During university I got tired of the curriculum. I only recovered my interest when I joined a research group in Oncology and worked on a real research project. There we were allowed to design our own experiments, to fail and to reflect about our mistakes. We didn’t get bad grades for that. In fact, we felt trusted and important. We learned as students and taught our peers about other things we were good at.
During postgraduate years, the preferred course was taught in a “chaotic” lab where the teacher said: here you have all reagents, decide for yourself what is the most suitable for your experiment. Improvise and be creative!
The best pedagogic course was an international MOOC (Massive Online Open Course) where we learned from and during the interaction between each other in multidisciplinary and multicultural groups. At the end we produced a blog where we reflected on what we’ve learnt.
But I’ve never reflected on why I liked these experiences so much until now after passing the edx course “Leaders of Learning”. Here, Dr. Richard Elmore presents a frame that helps to organize different points of views about learning, leading, organizing and even designing different learning spaces. It was then he made me think about where did I learn best? Which learning environments did I enjoy the most? Who were my best teachers? Why?
In this video that we co-produced with Filip Levälahti from Arcada, I explain Elmore’s frames more in detail and in this picture produced for the ONL course 2021 we illustrated with examples the way different learners might think about their learning situation.
So, as teachers we are facing an heterogeneous group of students where some will learn best from a structured and teacher-centered approach (Hierarchical Individual), some will enjoy some structure but also group work and interaction with the community (Hierarchical Collective), some will appreciate more a self-pace course they found in the internet where they don’t need to pass an exam (Distributed Individual), some will bloom in personal learning networks (Distributed Collective) and some will go over boundaries in this frame
.
Therefore, as a teacher I started to think about what kind of students I wanted to form and how would I do that? If my duty is to make sure the students reach all learning goals, how should I formulate such? Which learning goals and outcomes should I strive for? Should I allow the students to formulate their own learning goals in line with certain topics? What possible ingredients should I incorporate in my courses to engage and motivate the majority of my students?
Now, dissecting the elements that made my experiences so appealing I could identify some factors that resonate somehow in the way we intend to teach at LiU: real world-inspired problems, design, experimentation, allowance to fail and time for reflection, trust, group discussions, multicultural and interprofessional environments, teacher and students interchangeable roles… I am just missing more of improvisation, transdisciplinary projects, creation/production where the students leave the class with something they’ve accomplished and can use sort of more of skillshares or makerspaces.
After revising this model, I also started to think about my son who said to me that he learns more from the internet than in school. I remembered my friend who dropped out from school because “he was bored”, the one student that jumped from engineering to medicine and was taking philosophy courses on the side, the ones learning through Domestika, Coursera, Khan Academy or Edx and tailoring their own curriculum…Logan LaPlante being happy in finding something fulfilling to do for a living…All of these people might not fit in just one learning type, in just one frame and might not thrive in one prearranged educational path, not because they’re are failures but because there must be other opportunities for them to fit in. Maybe we can start designing learning experiences that also accommodate those students who learn best in the collective distributed frame?
If we play with the idea of the future being about active choices, a place where knowledge is everywhere, content is everywhere as well as the teacher, where we learn in networks and in a personalized way maybe we discover that we won’t need to feel like a square peg in a round hole anymore.
Lucka 15: Konsten att skapa en snygg PowerPoint-presentation
I egenskap av IT-utbildare som håller kurser i PowerPoint så får jag ibland frågan hur man skapar “snygga PowerPoint-presentationer”. Jag hör ibland också åsikten att “PowerPoint-presentationer är fula”. Detta trots att PowerPoint-presentationer faktiskt kan se ut hur som helst.
Vad som är fint eller fult är delvis subjektivt. Prova bara att fråga någon i en annan generation vilken sorts jeans som är snygga. Men det finns det såklart också mer universella regler för skönhet, till exempel det gyllene snittet.
Det här är några principer som jag brukar följa:
Ta bort allt som inte fyller något syfte
Finns det något på presentationsbilden som inte fyller ett syfte så ta bort det. Jag brukar ta bort sidhuvud och sidfot från mina presentationsbilder, då jag inte tycker att LiU-loggan, presentationens namn, dagens datum och sidnummer behöver synas på fler bilder än möjligen första presentationsbilden.
Håll det enkelt
Det här är kanske en smaksak, men jag föredrar att använda en enkel design. När man lägger till en form, ikon eller textruta så finns en mängd olika design-alternativ, så som kantlinjer, skuggor, 3D-effekter, mönstrade fyllningsfärger, roliga typsnitt och mycket mer. Jag tar som regel bort eventuella kantlinjer och låter former vara helt enfärgade.
Var konsekvent
Håll dig till samma typsnitt (ett typsnitt för rubriker och ett annat för brödtext) genom hela presentationen. Håll dig till samma uppsättning färger, t.ex. välj en uppsättning blå, röd och grön och använd dig sedan av samma nyans av blå varje gång.
Försök välja illustrationer eller fotografier som följer samma stil. En illustration kan vara detaljrik eller minimalistisk, humoristisk eller verklighetstrogen, färgglad eller i gråskala, osv. Fundera över vad som passar din presentation och håll dig till det.
Använd LiU:s grafiska profil
Du behöver inte själv hitta på vilka typsnitt och färger du ska använda. Det är därför vi har LiU:s grafiska profil. Då ger inte bara din presentation ett konsekvent intryck, utan all kommunikation från LiU följer samma stil. Om du använder PowerPoint på en LiU-dator så finns LiU-mallarna installerade med automatik.
