Nej, det är inte semester jag är här för. Meningen är ju att jag ska studera hur de jobbar med undervisning, pedagogik, hur man planerar och bedriver utbildningen mm här på Nanyang Technological University, NTU, under en termin. En ”semester” alltså – ja, jag tror du kan engelska tillräckligt bra för att fatta att jag försökte skoja till det lite, väcka er uppmärksamhet liksom, och eftersom du fortfarande läser verkar det ha fungerat. Eller så kan du bara inte släppa det trots att du egentligen tycker att det mest verkar fånigt. Ungefär som när man skäms för att man sitter kvar och tittar på ett TV-program man egentligen inser att man borde stänga av, men på något sätt går det bara inte att trycka på knappen. Säga vad man vill, men då har programmakarna ändå lyckats. Kanske är inte det viktigaste hur man fångar tittarna, utan att man gör det. Och så är det ju med undervisning också. Om man vill att studenterna ska lära sig något måste man hitta ett sätt att få dem att stanna kvar och lyssna. Det finns nog många vägar att fånga dem, och vilket sätt som fungerar beror på så mycket: vem man själv är som person, vilka studenter man har framför sig och vilken kontext de befinner sig i till exempel. På min gymnasieskola gick en story om en vikarie som fått de stökiga eleverna att tystna och lyssna. Det sas att han ställde sig på katedern, drog ner gylfen, plockade fram en banan, skalade och åt innan han drog igång lektionen. Kanske är det bara en skröna, kanske är det sant. Kanske kunde man faktiskt göra så på 80-talet utan att bli anmäld och avskedad, även om vi idag tycker att det är ett olämpligt beteende. Men nog skulle det väcka uppmärksamhet och visst krävs det krävs en viss typ av person för att göra det.
Hur som helst, NTU har rykte om sig att vara duktiga på undervisning, inte minst när det gäller att använda IT-stöd. I Times Higher Educations ranking över världens unga universitet (dvs under 50 år), stoltserar LiU med att ligga på plats 38. Inte alls dåligt, men nummer 2 på den listan är NTU, så nog bör det finnas en hel del att lära här. Å andra sidan har de inte särskilt lång tradition av den typ av undervisning som genomsyrar det svenska utbildningsväsendet, där vi förväntar oss att studenterna ska vara aktiva, kreativa och tänka fritt. Om jag förstått det rätt så är det främst under det senaste decenniet som man i Singapore svängt över från en mer traditionell undervisning inriktad på faktakunskap. Men även med goda intentioner och stark styrning, har verkligen utbildningssystemet och lärarkåren lyckats ställa om på så kort tid? Det ska bli intressant att få inblick i hur såväl lärarna som studenterna tänker och agerar. Min ambition är att då och då dela med mig av mina tankar här på Didacticums blogg.
Förresten, det här med semester kanske inte är helt fel trots allt. Jag är här tack vare ett ”Teaching Sabbatical”-stipendium från STINT. Den bakomliggande tanken med dessa stipendier är att ge universitetslärare möjlighet att under en termin komma bort från sin akademiska vardag för att uppleva något annat och ges möjlighet att reflektera över undervisning och sin lärarroll, något som många annars har svårt att hitta tid till. Så man kan säga att det är en sorts semester från det vanliga jobbet. Dessutom finns det en hel del att titta på här i Singapore, så det är klart jag kommer att vara en helt vanlig turist också då och då!
Björn Oskarsson