Värt att veta vid skapande av digitalt undervisningsmaterial

Bild med text Upphovsrätt, GDPR, tillgänglighet

Det här blogginlägget är tänkt att ge några råd vid skapandet av digitalt undervisningsmaterial som främst handlar om rörlig bild (video). Det kan gälla inspelning i videoverktyget Zoom, i ett klassrum med eller utan publik eller ljudspår till en presentation som distribueras i filmformat i LISAM eller på YouTube.

Det finns tre lagområden som är bra att ha grundläggande kunskap om för att kunna fatta beslut om hur du vill göra med just ditt undervisningsmaterial.

Det du behöver tänka på är det som rör upphovsrätt, personuppgifter (GDPR) och tillgänglighet. Och det som är spännande med juridik är att en lag kan säga en sak, medan en annan säger något annat, och då behöver dessa lagar analyseras, värderas och i riktigt komplexa frågor prövas i domstol för att det ska gå att ge svar.

Tillgänglighet – olika modaliteter

Att erbjuda en inspelad läraktivitet ger studenter en möjlighet att gå tillbaka, repetera, pausa och bearbeta ett material även efter lärtillfället. Det tillgängliggör en aktivitet för fler och det kan vara en pedagogisk vinst i det.
Men – här behöver vi stanna upp lite och fundera över tillgänglighet. Om läraktiviteten är av såpass stor vikt att det ligger till grund för examinerande moment behöver det finnas en tydlig beskrivning i text av filmens innehåll: manus, powerpoint inkl manus, läshänvisningar till artiklar eller böcker. Det är också viktigt att redan innan fundera över hur du i LISAM kommunicerar kring kontext och syfte för att materialet som publiceras blir begripligt. Förhoppningsvis ska det framöver också finnas bättre möjligheter till textning, men där vet jag inte ännu hur detta ska lösas.

Upphovsrätt – (…psst, lär dig om Creative Commons!)

– Upphovsrätt då? Vi har ju en låst lärplattform och där ska det väl gå att publicera material i enlighet med avtalet vi har med BONUS Copyright Access?

Svaret: Där spelar det roll vilken typ av medier du har med i din inspelning.

Om du spelar in en läraktivitet där upphovsrättsskyddat material görs synligt finns det en grundprincip att tänka på: texter, noter och bilder får du använda och göra synliga så länge det sker inom LISAM.

Ljud, musik och filmer får du inte visa/spela upp utan separat avtal och då är det följaktligen inte lämpligt att spela in den här typen av material för vidare spridning, även fast det är en låst lärplattform.

Länka till material på t ex YouTube, SVT, UR, TED talks – ja!
Ladda ner, ladda upp musik/videos i LISAM för distribution i en kurs – nej!

Det jag dock brukar slå ett slag för här är att lära sig att använda material med Creative commons-licens. Nätet är fullt av kreativa människor som gärna delar med sig av bild, ljud, video och musik. Använd det!

GDPR – personuppgifter på nätet

Och slutligen – GDPR (The General Data Protection Regulation) är den lag som ska skydda våra personuppgifter från att spridas på nätet. När det gäller inspelning av läraktiviteter i vår kontext är det bra att känna till att till personuppgift räknas: röst, bild, namn, men också om bilden avslöjar ett medicinskt tillstånd såsom hörapparat, glasögon eller rullstol. Det allra bästa är såklart att inte spela in deltagarna överhuvudtaget, utan bara fokusera på den som är lärare. Men om det är viktigt att spela in helheten behöver du informera deltagarna innan och ge dem en möjlighet att säga nej till att just de finns med i inspelningen. Då är det ditt ansvar att se till att hen klipps bort innan inspelningen distribueras.
Det är också bra att tänka på att ett tillstånd av den här typen också går att återta. Vill en deltagare bli bortklippt i efterhand har hen rätt att kräva det. Ett sätt att hantera detta är att redan från början sätta ett bäst-före-datum på materialet – för troligen är det ändå inte särskilt relevant att fortsätta distribuera ett interaktivt lärmoment i en annan kohort. Bättre då att radera (gallra) det som ej längre är användbart.

Känns något oklart?

Ta gärna kontakt med våra pedagogiska utvecklare (didacticum@liu.se) – vi diskuterar gärna hur du ska tänka kring dessa frågor. Vill du fördjupa de juridiska frågorna har vi även en eminent juristenhet att bolla frågor med. För i den här kraftiga förenklingen av juridiken som rör vårt arbete har jag inte ens närmat mig förvaltningslagen, offentlighetsprincipen och arkivlagen.

Och tänk på – tillgänglighet gynnar alla! Det lönar sig att tänka efter före.

Varför jag som IKT-pedagog inte filmar föreläsningar

“Hej Anna, jag skulle vilja att du kommer och filmar en föreläsning!”

Det är en av de vanligaste frågorna i min mailbox.

