Posts

Posted on

Lucka 13: Vi börjar med A!

I arbetet med att skapa en tillgänglig lärplattform, är det ju som nämndes i tidigare blogginlägg om DOS-lagen viktigt att arbete sker på ett sätt så att alla involverade professioner är inblandade. Systemägare och systemutvecklare, innehållsansvariga och även användarna som förväntas interagera med innehållet. Innehåll skapas i just exemplet lärplattform av lärare, adminstratörer eller kommunikatörer – men också studenter som i många kurser förväntas interagera med innehållet både i den fysiska och digitala lärmiljön. Tanken med det här blogginlägget är att börja tänka kring detta – vi börjar med A, dvs det som i WCAG 2.1 (Riktlinjerna i sin helhet) kategoriseras som grundläggande tillgänglighet. A är miniminivån* – men en bra början, för att inte hamna i känslan av total överbelastning.

Innehåll

Den text, bild, ljud, video som utgör innehållet i kursen.

Text

  • Din text ska vara begriplig – både för en människa och en maskin som ska läsa av sidan. Korta ner dina texter. Dela upp dem i instruktioner i flera steg med förklarande underrubriker.
  • Material ska hela tiden presenteras i en logisk ordning.
  • Rensa din text från referenser till enbart visuella element av typen “i menyn till höger” eller “den blå knappen”.
  • Länkar i löpande text ska beskrivas tydligt med information om var länken leder. Exempel: Det går att läsa mer på Microsofts Inclusive Design. (EJ: Det går att läsa mer här.)

Bild, ljud och video

  • Allt innehåll som är inom kategorin “non-text content” ska finnas tillgängligt i text som är ett likvärdigt alternativ. Här behöver du som lärare fundera över om det är textning eller transkribering av t ex en föreläsning som är det likvärdiga alternativet eller om någon annan typ av text uppfyller kravet på likvärdighet.
  • Alla betydelsebärande bilder ska förses med en beskrivande alt-text, tänk på att även diagram räknas som bild.
  • Skriv tydliga bildtexter till både bild, ljud och videoklipp som används i kursrummet.

Form

Den formatering, kod som definierar struktur och hur kurssidan presenteras för användaren.

  • Använd de rubriknivåer som finns tillgängliga i ditt LMS (Learning Management System).
  • Använd inte enbart färg för att förmedla betydelse – detta gäller både bilder du skapar själv (diagram t ex) och designen av en kurssida.
  • Vid användning av färg – se till att det blir tydlig kontrast.

….det här med textning då?

Den vanligaste frågan kring DOS-lagen rör den om textning. Svenskan är ett relativt litet språk vilket gör det svårt att hitta bra automatgenererade texter som smidigt går att läggas in på det material som ska in i en lärplattform. Det är dock en av de mest grundläggande delarna av tillgänglighet – dvs A, som därmed behöver lösas. Det finns tjänster såsom textamig!, men det kräver rätt mycket manuell handpåläggning i efterarbetet. Word erbjuder även relativt kompetent transkribering och översättningsfunktion.

Ur ett pedagogiskt perspektiv finns det en potentiell styrka i att använda olika typer av mediematerial. Att använda bild, ljud och video genomtänkt och med en didaktisk insikt (vad, hur och varför?) kan vara inkluderande för en grupp studenter, men exkluderar andra om viktigt innehåll “låses” in för dem som behöver textversionen för att kunna delta och tillgodose kursen.

Så även om insikt hos den enskilda individen finns – behöver detta lösas på systemnivå. Det är min högst personliga åsikt, efter att ha följt frågan i snart 3 år. Men det är också bra att hela tiden ha i åtanke: god tillgänglighet gynnar alla!

 

Posted on

Lucka 12: Ontologi

Kunskapsteori (epistemologi) är ett tämligen etablerat begrepp genom tidigare inlägg. Det jag vet att många kämpar lite med att komma ihåg (och inte blanda ihop med odontologi) är ontologi.

Ontologi är läran om det som finns, varandet, verkligheten (även kallat metafysik). Beroende på ämnesområde kan detta varande innebära begrepp, beteenden, det upplevda, strukturer – beroende på vilken filosofisk -ism som påverkar synen på varandet.

Om det ställs i relation till kunskapsteori (epistemologi) så går det att använda följande frågor:

  1. Hur är verkligheten beskaffad? Där går det också att lägga in dimensioner av realism (hur det är) och konstruktivism (hur vi tänker, kommunicerar med varandra om det)
  2. Hur får vi kunskap om verkligheten? Genom erfarenhet eller förnuft?

Bildningsbyrån hjälper också till med ett avsnitt ur Lär dig ord som är bra att kunna i högskolan:

Skärmdump som länkar till podcast om Ontologi

Klicka på bilden för länk till podden.

 

Posted on

Lucka 11: Förnuft vs erfarenhet – vem vinner?

Efter en kort visit i gränslandet mellan kunskapsteori, vetenskapsteori och teologi hoppar vi nu rakt in bland de tänkare som formade kunskapsteorin (epistemologi) ytterligare och utgör de sista rena filosofierna innan vi börjar närma oss psykologi och pedagogik. Det är återigen ett gäng skeptiker vi möter: å ena sidan, å andra sidan…

Kortlek med filosofer Descartes, Kant

Réné Descartes (1596-1650) granskar egentligen allt han tror sig kunna – och allt skulle egentligen kunna vara falskt. Det enda han kunde konstatera att han visste säkert var att han själv existerar.

