Linnea bad mig (vilket också framgår av scenariot i filmen ovan) att hjälpa till ett bildsätta att blogginlägg för ett tag sen. Jag åtog mig uppdraget – men insåg på Linneas reaktion att det inte riktigt prickade rätt.
Linneas reaktion – att det finns ett rätt och fel sätt att använda sig av ett meme fick mig att verkligen fundera över hur detta visuella språk vuxit sig fram och skapar gemenskaper som en utifrån (en ibland kallad normie) har svårt att läsa av. Det är dels referenser till populärkultur och dels andra memes som blivit remixade – men ändå hållit sig till dess ursprungliga betydelse. Att det samtidigt är en viktig kulturyttring har blivit tydligt under pandemin – då många memes blev kända även utanför de vanliga internetfora där dessa uppkommit.
En betraktelse från vår egna farmakolog, Karin Persson
Karin med vår chokladsorbet
Glass®
Innehåll: ägg, socker, grädde samt smakämne. Per 100g består ca 50g av fett, 25-50g kolhydrater (beroende på tillsatt smak) samt 3-4g protein (källa: Livsmedelsverket.se)
Indikation: vid genomförande av kurser på Didacticum. Särskilt lämpligt vid kurser med stort diskussionsinslag (till exempel DAL, DEL, PBL, HaFo) för att höja blodsockerhalten och förhindra trötthet.
Dosering: 1-3 skopor som mellanmål eller efter lunch. Maximalt antal skopor per dag: obegränsat.
Kontraindikation: Stor försiktighet bör iakttas vid diabetes. Laktosintoleranta kan ersätta glassen med sorbet.
Farmakokinetik: Glass intas per oralt slick- eller skedvis. Upptaget till blodet av kolhydrater är snabbt och effektivt, samt stimulerar en snabb ökning av insulinhalten i blodet vilket ger ett snabbt tillskott av energi till cellerna.
Farmakodynamik: Kolhydrater i glassen omvandlas snabbt till energi i kroppen, överskottet omvandlas till fett för lagring (se också avsnittet Biverkningar nedan).
Ger behagskänsla i kroppen, troligen då Homo sapiens har utvecklats i en varm tropisk miljö med risk för dehydrering; tillförsel av kallt livsmedel till kroppen ger viss nedkylning och associeras till intag av kallt vatten (Appetite Vol 71: pp 351-60, 2013; Physiol Behav Vol 4: pp1-9, 2009).
Det är i forskning visat att vissa tillsatser/smakämnen skulle kunna ha hälsofrämjande effekter (J Diary Science Vol102: pp14-25, 2019; Acta Sci Pol Technol Aliment 2019; J Food Science, Vol78; ppC1543-50, 2013) så välj din smak med omsorg.
Glass är visat vara lika bra källa till kalcium som mjölk (J Am Diet Assoc Vol 109: pp 830-3, 2009). Tillsats av extra kalcium i glass har visats minska risken för osteoporos hos premenopausala kvinnor (Osteoporos Vol 22: pp 2721-31, 2011).
Dock har ingen effekt visats på smärtupplevelsen hos patienter efter tonsillektomi (Cureus Vol 9: pp e9092, 2020).
Biverkningar:
Huvudvärk (så kallad ”brain freeze”) särskilt hos personer med tidigare känd migrän. Huvudvärken kan bero på kontraktion av blodkärl i hjärnan och därmed minskat blodflöde dit (British Medical Journal Vol 315: pp609, 1997). Huruvida det minskade blodflödet i hjärnan kan påverka kognitiv förmåga är idag okänt, men är ganska osannolikt då kursdeltagarna på Didacticum uppvisar stort engagemang och bra resultat.
Karies (ASDC J Dent Child Vol47: pp 251-4, 1980).
Viktuppgång (Am J Prev Med Vol 31: pp240-3, 2006).
Överdosering: Särskilt stor risk då ”självservering” (Am J Prev Med Vol 31: pp 240-3, 2006).
Beroende. Kolhydrater är visat ökar frisättningen av dopamin i hjärnan (Brain Research Vol 2000: pp 158-64, 2000). Dopamin är nervtransmittern som påverkar beroendecentrum i hjärnan.
Man skulle därför kunna dra slutsatsen att glass på grund av sin eventuella beroendeframkallande effekt skulle kunna göra LiU-medarbetare mer benägna att gå kurser på Didacticum.
Att hitta på nya tentafrågor kan förstås vara fruktansvärt långtråkigt och dötrist och… ja, alldeles underbart är kanske att ta i lite, men visst kan det vara ganska kul att vara lite kreativ ibland – om det finns tid. Hur hittar man den där balansen mellan att släppa loss kreativiteten och att vara tydlig gentemot lärandemålen? Och hur undviker man diskussioner efteråt, ifall tentan inte såg ut exakt som de tio senaste? Det här är några frågor som berörs i följande artikel:
Och istället för att lägga den här artikeln sist i din oändliga läslista vill jag tipsa om en kort sammanfattning som kommer från nyhetsbrevet Aktuell högskolepedagogisk forskning. Det ges ut av Didacticums systerenhet vid Stockholms universitet, CeUL. En gång i månaden kommer lättillgängliga sammanfattningar av aktuell forskning om undervisning och lärande, de flesta med konkreta tankar som du direkt kan tillämpa i din undervisning.
Ett påstående jag ofta hör är att det är svårt att ge samma känsla av samhörighet i en onlinekurs som i en campuskurs. Uppenbart är att vi inte rakt av kan använda våra campuserfarenheter och överföra dessa på en onlinekurs, speciellt eftersom mycket av vår campuskompetens handlar om ögonkontakt, mellansnack och att fostra synkrona diskussioner i en rumsmiljö. Betyder det att samhörighet och engagemang är omöjligt att få i en onlinekurs? Såklart inte. Däremot behöver vi träna på det, och använda oss av modeller och verktyg som är anpassade för den kontexten.
Väcker det här nyfikenhet hos dig? Kolla då in vår kommande kurs “Designa kurser för meningsfullt lärande online“. Kursen tar avstamp i ramverket Community of Inquiry, som handlar om olika typer av närvaro (presence) i kursen:
Fick några rader från vår hybridexpert Per Sandén, med orden: “En hybrid kan vara trist och tråkig och alldeles, alldeles underbar”
En av de hetaste frågorna de senast året inom högre utbildning är frågan om hybridundervisning. Det diskuteras tekniska lösningar och lite kring att göra denna pedagogisk. En del lärare ser detta som framtiden för högre utbildning, andra ser det som pedagogikens död. Det är naturligtvis alltid utmanande att förändra sitt sätt att undervisa, men skall vi leva efter LiU’s devis att vår enda tradition är förändring så kan hybridundervisning vara en väg att utforska.
Titta på vår guide och kom med synpunkter (du når det genom att ansöka om att bli medlem i Team Hybridundervisning)