Troligen bottnar den sig i en inbyggd förväntan att IKT = film, och eftersom den vanligaste lärarledda lärandeaktiviteten vid LiU är föreläsningen, hamnar den förstås i fokus.

Det korta svaret är faktiskt: nej.

Men – för att skapa förståelse för hur en kan tänka in digitala medier i sin undervisning är det betydligt mer konstruktivt att ställa en rad motfrågor.

– Varför ska du filma din föreläsning?
– Kan du inte lika gärna sätta ljudspår till en powerpoint?
– Kan du berätta om det du vill förmedla i t ex en skärminspelning?
– Har någon annan berättat om liknande stoff i t ex TED Talks, YouTube eller i UR och Kunskapskanalen?

Du kan som lärare anta antingen en produktionsroll eller en kuratorsroll – frågan är alltid, hur mycket tid har du och vad är bäst när det gäller att lära studenterna det du tänkt dig. Varför är just film att föredra? Vad har redan producerats? Hur kopplas det till övriga kursmoment? Skulle det gå att använda en podcast istället?

Den vision många målar upp är t ex det som visas i UR (här nedan illustrerat av en föreläsning från vår egen Populärvetenskapliga vecka från i höstas).

Det kan dock vara bra att veta följande:

– Filmen består av minst fyra olika bildkällor – dvs tre olika kameravinklar + presentationen.
– Någon har i efterhand klippt ihop detta för att ge ett dynamiskt flöde, något som alltid är att föredra i den här typen av material.
– Någon har även ansvar för ljud och se till att regler gällande GDPR (filma publik) följs.

Detta kräver en medieproduktionsenhet. Det har vi inte i nuläget vid LiU.

Det vi som IKT-pedagoger istället vill (och kan) stötta lärare med, är att identifiera vad i en kurs som går att digitalisera, vilket syfte det ska göras och hur går det att skapa digitalt material med de verktyg som finns i vår IT-verktygslåda som anställda? Vad är genomförbart? Hur kan en kurs med digitala inslag utvecklas över tid?

Det här är ett exempel på en instruktionsfilm jag själv gjort för att visa på hur olika funktioner funkar i programmet InDesign.

Tänk på att:

– För varje komponent en film består av vad gäller ljud, ljus, musik, statister/deltagare, miljö/rekvisita, desto fler saker att planera för, redigera och justera.
En mix av olika ljuskällor blir väldigt tydlig om du filmar i en lokal med både inomhus och utomhusljus. Plötsliga ljud dyker väldigt ofta upp om du inte har en isolerad studiomiljö. Det är därför jag föredrar att göra produktioner antingen i dator (spela in vad jag gör på skärmen/animera en powerpoint) eller med en väldigt liten “scen” på mitt kontor.
– Fundera över vilken typ av enhet du är bekväm med och har tillgång till, och planera din produktion utifrån det. Det är ibland lätt att fastna i en storartad idé, som inte går att genomföra. Det går att använda en mobil enhet/webcam/usb-mikrofon med ett ok resultat.
– Börja med ett delmoment av ditt pedagogiska digitaliseringsarbete, och utöka successivt.
– Ta hjälp av kollegor att vidareutveckla moment tillsammans.

Det var några tankar om varför jag, som IKT-pedagog, inte arbetar med att filma föreläsningar. Förutom mina egna då, i ett mikroformat.

Filma med telefon eller surfplatta

Om du planerar att göra filmade föreläsningar vill jag tipsa dig om ett stativ som kan användas med telefon eller surfplatta. Med hjälp av det kan du enkelt spela in filmer där du visar något praktiskt. Du kan till exempel filma rakt ovanifrån när du ritar och skriver, eller visar hur man använder ett föremål.

För att filmen ska bli bra så finns det några saker som är värda att tänka på:

Bra ljusförhållanden

Försök hitta en plats vid ett fönster som släpper in mycket ljus. Men välj en molnig dag eller en tid på dagen då solljuset ligger på andra sidan huset. Då får du en väl upplyst scen, men utan hårda skuggor.

Undvik skakig film

Fäst stativet på ett ställe där det kan sitta still under hela inspelningen. Du kan fästa stativet i bordet som du filmar över. Var försiktig så att du inte skakar bordet eller råkar stöta till stativet. Ett alternativ är att fästa stativet i en stolsrygg. Då har du möjlighet att flytta stolen för att få olika kameravinklar.

Filma nära

Kom nära med kameran, så att tittaren kan se detaljer även när filmen visas på en liten skärm. Planera scenen i förväg så att det du vill visa syns i bild och det du inte vill visa hamnar utanför. Tänk också på att placera kameran i en riktning så att du inte själv hamnar i vägen för det du visar.

Filma i liggande format

Vrid din telefon så att den filmar i liggande läge. Om du filmar rakt ovanifrån så kan det hända att filmen spelas in uppochner eller i stående format av misstag. För att undvika det kan du vinkla upp telefonen till liggande läge och sedan vinkla ner den mot bordet igen.

