GÄSTINLÄGG: Om populistisk kunskapssyn

Med anledning av att Riksarkivet firar 400 år ges ett evenemang kring Fake news, fakta och forskning – 13 mars vid campus Norrköping. Vi bjöd in vår kollega här på Didacticum, Per-Anders Forstorp (biträdande professor, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur) att skriva några rader inför detta. Evenemanget sker i anslutning till Källkritikens dag och deltar gör även representanter från Riksarkivet och Arbetets museum.

‘YOU KNOW IT, I KNOW IT, EVERYBODY KNOWS IT’: OM POPULISTISK KUNSKAPSSYN

Meme Trump

Under det senaste året har frågor om sanning, trovärdighet, värdering av fakta stått högt upp på den globala politiska dagordningen och gör så fortfarande. Ledande politiker i flera västländer har följt exemplen från autokratiska ledare på andra håll i världen, som innebär att de offentligt förnekar de konventioner och verksamheter som säkerställer fakta, vare sig detta är inom journalistik, politiska processer eller forskning. Medierna har förklarats vara ’folkets fiender’, politiker med motsatta åsikter har förnedrats och på flera håll har stödet till forskning, såväl naturvetenskaplig-medicinsk som samhällsvetenskaplig-humanistisk, har helt enkelt strypts och dess resultat har negligerats. Denna utveckling uppfattas av många som något ytterst ovälkommet och, både på kort och lång sikt, som ett hot mot demokratin så som vi har känt igen den under de senaste århundradena, där just en tilltro till principer för att säkerställa kunskap har en viktig funktion.

Vad innebär det för vår syn på sanning, trovärdighet och värdering av fakta när USAs president Donald J. Trump säger ’You know it, I know it, everybody knows it’? Vilken typ av frågor väcks? Hur kan man förstå detta (och andra) sätt att formulera sig som ett uttryck för en syn på kunskap som man kan kalla populistisk? Vilken syn på kunskap och källor ryms i detta uttalande? Har detta sätt att uttrycka sig alls någon betydelse; är det bara ett talspråkligt uttryck som man kan förbise i mediebruset? Eller är det något allvarligare som ’skickar signaler’ och kan få omfattande samhälleliga och pedagogiska konsekvenser? Är det bara ‘Trumps’ och andra populistiska politikers fel? Eller har det förändrade medielandskapet särskilt med framväxten av sociala medier också med detta att göra?

Författare: Per-Anders Forstorp
biträdande professor vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur

IKT-podden E04: Källkritik, faktaresistens, filterbubblor och ett och annat djur

poddbild

Nytt avsnitt finns nu på iTunes och Soundcloud.

Avsnitt 4 av IKT-podden

Med hjälp av Wikipedia sätter vi ner foten med vad vi menar när vi pratar om begrepp som källkritik, filterbubblor och faktaresistens. Och Linnea ryter ifrån och vi minns Hans Rosling, lodjur och franska presidenter. Samt en del om forskningskommunikation och foliehattar.

Välkomna!

De personer och länkar vi refererar till i podden är:
sv.wikipedia.org/wiki/Faktaresistens
sv.wikipedia.org/wiki/Filterbubbla
sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4llkritik

Fjärde uppgiften – om faktaresistens
fjardeuppgiften.se/2017/04/20/mann…faktaresistens/

Föreläsning med Johanna Koljonen om den digitala filterbubblan
urskola.se/Produkter/197541-UR…igital-filterbubbla

Eli Pariser (2011)
Ted Talk – Beware of online filter bubbles

Studio 1, P1 ang deras inslag om mässlingutbrottet i Sthlm, originalprogrammet finns ej längre tillgängligt på SR:

Medievärlden om detta

UR Skola:

Är det sant? (tillgängligt till december 2017)
urskola.se/Produkter/177414-Ar-det-sant-Kallkritik
Hur vet du det? (tillgängligt till juni 2020)
urskola.se/Produkter/197494-Hu…llor-kan-du-lita-pa
Kolla källan, Skolverket – resurser

Sökmotorn DuckDuckGo http://duckduckgo.com (som inte spårar dig när du gör en sökning)