Högskolepedagogiskt centrum
Jo, en presentationsfilm om vårt uppdrag. Vi rör oss i ett gränsland mellan pedagogik – IKT och ibland är det inte helt lätt att veta var en ska vända sig med sina frågor som lärare.
I den här filmen berättar Anna kort om hur vi jobbar. Vad gör en IKT-pedagog? Hur jobbar vi? Vad kan vi hjälpa till med?
IKT-studions nya uppdrag
Sedan årsskiftet 2017/2018 är IKT-studion en del av Linköpings universitets centrum för högskolepedagogik: Didacticum.
Kort förklarat går vi från att vara ett IKT-stöd med studenter (via deras kursansvariga mfl) vid filosofiska fakulteten och utbildningsvetenskap som huvudsaklig målgrupp till att bli en del av den centrala satsningen på pedagogisk utveckling med hjälp av bl a digitala verktyg och IKT via Didacticum.
Vi har nu hela LiU:s lärarkår (oavsett fakultetstillhörighet) som målgrupp och hoppas kunna stötta och omvärldsbevaka i den värld som rör lärande och IKT i högre utbildning. En fot har vi kvar i omvärldsbevakningen av barn- och ungdomskultur i relation till skolans värld och den digitala utvecklingen i samhället i stort – men det som nu övergår i annan regi är den del som haft att göra med vår bevakning av makerkultur och IT som material för skapande. Redan nu finns ett labb i Vallabibliotekets regi (DigiMaker-labbet) där det bl a kommer finnas 3D-skrivare och utlåning av IKT-verktyg för studenter. En del av vår handledning och undervisning riktat mot studenter hamnar även detta i bibliotekets regi. Detta ska hitta sin form och utvecklas för närvarande i samarbete med biblioteket.
IKT-studions föreläsningar för studenter
En vanlig förfrågan har under åren varit en introduktion av generell och ibland praktisk karaktär för olika studentgrupper vad gäller digitalisering, IKT-verktyg, MIK (medie- och informationskunnighet), presentationsteknik, digitalt berättande och creative commons. Dessa teman ska under våren konverteras till digitala format inklusive handledningsmaterial, förslag på efterföljande praktiska övningar m.m.
Vi kommer även kunna fortbilda de lärare som vill fördjupa sig inom IKT-pedagogik i relation till just sina ämnen, men – vi har inte längre möjlighet att ta emot studentgrupper i synkrona möten. Vi delar dock mer än gärna med oss av det material vi har samlat på oss och skapat genom åren. IKT-inslaget i en kurs behöver enligt vår erfarenhet integreras i kursens tema/inriktning där den är en naturlig del av bearbetningen av stoffet istället för att bli en utanpåliggande dimension som inte direkt stimulerar till vidare reflektion.
Tidsplan för detta produktionsarbete kommer inom kort.
Lärare + IKT-pedagog = kursutveckling!
För att underlätta kunskapsöverföring vad gäller IKT har vi gentemot LiU:s lärare identifierat ett antal områden där vi redan nu kan erbjuda IKT-pedagoger via Didacticums koncept Ta hjälp av en pedagog! – just nu under två rubriker: E-lärande vid ett campusbaserat universitet – kursutveckling och praktiska övningar samt Filma en föreläsning – vad går att göra?
En del av detta kommer introduceras vid Pedagogikdagarna 13-14 mars (agenda spikas i dagarna) men också via öppna workshop under året.
En annan nyhet är att vi även blir fler som sysslar med just IKT-pedagogik, där representanter nu finns från flera olika fakulteter och med infallsvinklar från olika projekt inom LiU. Dessa personer är knutna på olika % till Didacticum och samordnas av Anna F Söderström.
Har du frågor och funderingar – håll utkik i bloggen, eller maila: iktstudion(a)liu.se
Skulle du vilja ha omvärldsbevakning inom Lärande och IKT: maila iktstudion(a)liu.se
eller följ oss via IKT-spaningar: Lärande och IKT i högre utbildning.
Jag gillar Keynote, särskilt när det gäller att animera avsnitt i en presentation. I mitt exempel har animationen gjorts i Keynote, som sedan exporterats direkt som film. Jag behöver inte ta omvägen via skärminspelning som med Powerpoint. Dock bör det ännu en gång påpekas att jag sitter vid en iOSx-dator och därmed är övergångarna mellan Apple-utvecklade program av naturliga skäl smidigare än mellan Microsoft och Apple.
Fördelarna med Keynote är, enligt min erfarenhet:
1) form/bild-biblioteket har fler figurer, ikoner och bildelement att välja mellan.
2) Verktygslådan för animation är inte lika överbelamrad med extrafunktioner som lätt stökar till det. I animationsdelen väljer du mellan att bygga in, animera eller bygga ut ett objekt. Vill du jobba med formatering av andra slag (skuggor, spegling, ramar m.m.) så finns det i en annan flik.
3) Att det lätt går att exportera presentationen som en film.