– Jag tänker, alltså är jag.

Descartes kom att bli en av flera filosofer som utvecklade den rationalism som kom att prägla upplysningens tänkande och även vetenskapliga förhållningssätt. De hävdar, i likhet med Platon att med förnuft kan alla världens problem lösas.

Kortlek med filosofer Hume och Locke

 

 

 

 

 

Detta ställs i sin tur mot empirismen – med sitt ursprung hos Aristoteles, som menar att det enda som kan ses som kunskap är den som kan beläggas genom erfarenheter. Kunskap är makt – yppades av Francis Bacon, men det var via bl a John Locke och David Hume som empirismen utvecklades ytterligare. De var mycket skeptiska till kunskap som inte förvärvats genom erfarenheter.

 

Posted on

Lucka 10: Det senaste hotet mot lärandet

“en målning av en person som sitter och läser en bok men är uppenbart förvirrad” DALL-E 3

I Platons dialog Faidros återberättar Sokrates en skröna från Egypten. Guden Theuth presenterar en lång rad uppfinningar för kung Thamus (även kallad Ammon), däribland geometri, astronomi, brädspel och inte minst bokstäver. Theuth lovordar möjligheterna som bokstäver kan erbjuda det egyptiska folket, men kungen är skeptisk. “Du har alltså uppfunnit en drog som inte hjälper människan att stärka minnet, utan hjälper henne att påminna sig”, säger kung Thamos. Han oroar sig för att människorna, om de får tillgång till bokstäver, enbart kommer ägna sig åt ytinlärning. “De kommer att läsa mycket utan att bli undervisade, de kommer att skenbart inse mycket men för det mesta inte fatta någonting”, fortsätter han. Sokrates vill med den här anekdoten framhålla fördelarna med muntlig framför skriftlig framställning. Skriften och måleriet har det gemensamt att “dess gestalter står där som levande, men om man ställer en fråga till dem iakttar de en högtidlig tystnad”. Varje gång vi skriver ner något eller målar av det, så fixerar vi det i tid och rum. Vi skapar något statiskt, oföränderligt och i många avseenden dött. Det är bara talet, det muntliga, som är levande och dynamiskt.

Jonathan Swifts satir “A Tale of a Tub”, först publicerad anonymt 1704, utspelar sig i en tid då boktryckarkonsten fått fart på riktigt. Pressarna går varma och spottar ut böcker av högst varierande kvalitet. Och för den som inte orkar läsa långa texter trycks sammanfattningar, så att alla ska kunna ge sken av att hänga med i kulturdebatten. En nymodighet som sprider sig till allt fler böcker är indexet. Swift driver med sina samtida som ägnar sig åt ytinlärning genom att nöja sig med att skumma igenom sakregistret: “We of this Age have discovered a shorter, and more prudent Method, to become Scholars and Wits, without the Fatigue of Reading or of Thinking. The most accomplisht Way of using Books at present, is twofold: Either first, to serve them as some Men do Lords, learn their Titles exactly, and then brag of their Acquaintance. Or Secondly, which is indeed the choicier, the profounder, and politer Mehtod, to get a throrough Insight into the Index, by which the whole Book is governed and turned, like Fishes by the Tail.” Om detta och mycket annat kan man läsa i den utmärkta boken “Index, A history of” av Dennis Duncan.

Om Sokrates eller Swift levt idag hade de förstås satt tänderna i generativ AI och sagt något spetsfundigt om människornas senaste genväg till vetande. Vi behöver inte egentligen index längre, för vi kan göra fulltextsökningar med några enkla knapptryckningar. Och vi behöver kanske inte ens bokstäver längre. Det går utmärkt att tala direkt med Alexa, Siri eller numera ChatGPT. Varför ska vi någonsin behöva lära oss något på riktigt? Varför ska vi ens behöva tänka själva överhuvudtaget? Men trots Sokrates oro för att det skrivna ordet skulle förslappa människorna och trots Swifts drift med folk som bara läser index och sedan tror sig kunna allt, trots allt detta har det genom historien funnits många av oss som frivilligt valt den långa vägen till den djupa kunskapen. Så jag är inte så orolig för generativ AI. Och vem kan motstå ett bra sakregister?

Posted on

Lucka 9: Erasmus och den fria viljan

Målat porträtt föreställande Erasmus av Rotterdam Efter de gamla grekiska filosoferna gör vi en snabb mellanlandning i Rotterdam. Utbildning och bildning var nära sammanflätat med kyrkan, och Erasmus av Rotterdam var en nederländsk humanist som brevväxlade en del med Martin Luther under 1500-talets början. Erasmus hade som ambition att granska kyrkan kritiskt, med stöd i ett vetenskapligt förhållningssätt. Han delade åsikten med Martin Luther att kyrkan behövde reformeras men de var oense om hur detta skulle genomföras på bästa sätt. Erasmus ville förena den kristna tron med antikens bildningsideal och vetenskapliga ansatser i att studera världen, men hade inte alls lika revolutionära ambitioner. Han hade en stark tro på den fria viljan, något som gjorde honom ännu mer osams med Martin Luther. Han ville hävda sin ställning som oberoende forskare i frågan – men blev istället kallad feg.