Vad är högskolepedagogik?

Det är nu tjugo år sedan jag gick min första kurs i högskolepedagogik och tio år sedan jag själv började arbeta som pedagogisk utvecklare. Kanske börjar det bli dags att på allvar fundera över vad högskolepedagogik egentligen är? Om du väcker mig mitt i natten jag kan säkert ge dig en handfull bra definitioner, men vad är själva kärnan?

Oavsett vilka roller vi har så bär vi alla runt på mer eller mindre medvetna bilder av vad högskolepedagogik är eller borde vara. Dessa bilder lyser igenom i det vi säger eller gör. Genom att reflektera kring hur dessa bilder ser ut och hur de formas kan vi bättre förstå varför akademin är som den är.

Några bilder som jag har tyckt mig skönja genom åren återfinns nedan, i lite tillspetsad form. Jag vill inte påstå att någon av dem är mer eller mindre rättvis, utan det är bara ett urval som jag snubblat över hos mig själv och andra. Känner du igen dig? Är det någon bild som saknas? Är det någon bild som vi borde göra upp med?

(Och jag vill triggervarna känsliga läsare att jag tillhör en generation som inte kan närma sig verkligheten på något annat sätt än genom ironi. Jag vet att det finns både äldre och yngre som har svårt att se tjusningen i detta, men till er vill jag säga att det här helt okej att vara tråkig. Och du är inte ensam.)

Toolbox
Photo by Tekton on Unsplash

Är högskolepedagogiken en verktygslåda med saker som ska göra nytta?

  • En skiftnyckel med vars hjälp delar av kursen som inte fungerar kan skruvas rätt så att allt funkar igen.
  • En pekpinne som ledningen kan använda för att disciplinera lärare som inte sköter sig.
  • En schweizisk armékniv som kan användas till allt, men som ofta blir liggande eftersom det är enklare att bara använda en hammare till alla problem.
Pantry
Photo by Annie Spratt on Unsplash

Är högskolepedagogiken ett skafferi med nyttigheter och godsaker som ska konsumeras?

  • Ett strössel som kan dekorera kursen och göra den mer tilltalande och kanske lite mer lättsmält.
  • En broccolibukett, viktig och nyttig för kursen (har mamma sagt) men kanske inte det godaste man kan äta.
  • Ett smörgåsbord med något för alla, där risken är att man äter sig så mätt att man inte orkar göra något på hela dagen.
Pharmacy
Photo by Roberto Sorin on Unsplash

Är högskolepedagogiken ett apotek med saker som kan förbättra hälsan och allmäntillståndet?

  • Ett plåster som man kan sätta på något som gör ont, även om det ibland kanske räcker att blåsa på det.
  • Ett vaccin som alla bör ta för att vara på den säkra sidan.
  • Ett universalläkemedel som lindrar leda, högskolevärk, skrivklåda, m.m.

 

Lucka 23: När gjorde du senast ingenting?

Sedan smartphonen blev var mans egendom behöver vi sällan vara uttråkade längre. När vi har “dödtid”, i t.ex. ett väntrum eller på bussen, så tar de flesta av oss fram mobilen så att vi kan låta oss bli underhållna av något av alla sociala-medier-flöden. Idén att göra ingenting känns lite obehaglig – att låta tankarna vandra och kanske råka börja fundera på något jobbigt minne eller huruvida vi egentligen trivs i tillvaron. Men att låta sig själv tänka sina egna tankar är viktigt för vårt välmående, för att kunna vara kreativ och för förmågan att göra aktiva val.

 

Lucka 22: Boktips…och mer därtill inför julen

Vi har två läsgrupper på Didacticum som alla är välkomna att gå med i. Den ena har fokus “the campus novel” och med anledning av detta ställde jag frågan till mina kollegor vad de kan tipsa om för läsning inför helgerna. I vanlig, engagerad ordning kom en hel drös med tips. Och det blev till och med lite utökade kulturtips.

1. Shuggie Bain av Douglas Stuart

“En av de bättre skönlitterära böckerna jag läst i år,
med risk för att julen blir deppig.

Lyssnar på den just nu!

Liksom Cecilia tyckte jag mycket om Shuggie.”