Exempel på animation gjord i Keynote:
The two concepts of cooperation vs collaboration (in education)
Annars är det samma princip som det jag beskrev i mitt inlägg om Powerpoint: Fundera över vad och varför du ska skapa en rörlig bild. Börja med förändringar såsom färgbyte, transparens, storlek och animera utifrån en bana.
Lycka till!
I det här avsnittet går jag igenom lite olika möjligheter att skapa rörelse i de bilder du använder. Det kan även gälla informationsdesign såsom pilar, ikoner, geometriska former, grafer m.m. En fördel i en digital presentation är just att det går att levandegöra ett exempel på ett annat sätt än det går att göra i en bok. Processchemat kan visas i de steg som det innebär, du behöver inte presentera all information i ditt diagram på en och samma gång. Även längre texter kan vinna på att presenteras successivt (om de nu inte kan bytas ut mot ett visuellt material).
Att använda visuella verktyg i ett lärande kan vara betydelsefullt för att stötta studenters lärande, men det är också viktigt att ha en pedagogisk tanke valen som görs. Ska det utgöra en del av en illustration, en gestaltning, en förklaring/instruktion av ett fysiskt objekt eller ska det beskriva ett skeende över tid.
För att skapa animationer har jag valt att använda två infallsvinklar: 1) Desktop-baserat, dvs vad går att göra i ditt vanliga presentationsprogram? 2) Vad går att göra i en mobil enhet?
Animationer i Keynote (iOSx) och Powerpoint (Windows)
Exempel på ett animerat process-schema i Powerpoint (för Mac)
De flesta som använt Powerpoint har nog noterat möjligheterna att skapa animerade övergångar, flygande rubriker och blinkande punktlistor. Det är lätt att hamna i en svårnavigerad gröt av rörelser som till slut står i vägen för innehållet. Det kan vara bra att börja med små experiment i sin kommunikation. Till att börja med kan en fundera över vilken typ av bilder, gärna enkla geometriska former som skulle vara användbara.
Den här bilden illustrerar två möjliga animationer, förändring i utseende samt rörelse. Objektet kan exempelvis byta färg, eller så går det att använda en sk ban-animation dvs du anger vilken bana objektet ska följa. I det här exemplet är det en linjär rörelse, men där går det att experimentera med olika typer av banor.
Den blå cirkeln blir gul, samt molnet har fått en bana att följa där jag i inställningarna kan ange bl a hastighet
Det går även att byta färg genom att laborera med transparens, men det brukar bli lite känsligt för de tillfällen så animationen ska visas via en projektor/duk eftersom färgerna då blir ännu mer urvattnade och du tappar en hel del tydlighet.
Storleksexempel
Ett annat exempel på lämplig förändring att animera är storlek. Minska/öka storleken på objektet, ställ det i relation till något annat objekt.
Distribution/exportera film
För användare av iOSx kan det vara problem med att exportera Powerpoint-animationen som en film (för distribution via exempelvis en lärplattform, YouTube eller dylikt), vilket jag i nuläget löser genom att göra en skärminspelning av animationen. Förhoppningsvis ska det gå bättre för dig med Windows-dator, skriv gärna en kommentar om du har erfarenhet av detta! Jag föredrar annars att arbeta med animationer i presentationsprogrammet Keynote som ingår i iOSx, men eftersom det är vanligare att vi får frågor kring Powerpoint har jag valt att börja med det.
I nästa avsnitt går jag igenom hur jag jobbar med animationer i Keynote samt i mobil enhet.
Det har varit mer än lovligt tyst i bloggen den här hösten – dels för att föreståndare Anna bloggat en del inom ramen för kursen ONL (Open networked learning) via en extern blogg Learning by doing and failing and doing it again, men dels för att vi just nu står inför en organisatorisk förändring. Detta har gjort att vi har behövt strukturera om höstens projekt, avsluta lösa trådar (där det ens går) och fundera över i vilket format arbetet vi gjort hittills via IKT-studion ska gå att överföra till en lite annan målgrupp: Lärare vid Linköpings universitet, och då även hela Linköpings universitet, inte enbart Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap. Istället för att möta en blandning av anställda och studenter blir det mer renodlat inriktat på IKT-pedagogik i en högskolepedagogisk kontext via Didacticum. Vissa delar kommer tas med (digitalt berättande, presentationsteknik, multimodalt skapande till undervisning, sladdskola m.m.) medan den del som handlat om ett laborativt och undersökande förhållningssätt kring makerkultur och IT som material i ett skapande hamnar efter årsskiftet hos våra vänner på Biblioteket via deras DigiMaker-arena i Vallabiblioteket.
Så, från 1/1 2018 tillhör IKT-studion Didacticum och hjälper på detta sätt lärare vid LiU att utveckla sina pedagogiska idéer med hjälp av IKT – för att i sin tur kunna agera förebilder gentemot sina studenter.
Som student och/eller Makerspace-intresserad är det primärt Vallabiblioteket du vänder dig till efter 1/1.
Det sker samverkan mellan de olika aktörerna (ja, vi pratar med varandra), men detta är våra primära ansvarsområden framöver.