Author: Anna Söderström

Jag är totalt nybörjare på all form av kodning, men har länge varit sugen på att börja lära mig. Tyvärr har jag upplevt att det funnits en mental tröskel när jag försökt läsa böcker om det och har snabbt känt mig ganska puckad och fort fegat ur. 

I höstas testade jag att använda ChatGPT för att lära mig grunderna i Python. Genom korta lektioner och övningar skapade av ChatGPT, kunde jag snabbt testa vad jag lärt mig direkt i chatten. När något gick fel fick jag feedback om hur jag kunde rätta till det.

Tillsammans med ChatGPT gick jag igenom olika strukturer som for- och while-loopar, där jag fick öva på att repetera kodblock och kontrollera villkor. Ett exempel var att jag använde en loop för att skriva ut bara jämna tal eller att skriva ut viktiga händelser beroende på värden i en while-loop. Super basic stuff, men när man känt att man suttit med stjärngossehatt som dumstrut är mästringskänslan stor.

En viktig del av processen har varit att steg för steg, med löpande förklaringar, förstå hur grunderna i Python fungerar. Minst lika nyttigt har det varit att också förstå hur man kan använda AI för att lära sig nya saker, hur man kan bolla fram och tillbaka. Chatten har fungerat som en interaktiv handledare, där jag kunnat få snabb hjälp, återkoppling och förklaringar på ett enkelt och begripligt sätt. Jag har fått svar anpassade till just det jag behöver lära mig, vilket har gjort lärandet smidigt och anpassat till min egen takt utan att behöva bläddra. Jag behöver heller inte vara rädd för att känna mig dum när jag ställer en miljon frågor eller gör alla nybörjarfel man kan göra (för det gör jag). 

Nu har jag kommit tillräckligt långt i mitt lärande för att också kunna fördjupa mig genom läsning av boken Python från början (Skansholm, 2024).

Prompt: “Jag är total nybörjare i python. Jag har ingen erfarenhet över huvud taget. Skulle du kunna ge mig en lektion i grunderna? Korta moduler med förklaring av koncepten, som följs av uppgifter jag får göra och du kan rätta dem direkt i chatten? Förklara i detalj, nybörjarvänligt, vad all kod innebär och hur det hänger ihop.”

Prompt-exempel

Jag är total nybörjare i python. Jag har ingen erfarenhet över huvud taget. Skulle du kunna ge mig en lektion i grunderna? Korta moduler med förklaring av koncepten, som följs av uppgifter jag får göra och du kan rätta dem direkt i chatten? Förklara i detalj, nybörjarvänligt, vad all kod innebär och hur det hänger ihop.

/Tanja Blixt

Inledningsvis vill jag bara säga att jag är precis i början av min doktorandutbildning, vilket gör att jag också är i början av att experimentera med olika typer av AI-verktyg för att stötta min process. Det jag skriver om idag, är det jag kommit att testa hittills. Styrkan – som jag upplever den – är att hitta bra kombinationer av AI-verktyg för sitt arbete. För att göra det behövs en medvetenhet hur just dina processer ser ut.

Copilot

1. Vad är uppgiften egentligen? En litteraturöversikt – ja, med så kort tidsram behöver det nog landa i en sk rapid review. Eller vänta – jag kan ju faktiskt ta en diskussion med Copilot om detta?

Prompt 1: Jag ska göra en översikt av litteratur till en uppgift i min forskarutbildning. Vilken typ av litteraturöversikt är mest rimlig att göra?

Copilot ger flera förslag: Systematisk litteraturöversikt, narrativ litteraturöversikt, scoping review, meta-analys och integrativ litteraturöversikt. Men har också en motfråga – och det är väl det som är styrkan i Copilot: Den ger indikationer på vad som behöver förtydligas och fyllas ut i min prompt.

Copilot: […] Har du redan en specifik forskningsfråga i åtanke? Det kan hjälpa att avgöra vilken typ av översikt som är mest lämplig.

