Tag: Didacticum

I vanlig ordning slänger vi oss med en hel hög av förkortningar även inom högskolepedagogik. Vi är ju ändå en del av en statlig verksamhet, och just akademin är nog extra benägen att hitta akronymer för var och varannan teori, grupp eller projekt som är bestående längre än fem minuter. Hur många förkortningar i bingobrickan har du stött på? Vet du vad alla betyder?

1. UDL – Universal design för lärande
2. PBL – Problembaserat lärande
3. SoTL – Scholarship of teaching and learing (Det akademiska lärarskapet)
4. IPL – Interprofessionellt lärande
5. OER – Open educational resources (Öppna lärresurser)
6. DiSCo – Didaktisk spatial kompetens
7. CBL – Challenge-based learning (Utmaningsdrivet lärande)
8. MOOC – Massive Open Online Course
9. CSCL – Computer-Supported Collaborative Learning
10. SDL – Self-directed Learning
11. CoI – Community of Inquiry
12. PDK – Pedagogisk digital kompetens (ibland kan det även referera till professionel digital kompetens)
13. LMS – Learning Management System (Lärplattform)
14. SAMR (-modellen) – fyra nivåer av teknikanvändning där bokstäverna står för Substitution, Augmentation, Modification och Redefinition.
15. IKT – Informations- och kommunikationsteknik
16. TBL – Team-baserat lärande.

I vår Högskolepedagogiska ordlista (Sharepoint-intranätsida) försöker vi successivt gå igenom mer vad begreppen innebär också.

….nä Learning by doing, ett begrepp som andra än John Dewey själv använde för att beskriva hans idéer. Han förde fram vikten av teori och praktik, och att skolan var en av de viktigaste delarna i att bygga ett demokratiskt samhälle.

Dewey var av åsikten att lärande behöver ske genom en process, baserat på frågor och upptäckande av världen – som individ eller i grupp med andra. Studenter (elever) utvecklar på detta sätt en djupare nivå av lärande. Det fördjupar även förmågor som rör kritiskt tänkande.

Dessa konstruktivistiska idéer utvecklades vidare av Joseph Schwab, Jean Piaget och Lev Vygotskij.

I och med Piaget och Vygotskij lyfts även betydelsen av kontext in. Människan är en social varelse, vi lär oss av varandra och det samhälle vi är en del av – det behöver också tas i beaktande när vi studerar och funderar över pedagogiska frågor. På t ex vår medicinska fakultet används t o m en pedagogisk modell: problem-baserat lärande som har sin utgångspunkt detta.

På svenska säger vi oftast läraktivitet (18700 träffar på Google) eller lärandeaktivitet (20600 träffar på Google), men originalbegreppet på engelska är teaching/learning activity (TLA) eller ibland utskrivet teaching and learning activity. Även om det engelska begreppet är lite längre är det samtidigt tydligare, för det handlar ju om en typ av aktivitet som lärare och studenter gör tillsammans, även om läraren oftast ligger bakom det mesta av planeringen. Läraktivitet är ett av många begrepp inom konstruktiv länkning, alltså idén om att vi ska utforma lärandemål, läraktiviteter och bedömningsmetoder så att det finns en röd tråd genom hela kursen. Lite förenklat skulle man kunna säga att läraktiviteten är rubriken för en bokning i schemat. I vårt schemasystem TimeEdit syns detta i fältet Undervisningtyp. De vanligaste är förstås föreläsning, seminarium, lektion, laboration, o.s.v. men det finns hela 120 olika beteckningar i systemet. En del är väldigt specifika, medan andra uppenbart är platshållare för sådan som inte är undervisningsrelaterat, så undervisningstyp är nog inte exakt samma sak som läraktivitet.

När man står i begrepp att designa en kurs, antingen från grunden eller genom att göra ändringar i en befintlig kurs, då är valet av läraktiviteter en viktig dimension. De namn vi väljer att sätta på tillfällena i schemat bär med sig inneboende förväntningar, både från oss som lärare och från studenterna. Olika läraktiviteter ställer också olika krav på förberedelser och inte minst på lokaler och utrustning. Vi tänker kanske oftast på läraktiviteter som något som äger rum här och nu, alltså tillfällen som är synkrona och på campus, men de kan förstås lika gärna vara asynkrona (förskjutna i tiden) eller medierade (förskjutna i rummet).

Ett sätt att närma sig läraktiviteter utan att fastna i traditionella upplägg kan vara att utgå från Diana Laurillards klassificering av läraktiviteter. Vilka typer av aktiviteter borde studenterna ägna sig åt för att ha så goda chanser som möjligt att nå kursens lärandemål?

• Inhämta kunskap – Studenten lär sig genom att lyssna aktivt på en föreläsning, läsa böcker eller digitalt material, titta på demonstrationer eller filmer.
• Utforska – Studenten lär sig genom att bearbeta, jämföra eller kritisera texter och andra resurser. Det kan även inkludera studiebesök, dataanalys eller sökande efter källmaterial.
• Samarbeta – Studenter arbetar tillsammans för att förstå ett problem som grupp. Det involverar ständiga förhandlingar, utmaningar och återkoppling.
• Diskutera – Studenter lär sig genom att i diskussioner formulera sina tankar, idéer och frågor, samt genom att respondera på sina medstudenter.
• Tillämpa och praktisera – Studenten lär sig genom att utföra konkreta uppgifter. Detta involverar att identifiera och anpassa lämpliga handlingar för att nå målet, samt att reflektera kring resultatet och vägen dit.
• Skapa – Studenten lär sig genom att producera olika typer av material: texter, filmer, presentationer, fysiska artefakter.

Denna klassificering är en viktig del av ABC Learning Design, en effektiv metod för att designa kurser framtagen av University College London (UCL). Under intensiva 90 minuter kan du kickstarta din nya kurs. Hör av dig till oss på Didacticum om du är sugen på en sådan workshop.