Variera presentationsbildernas layout
Låt säga att du håller en presentation där samtliga bilder består av en rubrik högst upp, punktlista till vänster och illustration till höger. Efter ett tag kommer presentationsbilderna upplevas som repetitiva. Då behöver du något som bryter av, till exempel en illustration som fyller hela presentationsbilden. Eller tvärtom, en presentationsbild med mycket tomrum och bara ett enstaka ord eller symbol. När åhörarna inte vet vad de ska förvänta sig härnäst så har du fångat deras intresse.
Det här tipset kan tyckas motstridigt mot tipset att vara konsekvent, men det behöver det inte vara. Genom att hålla sig till samma typsnitt, färger och grafiska stil så kommer presentationsbilderna ändå upplevas som sammanhängande.
Använd illustrationer av god kvalité
Många bilder som går att hitta genom en enkel googling har dålig kvalité eller låg upplösning, vilket gör att de ser gryniga ut. Lär dig var du kan söka bilder av god kvalité utan att bryta mot upphovsrätten.
Skala fotografier på rätt sätt
När du markerar ett fotografi så syns åtta vita prickar runtom, en i varje hörn och en på varje sida. Dra alltid i någon av hörn-prickarna om du vill förstora eller förminska fotografiet. Skala aldrig ett fotografi genom att dra i sido-prickarna eftersom att du då trycker ihop eller drar ut motivet. Om du är ute efter att ändra proportionerna så välj istället att beskära fotografiet.
Gå en PowerPoint-kurs med IT-utbildarna
Nu finns vårens IT-kurser schemalagda. Du som är anställd hos LiU är välkommen att gå kurserna PowerPoint – Grunder och PowerPoint – Avancerad.
Lucka 14: Att äga rum och ta plats
Ibland när vi talar om lärande blir det lätt lite högtravande och abstrakt. Vi fokuserar mycket på vad som händer inne i studenternas huvud eller vad som händer mellan deltagarna i gruppen. Det är förstås viktigt, men lärande är inte bara kognitivt och socialt, det är också många gånger synnerligen konkret och handfast. Och även djupt intellektuella seminarier måste äga rum i en fysisk verklighet där stolarna ibland är hårda, där ventilationen ibland är sisådär och där decembersolen ibland lyser rakt in i ögonen.
Lärandemiljön är en ofta förbisedd faktor, men det är samtidigt ett växande forskningsfält. Lite förenklat kan man säga att lärandemiljön utgörs av den fysiska miljön, den digitala tekniken och den läraktivitet som läraren väljer att arrangera – och inte minst samverkan mellan alla dessa faktorer. Man kan också se lärandemiljön som relationen mellan rum och plats. Rummet är den fysiska byggnaden och platsen är det som uppstår när människor fyller rummet med mening.
Detta och mycket annat går att läsa i en rykande färsk forskningsöversikt Framtidens lärandemiljöer som de två högskolepedagogiska forskarna Marie Leijon och Åse Tieva tagit fram på uppdrag av Akademiska Hus.
Har du några funderingar kring hur framtidens lärmiljöer på LiU borde se ut? Hör av dig till oss på Didacticum!
Lucka 13: Fem tips om undervisning i ett hybridläge
Att undervisa i ett hybridläge är en utmaning – varje undervisningstillfälle präglas av de kontextuella faktorerna som är tämligen föränderliga över tid. Lägg till att ämnet i sig har en inbyggd logik – en kultur och didaktik som kan se olika ut.
Men, trots detta tänkte jag ge fem tips som kan hjälpa lärare på vägen.
- Avsätt tid i planeringsarbetet av undervisningstiden för att även testa den teknik som ska användas innan det är skarpt läge. Torrsimma, gärna med några kollegor.
- Etablera tidigt hur just du vill kommunicera – både med hjälp av analoga och digitala responssystem. Ett sätt att underlätta och få stöd av studentgruppen när det gäller den digitala kommunikationen är att uppmuntra deltagare att logga in med egen enhet online med bild och tillgång till chat så inte all koll på den hänger på dig som lärare.
- Prata med kollegor om deras erfarenheter – bygg och utvidga ett sk PLN (personal learning network) – alltför mycket undervisning som skett under pandemin har blivit ensamjobb och då är det svårt att orka reflektera över vad som går att bygga vidare på egen hand.
- Jobba lite extra med det sociala, omhändertagande och empatiska sättet att kommunicera. Behövs det någon kort aktiverande övning för alla – oavsett plats – som knyter grupperna lite, lite närmare varandra? En incheckning med tumme upp/åt sidan/ner, en mentimeter-undersökning, en digital kartbild där deltagarna får droppa en nål och berätta var de kommer ifrån. I ett hybridläge är det viktigt med lite extra tryck i den här typen av övningar eftersom de små, subtila nyanserna faller bort på vägen.
- Där läraren befinner sig – och om det finns deltagare på plats i samma rum, uppstår rätt snabbt en vi-känsla. Denna bubbla är svår att komma in i för deltagare utifrån, men en medvetenhet om detta skapar åtminstone en bättre utgångspunkt för bra hybridundervisning. Men – det är lätt att glömma, även för den mest rutinerade läraren eftersom hen oftast roddar så mycket av undervisningstillfället på egen hand.
Med detta sagt – ta gärna stöd av oss på Didacticum för att fortsätta att utforska undervisning och lärande i hybridläge, men också vid regionaliserade och decentraliserade utbildningar där dessa 5 tips är applicerbara.
Lucka 12: Testa dina meme-kunskaper
Istället för att göra en återblick i textformat kring det jag läst om memes, med fokus på vilka som blivit starkt förknippade med det senaste året så konverterade jag detta i ett…
…quiz!
Det fick bli ett forms – men här kommer 10 frågor som kollar hur bra du känner till det som hänt under året, speglat genom memes och några andra bilder som blev virala under 2020-2021.