– Jag behöver ingen mikrofon, jag har så stark stämma!

Du kommer in i en sal, det ligger ett headset framme i talarstolen och i ärlighetens namn har du aldrig riktigt lyckats med att reda ut hur den ska sitta, åtminstone med bibehållen värdighet under en hel föreläsning. Du blickar ut över den samlade skaran, alla 20 sitter utspritt. Långt bak.

– Hör ni mig? De flesta nickar. Det räcker för att bekräfta det du ändå redan bestämt dig för. Bekvämlighet går före tillgänglighet.

Stämman är hög och tydlig…till en början. Sen blir du engagerad, pratar fort och mer intensivt och då blir tonen lätt något lägre. Tillräckligt många besvarar dina försök till ögonkontakt.

Detta är ett vanligt scenario – både inom utbildning och nästan ännu mer inom konferensvärlden. Det finns en norm: Alla är norm(al)hörande. Och är det någon som inte är det – då läggs det på hen att meddela sig om det är svårt att höra. Men är inte det ett rätt absurt förfarande att inleda med: Hör ni mig?

Lite fakta då.

Bild med texten 20,4%* av Sveriges befolkning har en hörselnedsättning. Ju äldre studenter (och kollegor) desto större andel med hörselnedsättning. Källa Folkhälsomyndigheten (2015)

Hörselnedsättning är en relativt vanlig funktionsnedsättning och egentligen alla kan drabbas av det (förr eller senare). Det kan vara permanent eller tillfälligt, och ju yngre du är desto svårare är det att be om hjälp i form av t ex en hörapparat. Det gör att det är extra viktigt att som lärare försöka göra rätt när det går.

Vad du som lärare kan göra!

  • Om symbolen för Teleslinga finns i en lokal – använd tekniken! Det kanske inte låter som det för norm-hörande i rummet, men den utgör ett viktigt stöd för många med hörapparat.
  • Öva med headset eller mikrofon en stund innan deltagarna dyker upp. Fundera över (om du kan) vilken typ av mikrofon som passar dig bäst.
  • Handhållen mikrofon ska alltid hållas väldigt nära munnen.
  • Fråga aldrig rakt ut om någon hör dåligt.
  • Att använda mikrofon är extra viktigt när det är deltagare online (utöver dem i salen). Det kanske inte märks så stor skillnad i rummet, men kan vara direkt avgörande för ljudbilden som sänds ut online om du väljer att använda headset eller inte.
  • Att lyssna på riktigt dåligt ljud kan för många vara extremt tröttsamt och tar bort väldigt mycket fokus från det som är viktigt.
  • Se även till att frågor från publiken fångas upp av mikrofonen – helst genom en lös mick som kan skickas runt. Om det inte går – jobba in som rutin att upprepa frågan som ställts.
Symbolen för Teleslinga samt bild på en mikrofon med texten Skona din röst och använd mikrofon om det finns!

Ta gärna del av ett tidigare inlägg om Röstvård och talteknik och använd mikrofon om det finns i lokalen. Den finns där av en anledning.

Universell design för lärande (UDL) – finns det?

Stair and wheelchair
“Stair and Wheelchair” by Farid Iqbal is licensed under CC BY-NC 2.0

–  Kan du inte bara ge mig några snabba tips på hur jag kan göra min undervisning bättre*?

*ordet bättre kan även ersättas med effektiv, studentaktiverande, interaktiv.

Det är inte av elakhet som jag besvarar frågor med nya frågor. Visst vore det smidigt om det för en gångs skull fanns raka, enkla svar. Evidens. Garanterad framgång. Ett optimalt recept. Jag vill gärna vara hjälpsam istället för krånglig, men risken med en lista som ska passa alla är att det till slut inte engagerar någon alls.

Till detta kommer alltmer tankar och medvetenhet kring tillgänglighet. Tillgänglighet i både en fysisk och digital miljö. Egentligen i alla miljöer där det sker mänsklig kommunikation. En del protesterar vilt över anpassningshetsen som läggs på överarbetade lärare som ännu en grej att hantera som lätt blir konsekvensen av ett reaktivt handlande.