2. Från Didacticums fermenteringsexpert: Miso, Tempeh, Natto & other tasty ferments av Shockey & Shockey

“För den som söker laga alternativ julmat.”

3. GÖR SÅ HÄR : ABSURDA VETENSKAPLIGA LÖSNINGAR PÅ VERKLIGA PROBLEM av Munroe, Retzlaff & Lindén

“Julklappstips för den (o)händige.”

4. Aniara!

“För den kan man dessutom fritt välja medium; finns som bok, ljudbok, film och opera.”

5. Norma Jeane Baker av Troja av Anne Carsons

6. Karantändagboken av Elin Lucassi

“En serieroman med hög igenkänningsfaktor – vore bra med en uppföljare med tanke på att läget fortfarande är rätt surrealistiskt mellan varven.”

7. Bewilderment av Richard Powers

“Riktigt bra bok på temat klimat, att vara eljest och far-son-relation.”

8. Fröken Smillas känsla för snö av Peter Høeg

“är aldrig fel på vintern”

9. Jeanette Wintersons tolv julnoveller: Christmas Days: Twelve stories.

De utgör lite lagom läsning för den som har mycket att stå i inför julen. Riktigt bra. Hennes Frankissstein är också bra.”

10. Vild Iris av Louise Glück

Poesi finns inte representerat än så därför kastar jag in Louise Glück. Är ingen storkonsument av poesi men just den diktsamlingen återkommer jag ofta till.”

11. Kristina Appelqvists pusseldeckare

Ett sista tips från mig. Utspelar sig på fiktivt universitet i Sverige. Mördande konkurrens inom forskning, tjänstetillsättning, upphandling mm med glimten i ögat.”

12. The Vampire Knitting club-serien.

“Får jag föreslå någonting väldigt oakademiskt (och inte ens sådär väldigt välskrivet…)? The vampire knitting club-serien

som är lite sådär mysputtrig som morden i Midsomer men med övernaturlig twist.”

13. Dark Horse. Achieving success through the pursuit of fulfillment av Todd Rose and Ogi Ogas

14. Sprint, how to solve problems and test new ideas in just five days av Jake knapp

15. Elton John och Ed Sheerans jullåt Merry Christmas

Och så lite musikalisk feel-good.

inklusive videon:

Tack Linnea, Gizeh, Karin, Per-Anders, Cecilia och Gunvor för hjälpen!

Pedagogikdagen 16 mars 2022

Ett inlägg utöver julkalendern – ett tips om vår pedagogikdag som 2022 ges 16 mars. Temat är aktuellt för många både inom och utanför LiU: Hybridundervisning, lärande och studentaktivering. Det brukar komma frågor även från externa håll om denna aktivitet så jag skriver några rader här också (utöver det som finns på vårt intranät).

​​​​​​​Syftet med Pedagogikdagen vid LiU är att erbjuda LiUs undervisande personal en mötesplats för erfarenhetsutbyte och inspiration. Vid denna dag presenteras utvecklingsprojekt som fått ekonomiskt stöd från Didacticum, men här erbjuds också undervisande kollegor att presentera det egna utvecklingsarbetet samt väcka diskussion kring olika frågor som har med högskolepedagogik och -didaktik att göra.

Pedagogikdagen 2022 fokuserar på flera aktuella utmaningar

Hybridundervisning

För det första är det ofrånkomligt att fånga upp någonting som har att göra med pandemin och distansläget och här väljer vi att försöka titta framåt, det vill säga vad är det nya normala när det gäller undervisning och lärande på högskolan. Detta innebär både campusförlagd undervisning och distans.

Lärande

Vi vill inte enbart fokusera kring distansläget och dess implikationer utan även fortsätta att uppmärksamma utvecklingen av lärandet, vår mest centrala uppgift.

Studentaktivering

Aktivering av studenter har kommit att bli ett honnörsord i t ex bedömningskontexter. Man kan nästan säga att det har blivit obligatoriskt att nämna aktivering. Men vad innebär aktiveringen av studenter? Och betyder det att de förut har varit inaktiva? Eller är aktivering ett paraplybegrepp för den undervisning som anses ha hög kvalitet?

Anmälan till dagen öppnar 1 februari 2022 och även fast det är en intern aktivitet tror jag att fler kan vara intresserade. Hör av dig genom att skriva en kommentar här i så fall.