…skjuta upp saker? Sitta sent kvällen innan och fixa det sista i sin presentation inför föreläsningen nästa dag? Min kära kollega Gunvor skickade för ett tag sen en intressant krönika på ämnet: Uppskjutandets pris som tar upp det här med prokrastinering – för vi har flera gånger märkt att det är ett beteende hos flera – inte bara studenterna som tas upp i just denna krönika. I fallet med en del av oss lärare kan det indirekt få konsekvenser för studenternas sätt att hantera materialet och i värsta fall fostrar vi studenterna i att skjuta upp saker i vårt sätt att designa en kurs.
I väntan på Gunvors utlovade reflektion kring detta tema, kan i alla fall jag leka syster duktig och härmed påminna om att det vore trevligt med ett inlägg på ett ämne som lätt annars skjuts upp. Till en annan dag. I morgon. Eller kanske efter påsk. Och vilken dag som helst kommer säkert ett inlägg jag själv utlovat om att vi behöver lyssna mer på olika studenter när vi utformar multimedia i utbildningssyfte. Vilken dag som helst…
Det är ju tur att alla inte prokrastinerar utan ser till att godkänna era kommentarer omgående.
Och en dag, någon dag, vilken torsdag som helst, ska jag skriva alla de där reflektionerna som bor i mitt huvud olika ämnen jag då och då klottrar några meningar om i en chatt eller på ett papper eller på ett OneNote-blad. Precis vilken morgondag som helst. Kanske bara inte precis imorgon.
Hahahaha! Det är svårt att leva som man lär men alldeles snart ska jag… jag ska bara 😂