Tänk på ljudkvaliteten

Du kan spela in tal med den inbyggda mikrofonen, men ljudkvaliteten blir bättre om du använder en extern mikrofon eller mygga. Tänk på att tala nära mikrofonen.

Du kan också välja att spela in filmen utan ljud och sedan tala in ett ljudspår i efterhand, i till exempel PowerPoint eller Camtasia. Spela gärna in ljudet i ett rum med mycket textil för att undvika eko, så som gardiner, mattor och stoppade möbler.

Gör utrymme för dina klipp

I telefonens inställningar kan du se hur mycket utrymme du har kvar. För varje minut du filmar behöver du ca 130 MB, om du filmar i HD i 1080p med 30 bilder/s. För 7 minuter film klarar du dig i så fall på 1 GB. Se även till att ha ett väl laddat batteri.

Sätt telefonen i flygplansläge…

… så riskerar du inte att inspelningen blir avbruten av ett inkommande samtal.

Testa först

Testa att spela in ett kort klipp och titta på det innan du spelar in ”på riktigt”, så upptäcker du eventuella missar i tid.

Mejla till iktstudion@liu.se om du vill veta mer om den utrustning vi använder.

 

Lycka till!

/Stina

Digital portfolio – teori och praktik

Tidigare har jag undervisat inom IKT på lärarprogrammet, men i år blev materialet konverterat till självstudiematerial. Det består av en film, där jag går igenom teori och praktik. Vad behöver en känna till för att kunna göra relevanta verktygsval? Det jag brukar poängtera är att en behöver se över sitt ämne – vad är just ditt ämnes didaktiska karaktär. Vilka lärandeaktiviteter passar för att uppnå kursmålen och hur kan aktiviteterna bidra till ett studentaktivt lärande? Dessa aktiviteter bör ske genom en blandning av analogt och digitalt, i vanlig ordning.

Och detta är något som är applicerbart även för högskolepedagoger. Så ta gärna del av materialet och fundera över hur och om en digital portfolio skulle funka i någon av dina kurser och vad studenterna skulle kunna använda den till? Det är att rekommendera att både öva på att strukturera och dokumentera det en lär sig, men också att skapa och gestalta med hjälp av digitala verktyg för produktion av bild, ljud och video – tillsammans med text. Skulle en reflektion kunna lämnas in i podcast-format? Eller som ett videoblogginlägg (vLog)? Vad får en bild för betydelse när den får illustrera en text (visuell kommunikation)?

Som vanligt – många frågor, inte så mycket raka svar. Men i filmen och i studiehandledningen listar jag också några verktygstips.

//Anna F Söderström, IKT-pedagog

Annas verktygslåda #9: Animera i en mobil enhet

Det finns en mängd appar för animering i en mobil enhet. Det jag främst testat är iPad där det finns både appar med låsta grafiska mallar med färdiga animationer att välja mellan till appar där du ritar och animerar själv.

Videoscribe

Många har nog sett filmerna med en animerad hand som skriver ett budskap (oftast ihop med en speaker-röst). Denna variant av animation imiterar mycket av det vi producerar inom undervisningens värld: skriven text på en whiteboard och det kan vara därför den är relativt populär. Fördelen med att sköta all animering i en och samma app behöver du inte bry dig om ljusförhållanden och dylikt som kan ställa till den när du exempelvis filmar när du skriver på ett vanligt papper.

Ett exempel från Videoscribe

Procreate

Att skapa digitala animationer själv kräver ett bra program för att rita – antingen i dator eller i en mobil enhet. En av de appar jag använder just nu till både rita och animera i viss mån är appen Procreate. Den använder jag i kombination med en ritpenna för att få bättre precision och även skriva tydligare. Det kräver en del övning att konvertera sin handstil till en digital dito – ibland kan det vara att föredra att kombinera analogt text/illustration med det digitala men återigen – övning hjälper mycket!

I Procreate kan du animera det du ritat i en sk time-lapse-video. Dvs flödet när du ritar – suddar – ritar något annat – etc går att konvertera till en serie bilder (stop-motion är annat namn) som tillsammans skapar en känsla av rörelse. På detta sätt går det att t ex animera att flöde i ett flödesschema, kanske annotera på en bild och skapa en kort sekvens av det. Det går att kombinera fotografisk bild (pixelgrafik) med ritade bilder (vektorgrafik). Enda nackdelen med Procreate är att det finns lite för mycket verktyg, penslar och effekter att välja mellan, men efter ett tag hittar en sin egen verktygslåda (som även går att spara i appen ihop med din färgpalett).

Några exempel från Procreate:

I nästa avsnitt i denna verktygslåda kommer jag gå igenom två appar till inom animation i mobil enhet från DoInk – animation och green screen.