Chromebook som jobbdator – funkar det?

Min eufori i förra inlägget grumlades en smula när jag försökte att sköta mina vardagliga arbetsuppgifter från en Chromebook i ett par dagar. Det är egentligen inte Chromebooken i sig som sätter begränsningarna, utan hur arbetsflöden ser ut på universitetet. Till att börja med har en Chromebook inte egentligen någon e-postklient, vilket gör att man är beroende av att det finns en webbklient för ens e-postkonto. LiU använder Outlook Web App, men tyvärr är man hänvisad till lightversionen och där finns till exempel ingen funktion för att flagga mail. Flaggningen är mitt sätt att hitta i min inbox som gärna fylls på med uppåt 20-30 mail per dag, så avsaknaden av den möjligheten gör att det blir svårare att hitta bland mailen och jag försöker undvika att läsa mail på Chromebooken eftersom jag inte kan markera dem för uppföljning.

Förutom den extensiva mailkulturen på universitetet finns också en stark dokumentkultur. Eller, ska vi säga en stark Microsoftkultur? Det är nämligen generellt .doc(x) och .xls(x) och .ppt(x) som far fram och tillbaka mellan olika personer. Förväntningen finns att man ska kunna använda t ex “spåra ändringar” när man utökar dokumenten och utan Office-paketet på datorn blir det ganska klurigt. Jag kan förvisso ladda upp dokumenten till Google Drive och redigera dem där, men som alltid med konvertering från ett stängt format blir det alltid lite knas med formatering av dokumenten. Det blir också många fler steg att ladda ner, ladda upp, redigera, exportera. Till och med flexblanketten, för registrering av arbetstid, är i Microsofts format .xlsx.

I en ideal värld hade mail med dokumentbilagor ersatts med andra kommunikationssätt och mer molnbaserad dokumentlagring, och öppna format, men i dagsläget är det alltså svårt att lösa det dagliga arbetet enbart från en Chromebook.

Chromebooken: min nya kompis!

DSC_0561

IKT-studion har just fått två Chromebooks! Vi har med nyfikenhet följt utvecklingen av olika nya digitala enheter och ville själva testa och utvärdera hur de skulle kunna fungera som komplement till våra mer stationära datorer i undervisningssammanhang.

DSC_0568

Vi valde en Samsung Chromebook 3G och en Acer Chromebook C7. Samsungen ger ett lite dyrare intryck, även om båda är ganska plastiga, men känns också lite större. Jag valde därför att bära runt på och testa primärt Acern då jag är löjligt förtjust i portabla enheter. Hur är då första upplevelsen av en Chromebook?

tre

Mina referenspunkter att jämföra Chromebooken med är min laptop (Lenovo Thinkpad Edge, Windows 7 / Fedora 16) och min surfplatta (Asus Transformer Prime, Android 4.1.1). Vid en första anblick ger Chromebooken mig ett intryck av surfplatta, så till den grad att jag envist försöker trycka på skärmen. Jag misstänker att det är storleken på enheten som gör att jag så tätt förknippar den med plattbeteende.

Jag är egentligen den ideala användaren av en Chromebook, rent av den persontyp som Chromebooken måste ha skapats för. Ge mig en Internetuppkoppling och en webbläsare så är jag nöjd – webbens utveckling med flash, html5 och webbappar har gjort att jag väldigt sällan använder något anat än webbläsaren i alla fall. Dokument finns på Google Drive, övriga filer på Dropbox, kontakt med vänner och träningskompisar sker över Facebook, RSS-läsning sköts via Feedly, att-göra-listorna finns hos Wunderlist. musiken strömmas från Spotify och jobbets kalendrar ligger, precis som dokumenten, hos Google. Det har kommit av det faktum att jag har flera olika enheter och inte vill vara tvungen att använda en specifik för att kunna klara vardagsbestyr. Med den bakgrunden är inte inte underligt att jag gillar den här datorn!

Jämfört med min platta är tangentbordet lite större och lite bekvämare men jag saknar som sagt interaktiviteten i skärmen som jag är van vid. Hela enheten är också snäppet större vilket gör den något mindre portabel. Däremot känner jag att det är lättare att t ex blogga eller skriva texter tack vare det normalstora tangentbordet.

Jämfört med min laptop känns Chromebooken som en frisk fläkt. Den startar snabbare från viloläge, känns rappare och är klart mindre och mer lätthanterlig att ha med sig. Operativsystemet påminner dessutom lite mer om Android än Windows vilket i just mitt fall är en klar fördel. Faktum är att jag de senaste dagarna knappt använt min laptop eftersom Chromebooken har så mycket kortare uppstartstid.

I nästa inlägg tänkte jag gå igenom hur jag upplever Chromebooken som dator på universitetet. Hur väl fungerar BYOD för anställda?