Min förhoppning är att det går att hitta stöd i det som skrivs om UDL – Universell design för lärande. En tanke jag har med mig från att ha läst om både den och riktlinjer vad gäller tillgänglighet är att om vi tänker efter före på vissa punkter när det gäller anpassning – så kan det gynna fler än den primära målgruppen.

Tanken om en universell design härstammar egentligen från arkitektur och hur vi utformar våra allmänna ytor, med trappsteg, trösklar och inte alltid ett alternativ vad gäller framkomlighet. Med ett lärande (teaching and learning) i fokus och en koppling till aktuell forskning inom lärande erbjuds nu ett ramverk via CAST (Center for Applied Special Technology)The UDL guidelines.

Utgångspunkten i UDL är tre frågor: 

  • Varför? (Olika sätt för att skapa intresse)
  • Vad? (Olika vägar till lärande)
  • Hur? (Olika möjligheter för lärprocesser och kunskap)

Dessa frågor känns även igen från en didaktisk analys av något som ska läras ut men lyfter i den här modellen fram betydelsen av olika format, alternativ och metoder. Modellen finns översatt till svenska av eminenta kollegor från Högskolan Kristianstad och min förhoppning är att det ska vara ett diskussionsunderlag för att möta en alltmer heterogen studentgrupp på ett mer pro-aktivt sätt.

Att få till detta i ett nära samarbete mellan Didacticum, lärare, studenter och studentstöd såsom Studenthälsan, Lika villkors-ombud, Universitetsbiblioteket och Språkverkstaden skulle på sikt skapa ett mer långsiktigt hållbart och inkluderande utbildningserbjudande. Inkludering klingar så mycket bättre än anpassning, åtminstone i mina öron.

UDL bild
UDL svensk översättning – klicka för större bild

 

 

 

 

V 13: Högskolepedagogisk kvart, textning och akademikern som innehållsproducent.

Easter eggs
CC BY Praktyczny Przewodnik, Flickr

I början av distansläget var verkligen drop-in i Zoom ett bra koncept – vi satte tillsammans med våra it-utbildare upp en mängd tider (161 stycken 2020) där vi har mött mer än 100 olika kollegor och studenter för att diskutera hur vi kan använda befintliga digitala verktyg för att fortsätta bedriva undervisning under en pandemi. Men nu har vi bytt format på just den drop-in som varit en kombination med pedagogisk utvecklare och it-utbildare under titeln Undervisa online. Från 12 april går det nu att boka en Högskolepedagogisk kvart med mig och mina kollegor, för att börja/fortsätta att fundera över vårt undervisninguppdrag. Jag kommer troligen ställa frågor som:

Vad gör du idag som funkar?

Vad skulle du vilja göra annorlunda?

Hur kan vi hjälpa dig att gå vidare med detta?

Och sen synka rätt fråga med rätt expert eller läraktivitet. Det blir ett stöd i att navigera bland alla synkrona/asynkrona resurser som finns vid LiU.

Mer information om detta format hittar du på vår webb: Boka en högskolepedagogisk kvart.

Med anledning av diskussionen om akademikern som innehållsproducent (David Kellermann:
Academics aren’t content creators, and it’s regressive to make them so) och artikeln i Universitetsläraren Krav på textning ett hot mot inspelade föreläsningar har jag stött på en del frågor och funderingar kring vad som är en rimlig förväntan på akademiker/lärare inom området media och kommunikation i just undervisningssituationer.

Alla är inte estradörer och edutainers – men vad är en rimlig miniminivå vad gäller grundläggande presentationsteknik? För det är ju det mycket av detta bottnar i – hur vi paketerar och förmedlar vår expertis på ett pedagogiskt sätt som främjar lärande. Inom forskningskommunikation finns det vetenskapsorienterade journalister, men hur det ska konverteras till lärmaterial är inte alltid självklart.

Balansgången mellan inkluderande och exkluderande lärmaterial är ibland svår och för varje ny modalitet blir det nya utmaningar. Det som dock kan vara extra jobbigt i att gå från en mer analog teknik till en digital är att det som kanske var en svårläst handstil med kladdig grön tusch på overheadplast i ett slutet klassrum nu kan bli synligt för fler. En text och grafiktung presentation med tjugo olika bildspråk på samma gång, blir genast mer öppen för granskning i ett digitalt format. Det blottlägger brister som jag hoppas att vi faktiskt kan hjälpas åt att förebygga. Både för lärares och studenters skull. Ta gärna hjälp av oss på Didacticum i de här frågorna.

