskrider.

Att få en gemensam lärplattform, där de grundläggande funktionerna fungerar: samarbetsytor, dokumenthantering och integrering av redan befintliga studenttjänster är det allra viktigaste – uppnår vi detta inom rimlig tid så har vi en bra start för att kunna vidareutveckla tankarna om det pedagogiska språnget och i förlängningen ytterligare utveckla det kursutbud vi har att erbjuda. Det känns också positivt att gå in i ett nytt system med vetskapen att målet är att kunna använda det på längre sikt än med ett system vi med jämna mellanrum skulle behöva upphandla.

Det blir bra, till slut! Det är ändå en del av e-samhället vi lever i redan och det kommer inte vara färdigutvecklat i en handvändning utan formas med användaren, utifrån de behov som finns. Sen ser jag med spänning fram emot möjligheterna att använda lärplattformen för att stimulera till nytänk i pedagogiken, men det tar vi i ett annat blogginlägg.

Föreläsare 1 inbokad till 17/10 – Mikael Heimann

En av föreläsarna på IKT-dagen kommer vara prodekan och professor i utvecklingspsykologi Mikael Heimann. Fokus kommer vara användandet av ögonrörelsekamera (eye-tracking) i forskning, något han har gedigen erfarenhet. Mikael är även ny ordförande för LIKS och efterträder nu avgående ordförande Helena Klöfver. LIKS är den grupp med representanter från filosofiska fakulteten och utbildningsvetenskap, som är det styrande organet för IKT-studions verksamhet.

Vad är du nyfiken på? Universitetsperspektiv på IKT 17/10

Med jämna mellanrum samlar vi ihop våra befintliga resurser och kompetenser vid IKT-studion och försöker få till kunskapsspridning med lite mer brett perspektiv. Tidigare har vi visat upp vad vi arbetar med genom seminarier i samarbete med specifika utbildningsprogram men till hösten blir det en “IKT-dag” den 17/10. Formatet är rätt traditionellt tänkt – men förhoppningen är att vi även ska kunna streama de föreläsningar som ges och att anställda och studenter vid LiU ska vilja prova på i efterföljande workshops. Tanken är också att genomföra någon slags aktivitet på campus Norrköping.

Vi kommer erbjuda workshops inom främst:

– Eyetracking
– Sociala medier (pedagogiskt perspektiv/omvärldsbevakningsperspektiv)
– Trendspaning IKT: Det flippade klassrummet, den mobila utvecklingen och den visuella webben – hur påverkar det oss vid LiU? Hur går det att använda i vår nya lärplattform Lisam?
– 3D-skrivare – möjlig användning inom filosofiska fakulteten och utbildningsvetenskap
– Presentationsverktyg: Interaktiva skrivtavlor, responssystem.

Vad är du nyfiken på inom LiU? Kom gärna med kommentarer, tankar och förslag.

Chromebooken: min nya kompis!

DSC_0561

IKT-studion har just fått två Chromebooks! Vi har med nyfikenhet följt utvecklingen av olika nya digitala enheter och ville själva testa och utvärdera hur de skulle kunna fungera som komplement till våra mer stationära datorer i undervisningssammanhang.

DSC_0568

Vi valde en Samsung Chromebook 3G och en Acer Chromebook C7. Samsungen ger ett lite dyrare intryck, även om båda är ganska plastiga, men känns också lite större. Jag valde därför att bära runt på och testa primärt Acern då jag är löjligt förtjust i portabla enheter. Hur är då första upplevelsen av en Chromebook?

tre

Mina referenspunkter att jämföra Chromebooken med är min laptop (Lenovo Thinkpad Edge, Windows 7 / Fedora 16) och min surfplatta (Asus Transformer Prime, Android 4.1.1). Vid en första anblick ger Chromebooken mig ett intryck av surfplatta, så till den grad att jag envist försöker trycka på skärmen. Jag misstänker att det är storleken på enheten som gör att jag så tätt förknippar den med plattbeteende.

Jag är egentligen den ideala användaren av en Chromebook, rent av den persontyp som Chromebooken måste ha skapats för. Ge mig en Internetuppkoppling och en webbläsare så är jag nöjd – webbens utveckling med flash, html5 och webbappar har gjort att jag väldigt sällan använder något anat än webbläsaren i alla fall. Dokument finns på Google Drive, övriga filer på Dropbox, kontakt med vänner och träningskompisar sker över Facebook, RSS-läsning sköts via Feedly, att-göra-listorna finns hos Wunderlist. musiken strömmas från Spotify och jobbets kalendrar ligger, precis som dokumenten, hos Google. Det har kommit av det faktum att jag har flera olika enheter och inte vill vara tvungen att använda en specifik för att kunna klara vardagsbestyr. Med den bakgrunden är inte inte underligt att jag gillar den här datorn!

Jämfört med min platta är tangentbordet lite större och lite bekvämare men jag saknar som sagt interaktiviteten i skärmen som jag är van vid. Hela enheten är också snäppet större vilket gör den något mindre portabel. Däremot känner jag att det är lättare att t ex blogga eller skriva texter tack vare det normalstora tangentbordet.

Jämfört med min laptop känns Chromebooken som en frisk fläkt. Den startar snabbare från viloläge, känns rappare och är klart mindre och mer lätthanterlig att ha med sig. Operativsystemet påminner dessutom lite mer om Android än Windows vilket i just mitt fall är en klar fördel. Faktum är att jag de senaste dagarna knappt använt min laptop eftersom Chromebooken har så mycket kortare uppstartstid.

I nästa inlägg tänkte jag gå igenom hur jag upplever Chromebooken som dator på universitetet. Hur väl fungerar BYOD för anställda?