Det är svårt att sia om exakt när och hur AI kommer förändra vårt sätt att arbeta. Enligt Gartners “Hype Cycle” befinner sig AI just nu på toppen av uppblåsta förväntningar och kommer inte bli produktivt förrän om 5-10 år. Jag kan hålla med om att förväntningarna ibland är överdrivna, men det finns många som gör produktiva saker med generativ AI redan nu. Det gamla sättet att tänka kring innovationer känns förlegat i ljuset av de snabba förändringar vi sett det senaste året.
När man ser exempel på AI-tjänster som kan skapa företagsloggor eller generera influencerinlägg är det lätt att avfärda generativ AI som något ytligt. Dessa leksaksverktyg påverkar inte oss på universitetet, för vi sysslar med “riktig” kunskap, sådan som endast kan uppnås efter långa och intensiva studier. Om man på det sättet körsbärsplockar de allra töntigaste exemplen är det klart att ingen blir intresserad av AI, men om vi tittar lite djupare på tekniken bakom dessa tjänster har vi all anledning att ta ett par steg tillbaka och fundera över hur högre utbildning och forskning kommer påverkas.
Många har uttryckt oro inför hur generativ AI påverkar tillförlitligheten hos hemtentor. Och det är klart att om studenterna har tillgång till tjänster som snabbt kan generera grammatiskt korrekt text som i många fall dessutom även är innehållsmässigt okej, så kan vi inte i framtiden lita särskilt mycket på hemtentor. Vi behöver hitta sätt att tänka om när det gäller examination, och det är något som har diskuterats flitigt under det senaste året.
Men det är nästan mer intressant att fundera över hur vårt arbete som lärare kan underlättas genom generativ AI. Jag tror att vi först behöver försöka tillämpa AI själva, innan vi kan förstå tekniken tillräckligt bra för att kunna säga till studenterna vad de får och inte får använda. Och här måste vi tänka utifrån flera horisonter. För det första behöver vi fundera över vad vi kan göra redan idag, med de tjänster som finns här och nu. För det andra behöver vi fundera över vilka tjänster som kanske finns imorgon. Och vilka tjänster vi själva vill vara med och utveckla.
Det sägs ibland att AI i framtiden kommer ersätta X% av alla jobb, och många värden på X har kastats runt i debatten. Men det betyder inte nödvändigtvis att X% av alla anställda kommer sparkas. Det innebär snarare att av de tusen olika sysslor som du ägnar dig åt under en arbetsdag, så kan X% av dessa effektiviseras och kanske försvinna helt om du tar hjälp av olika AI-tjänster. Tänk efter själv. Hur många gånger under en arbetsdag producerar du text i olika former? Vid alla sådana tillfällen kan du ta hjälp av en generativ AI. Du kanske inte delegerar uppgiften helt och hållet till en AI, utan att titta på resultatet, men du kan ta hjälp av en AI för att generera idéer och utkast, omformulera på ett enklare eller mer formellt sätt, o.s.v. Du blir helt enkelt mer effektiv, på samma sätt som vi alla blev lite mer effektiva genom att använda skrivmaskiner, ordbehandlare, miniräknare, e-post, etc. Jag vet att ordet “effektiv” får det att klia hos många lärare som gärna börjar mumla något om NPM, men se det som en möjlighet att göra din vardag lite mindre stressande.
Vi är många som har provat att diskutera med ChatGPT, mest eftersom det var den tjänst som först slog igenom på bred front. Men i dess kölvatten har en lång rad mer specialiserade tjänster dykt upp. Bakom en del av dem hittar vi förstås entreprenörer som vill tjäna storkovan på den senaste trenden, men många är skapade av enskilda entusiaster eller små företag som brinner för att stödja en viss grupp. Inom utbildningssektorn finns det många nya verktyg som, även om de just nu inte känns klockrena för universitetslärare, ändå indikerar vart utvecklingen är på väg.
Jag har testat ett sådant verktyg som heter Eduaide. Det finns i en begränsad gratisversion som är ganska lätt att använda. Hela idén med Eduaide är att hjälpa lärare som behöver planera, genomföra och examinera elever eller studenter. Tjänsten verkar främst inriktad mot grundskola och är begränsad till några ämnen, men konceptet är intressant.
Eduaide innehåller flera olika verktyg. Det finns en Content Generator som kan skapa ett femtiotal olika typer av innehåll. Jag kan få en lektionsöversikt, en bedömningsmatris, skisser för presentationer, övningar, projekt, självtester, m.m. Sedan finns det en Teaching Assistant som kan hjälpa mig att formulera kursplaner eller nyhetsbrev, anpassa material för studenter med särskilda behov eller generera aktiviteter för team building. Feedback Bot kan ta emot en students svar och, baserat på kriterier som jag själv bestämmer, generera förslag till återkoppling. Assessment Builder skapar examinationsfrågor av olika slag och sist men inte minst finns en chat där jag kan bolla allmänna idéer med systemet. Det mesta som systemet genererar behöver förstås bearbetas för att kunna användas i klassrummet, men för de ämnen som jag testat får jag rätt bra förslag på lektionsplaneringar, övningsuppgifter och provfrågor, även om det mesta är på en lite för låg taxonomisk nivå för högre utbildning.
Här följer några fler exempel på liknande tjänster. De flesta är inriktade mot grundskolan, men de kan ändå vara intressanta att testa för oss som universitetslärare: Diffit, Conker, Curipod, Lesson Lab, MagicSchool, QuestionWell, Teach Anything, The Educator AI. Och stort tack till Organised Educator för alla tips.
Troligen kommer vi inte att använda just ChatGPT så mycket i framtiden. Istället kommer AI att bli en naturlig del i andra verktyg som vi redan använder. I vår kommer vi troligen få tillgång till Microsoft Copilot, vilket alltså innebär att vi kommer ha AI inbyggd i alla våra vanliga kontorsprogramvaror. AI kommer bli lika vanligt, lika självklart och lika irriterande som alla andra verktyg som en gång var nya. Och den som redan nu testar och utforskar möjligheterna kommer ha ett stort försprång i framtiden. Hur kommer du använda AI för att förenkla ditt arbete som lärare under vårterminen 2024?