Prompt 2: Ja, min fråga handlar om remote learning settings in higher professional and vocational education

Scopus AI

2. Det går att fortsätta diskutera frågeställningen vidare med Copilot men i det här läget vill jag även testa den med hjälp av Scopus AI för att därmed kunna hitta relevanta artiklar som följer vetenskapliga standarder.

Prompt 1: remote learning settings in higher professional and vocational education

Sökresultatet redovisas både genom “summary”, “expanded summary”, “concept map” och “topic experts”. Exempel på Concept map visas nedan.

Det som genererats är även kopplat till referenser samt “foundational documents” och “related documents” där gissningar görs över tänkbara kopplingar till de teman och trender som redovisas i sammanfattningarna.

2b) Det går att använda den söksträng som genererats vid sökningen i Scopus AI och även göra en mer traditionell sökning i databasen (eller i andra databaser). Där går det i vanlig ordning att sortera träffarna på det sätt som passar syftet bäst. Just denna söksträng genererade 323 träffar i Scopus (161 träffar i Web of Science).

Elicit

3. Samma sökning görs i Elicit: remote learning settings in higher professional and vocational education. Här behövs viss sortering och filtrering göras för att hitta träffar på rätt språk och rätt typ av artiklar. Styrkan i Elicit är att det snabbt går att få överblick över vilka koncept och uttryck som används inom forskningsområdet och vilka teorier och metoder har använts på liknande studier m.m.

ResearchRabbit

4. Vad för litteratur kan jag ha missat genom tidigare sökningar? Hur hänger artiklarna samman (eller inte)? Jag väljer ut några artiklar som hänger ihop med min sökning. Lägger in dem i ResearchRabbit via antingen namn eller DOI.

I denna mapp går det sen att söka baserat på enstaka artiklar eller alla tillsammans baserat på gemensamma nämnare såsom referenser, författare. Du får även förslag på liknande artiklar. Och sen går det att klicka sig vidare ännu mer…det går att verkligen hamna vilse mellan varven, men med en hyfsad systematik bör det gå att använda det på ett bra sätt.

—

Sen kom jag på – jag hade kunnat fråga Copilot redan från början hur jag kan använda olika AI-verktyg för att göra detta arbete.

Prompt 1: Hur skulle jag kunna lägga upp en scoping review med hjälp av AI-verktyg?

Prompt 2: Jag hade tänkt använda Scopus AI, Elicit och ResearchRabbit.

Där fick jag också ett mycket viktigt råd: Var medveten om potentiella bias och säkerställ att dina resultat är tillförlitliga och transparenta när du använder AI-verktyg för att genomföra en scoping review.

Fortsättning följer.

ChatGPT kom precis när jag skulle börja skriva min magisteruppsats och det var kul att experimentera med det i syftet att (förhoppningsvis) skapa bättre texter, men det var svårare än jag trott att få användning för det fullt ut. Det blev som en slags språkcoach, ständigt online som hjälpte mig att förbättra min engelska, men intresset för potentialen i generativ AI inom utbildning var väckt och sen jag blev doktorand i början av 2024 blev det naturligt att fortsätta undersöka vad och hur det går att använda AI i min forskarutbildning.

Idag, december 2024 går det att se att styrkan i generativ AI är att hitta rätt kombination av verktyg och vara medveten om den egna lärprocessen. Det blir mycket metareflektioner, värdering av källor och övning i att inte söka på precis ALLT som poppar upp som idéer i huvudet. Ju snabbare tillgång till vissa svar ger i alla fall mig tillgång till ännu mer frågor (som jag vill ha svar på).

Down the rabbit-hole you go!