Jag tror att det också blir allt viktigare att ytterligare fundera över föreläsningen som en allenarådande mirakelkur för inlärning och att den också blir exakt samma sak i ett inspelat format. Och ja – kravet på textning av ett format som ofta innebär 2×45 minuter är väldigt arbetskrävande. Men jag tror vi behöver dela upp föreläsningen i två delar – den innehållstunga och den mer dialogorienterade.

Den ena delen kan direkt vinna på att spelas in (kortare delar, gärna textade men inkludera åtminstone ett manus), medan den andra helst bör vara en live-upplevelse för att inte lägga sordin på viljan att diskutera. En röd record-symbol gör att flera tystnar helt enkelt.

Jag får nog anledning att utveckla dessa tankar (jag har ju inte ens fått in tankar kring OER!) i lite mer dedikerade, fördjupade inlägg – detta ska ju trots allt vara en kortare spaning som får avrunda påskarbetsveckan.

Glad påsk!

/Anna

 

Lucka 16: Att använda media i pedagogiskt syfte

print screen Lisam inspiration film
Ur LISAM inspiration


Materialet i det här blogginlägget är hämtat från vår resurs LISAM inspiration, från det avsnitt som behandlar film – men det pedagogiska tänk som genomsyrar materialet är egentligen applicerbart på andra modaliteter också: pod/ljudinspelning, bilder och animationer. Att använda någon typ av media som ett sätt att förmedla innehåll bör också kombineras med en reflektion – vad gör jag idag och vad skulle kunna göras bättre eller mer tillgängligt med hjälp av en annan modalitet? Om jag öppnar upp för ytterligare ett medieval – hur ser jag till att inte utestänga andra?

Vårt material i LISAM inspiration samlar erfarenheter från flera olika lärare vid LiU och ger följande förslag på användningsområden av film (och egentligen även andra modaliteter):

  1. Skapa en introduktion “Välkommen till kursen”
  2. Introducera eller repetera ett specifikt ämne på en kurs.
  3. En film som följer upp och förtydligar om det t ex verkar vara något flera studenter fastnar på.
  4. Instruktionsfilm.
  5. Studenter skapar egna filmer
  6. Återkoppla med hjälp av film.

OER

Som alltid när en ska skapa nytt innehåll kan det vara bra att fundera över vad för material som redan finns – likaväl som artiklar finns digitalt kan även filmer, podcasts, animationer och bilder finnas redan. (Läs mer om OER här)

Tillgänglighet

Vid skapandet och publicerandet av ALLT digitalt material är det bra att fundera över hur tillgängligt materialet är. Att göra det gynnar egentligen alla. För att komma igång vill jag tipsa om de inbyggda verktygen som finns i vårt Microsoft Office 365-kit. Här är några tips jag själv börjat utforska nyligen:

  1. Presentera med automatiska undertexter i realtid i PowerPoint. (Guide från Microsoft)
  2. Gör dina word-dokument tillgängliga för personer med funktionsnedsättning (Guide från Microsoft)
  3. Förbättra tillgängligheten med tillgänglighetskontroll (gäller flera olika program i Office 365)

Läs mer om vad Microsoft erbjuder vad gäller tillgänglighet

Svenska: Hjälp och utbildning om hjälpmedel

Engelska: Microsoft Accessability Products and services for everyone

Värt att veta vid skapande av digitalt undervisningsmaterial

Bild med text Upphovsrätt, GDPR, tillgänglighet

Det här blogginlägget är tänkt att ge några råd vid skapandet av digitalt undervisningsmaterial som främst handlar om rörlig bild (video). Det kan gälla inspelning i videoverktyget Zoom, i ett klassrum med eller utan publik eller ljudspår till en presentation som distribueras i filmformat i LISAM eller på YouTube.