Min verktygslåda

1. Microsoft Copilot – jag testar formuleringar, ber om sammanfattningar av specifika teorier, ställer olika teorier emot varandra och ber om en, två, tre ytterligare dimensioner, sätter en ursprunglig idé i en helt annan kontext. Det blir en en akademisk chatbot som både kan diskutera språk, forskningsdesign, specifika teoretiker och vilka greker just dessa härstammar från idémässigt.
2. Grammarly – språkgranskar det jag skriver oavsett om det är i en prompt, en wordfil eller ett webbformulär. Särskilt användbart när jag skriva på engelska.
3. Scopus AI – söksträngen “how to identify seed papers in educational science” översätts automatiskt till både en naturligt språk-söksträng och en nyckel ords-söksträng.

Bland foundational documents får jag snabbt träff på Citations, Citation Indicators, and Research Quality: An Overview of Basic Concepts and Theories Dag W. Aksnes, Liv Langfeldt, and Paul Wouters Sage Open 2019 9:1 som förslag för vidare läsning.

4. I nästa tjänst: Research rabbit vill jag gärna ha ett sk “seed paper” som utgångspunkt för att söka mig vidare inom ett specifikt område, med en vetenskapligt erkänd artikel som start. Research rabbit har även en för mig användbar koppling till referenshanteringssystemet Zotero.

5. Och så sista…för den här gången. Elicit! På sätt och vis liknar det Scopus AI, men bygger på Semantic Scholar och vad jag har erfarit hittills ligger det en del skräpartiklar i vägen, men tjänsten är tillräckligt användbar ändå. Här söker jag exempelvis på ett begrepp “Spatial-materiality in remote teaching” och kan utifrån sökresultatet ange att jag vill veta mer om hur studierna som ligger till grund för artiklarna är designade. Jag kan ange saker som t ex teori, metod, kort sammanfattning av artikeln. Det ger en första överblick, även fast det fortfarande ställer krav på mig att kolla av resultatet i andra tjänster (Research Rabbit och Scopus AI) är det ett användbart verktyg.

I nästa inlägg går jag in lite närmare på hur min process kan se ut när jag jobbar med att ta fram en enkel litteraturöversikt!

Även en erfaren pedagog kan behöva utöka sitt bibliotek av exempel mellan varven. Att arbeta inom högskolepedagogik innebär ofta att lära sig av varandra i diskussioner kring olika typer av lösningar som rör undervisning inom högre utbildning.

I en kurs jag håller lyfts lärmiljöns betydelse för lärande, och vad det innebär när den utgörs av både formella, digitala och informella rum. Jag kan hänvisa till olika exempel på utmaningar, men det går att levandegöra dem genom att ta fram scenarios, dilemman och diskussionsfrågor med hjälp av Copilot. För att presentera scenariot lite successivt har jag använt Sway, men liknande går att göra med PowerPoint om målet är att presentera lite av scenariot i taget.

Ramberättelsen för materialet är Challenges in hybrid teaching in higher education, där det behövs fler berättelser för att skapa så relevant material som möjligt för en väldigt heterogen grupp deltagare.

Länk till scenario

Promptar för att skapa ett scenario

Prompt 1: “Create a scenario including a story of a university teacher struggling with the benefits as well as challenges of hybrid learning spaces”

Kommentar: Svaret ger exempel på både fördelar och utmaningar, men jag önskar ett scenario som innehåller lite fler delar.

Prompt 2: “Create a scenario including a story of a university teacher struggling with the benefits as well as challenges of hybrid learning spaces. The scenario needs to include a background describing the context of a campus-based university going towards more hybrid learning designs, a dilemma for the teacher to explore in order to develop a new course.”

Kommentar: Svaret ger ett scenario med förslag på titel (Navigating the New Normal) med bakgrund, lärarperspektiv, dilemmat, utmaningar, fördelar, förslag på hur dilemmat kan hanteras och hur kursen kan utvecklas och avslutas med en sammanfattning.

Det går givetvis att finslipa, ställa fler frågor, ge den en mer svensk kontext, men grunden till ett helt okej scenario är lagd!