Det finns tre lagområden som är bra att ha grundläggande kunskap om för att kunna fatta beslut om hur du vill göra med just ditt undervisningsmaterial.

Det du behöver tänka på är det som rör upphovsrätt, personuppgifter (GDPR) och tillgänglighet. Och det som är spännande med juridik är att en lag kan säga en sak, medan en annan säger något annat, och då behöver dessa lagar analyseras, värderas och i riktigt komplexa frågor prövas i domstol för att det ska gå att ge svar.

Tillgänglighet – olika modaliteter

Att erbjuda en inspelad läraktivitet ger studenter en möjlighet att gå tillbaka, repetera, pausa och bearbeta ett material även efter lärtillfället. Det tillgängliggör en aktivitet för fler och det kan vara en pedagogisk vinst i det.
Men – här behöver vi stanna upp lite och fundera över tillgänglighet. Om läraktiviteten är av såpass stor vikt att det ligger till grund för examinerande moment behöver det finnas en tydlig beskrivning i text av filmens innehåll: manus, powerpoint inkl manus, läshänvisningar till artiklar eller böcker. Det är också viktigt att redan innan fundera över hur du i LISAM kommunicerar kring kontext och syfte för att materialet som publiceras blir begripligt. Förhoppningsvis ska det framöver också finnas bättre möjligheter till textning, men där vet jag inte ännu hur detta ska lösas.

Upphovsrätt – (…psst, lär dig om Creative Commons!)

– Upphovsrätt då? Vi har ju en låst lärplattform och där ska det väl gå att publicera material i enlighet med avtalet vi har med BONUS Copyright Access?

Svaret: Där spelar det roll vilken typ av medier du har med i din inspelning.

Om du spelar in en läraktivitet där upphovsrättsskyddat material görs synligt finns det en grundprincip att tänka på: texter, noter och bilder får du använda och göra synliga så länge det sker inom LISAM.

Ljud, musik och filmer får du inte visa/spela upp utan separat avtal och då är det följaktligen inte lämpligt att spela in den här typen av material för vidare spridning, även fast det är en låst lärplattform.

Länka till material på t ex YouTube, SVT, UR, TED talks – ja!
Ladda ner, ladda upp musik/videos i LISAM för distribution i en kurs – nej!

Det jag dock brukar slå ett slag för här är att lära sig att använda material med Creative commons-licens. Nätet är fullt av kreativa människor som gärna delar med sig av bild, ljud, video och musik. Använd det!

GDPR – personuppgifter på nätet

Och slutligen – GDPR (The General Data Protection Regulation) är den lag som ska skydda våra personuppgifter från att spridas på nätet. När det gäller inspelning av läraktiviteter i vår kontext är det bra att känna till att till personuppgift räknas: röst, bild, namn, men också om bilden avslöjar ett medicinskt tillstånd såsom hörapparat, glasögon eller rullstol. Det allra bästa är såklart att inte spela in deltagarna överhuvudtaget, utan bara fokusera på den som är lärare. Men om det är viktigt att spela in helheten behöver du informera deltagarna innan och ge dem en möjlighet att säga nej till att just de finns med i inspelningen. Då är det ditt ansvar att se till att hen klipps bort innan inspelningen distribueras.
Det är också bra att tänka på att ett tillstånd av den här typen också går att återta. Vill en deltagare bli bortklippt i efterhand har hen rätt att kräva det. Ett sätt att hantera detta är att redan från början sätta ett bäst-före-datum på materialet – för troligen är det ändå inte särskilt relevant att fortsätta distribuera ett interaktivt lärmoment i en annan kohort. Bättre då att radera (gallra) det som ej längre är användbart.

Känns något oklart?

Ta gärna kontakt med våra pedagogiska utvecklare (didacticum@liu.se) – vi diskuterar gärna hur du ska tänka kring dessa frågor. Vill du fördjupa de juridiska frågorna har vi även en eminent juristenhet att bolla frågor med. För i den här kraftiga förenklingen av juridiken som rör vårt arbete har jag inte ens närmat mig förvaltningslagen, offentlighetsprincipen och arkivlagen.

Och tänk på – tillgänglighet gynnar alla! Det lönar sig att tänka efter före.