Från oss alla, till er alla… Lucka #24

2022 har varit ett omtumlande år för många av oss. Vi har gått in och ut ur pandemiläge, ett krig har startats i vårt närområde och jag tror många av oss har tänkt ett varv extra kring våra förutsättningar. När jag skriver det här inlägget sitter jag på ett Café i Linköping och jobbar i väntan på ett barns skolmöte. Över öronen sitter stora lurar som stänger ut ljudet utanför men med julmusik som bakgrund och inspiration. Att jobba lite här och där, i olika miljöer och under olika förutsättningar har präglat både studenter och universitetslärares vardag de senaste åren. Flera av oss har både frivilligt och ofrivilligt följt med studenter och kollegor på hundpromenader, sett varandras kök och soffor och, kanske den mer udda, följt med på läkarbesök. Gränslandet mellan studier, jobb och privatliv har suddats ut och påverkar vår stressnivå och vårt välmående. Vissa av oss tycker att de flexibla studierna och arbetet är räddningen, medan andra får sämre hälsa och prestationerna påverkas. I en studie från Kristianstad visar Annika Fjelkners avhandling på att studenter med nätverk klarar sina studier bättre. Hon menar att hur studierna organiseras kan påverka studenternas hälsa. Samma sak såg jag och några kollegor i en nyligen påbörjad studie kring studenters hälsa vars preliminära resultat vi presenterade vid EuroSoTL konferensen som jag beskrev i lucka 17.

En annan aspekt på studenters och lärares situation fick vi exemplifierat av kollegor från Dnipro University of Technology, Ukraina som var på projektbesök på LiU föregående vecka. På grund av krigssituationen bedrevs den mesta undervisningen digitalt och asynkront. Såväl studenter som lärare hade osäker el- och internettillgång, och av säkerhetsskäl ville man inte ha studenter på Campus. Dessutom var Mariupols universitet tillfället inhyst i DniprosTechs lokaler. Inom kort kommer det även en intern LiU nyhet om besöket.

När du läser den här inlägget hoppas jag dock att du inte jobbar utan att du ägnar dig åt återhämtning. Om det är att umgås med nära och kära, eller njuta av friden i naturen eller med lite handarbete spelar ingen större roll. Vi på Didacticum önskar er alla en god jul och ett gott nytt år, och så möts vi igen med laddade batterier och nya pedagogiska idéer!

Privata bilder på små tomtar

V 14: Rektors strategidialog och flexibelt lärande

“Are we flexible enough?”

En av de mest intressanta aspekterna i mitt arbete är att bevaka vad som händer inom pedagogisk utveckling både nationellt, internationellt och internt. Det behövs en mix av både omvärlds- och invärldsbevakning. Den här veckan har präglats av båda delarna genom rektors strategidialoger och eget deltagande i en konferens via ICDE (International council for open and distance education) på temat “Are we flexible enough?”.

Och det är en spännande kontrast – ett medelålders universitet med en självbild i gungning – om studentliv, programutbildning och campusbaserad undervisning har varit en stor del av vår identitet, vad blir vi framöver när större krav ställs på att nå ut till fler målgrupper, med högre krav på flexibel utbildning och lärosäten som kan erbjuda hög kvalitet på utbildning både genom blended och online learning. Det går att designa sin egen utbildning, ett begrepp som funnits med länge, men det borde kunna ta fart ännu mer om vi vågar ta steget ut i distansutbildningsgemenskapen.

Det är nyttigt att lyssna på universitet som har 140 års respektive 75 års erfarenhet av distansutbildning (University of South Africa och Open Polytechnic) som gått igenom så mycket av det vi brottas med just nu rörande allt från studenters engagemang och genomströmning, examination, val av lärandeaktiviteter – men också tankar om tillgänglighet, jämlikhet och hållbar utveckling.

Det är tydlig också att kurserna designas för just det format som används: online! Det är inte fråga om att snabbt föra över från live till online och tro att det mesta är sig likt. Det som återkom i flera av rektors strategidialoger att digitalisering är en viktig fråga både vad gäller distribution av utbildning och kompetensutveckling bland oss medarbetare. Att det behövs en grundläggande digital kompetens för kommunikation och hållbart medarbetarskap, men även behöver riktas mot professionsspecifik digital kompetens (ex pedagogisk digital kompetens) och att det behöver finnas med från starten. Du ska som nyanställd få veta och lära dig om de it-system vi behöver använda.

“How flexible is your institution?”

En intressant modell visades av Dr Mishra Sanjaya, från Commonwealth of Learning  (i anslutning till ICDE-konferensen) ställde frågan How flexible is your institution? och det skulle vara nyttigt att fundera över både på LiU-nivå, men också i utvecklingen av kommande kurser som ska kunna erbjudas mer öppet och med högre grad av flexibilitet än vi i vanliga fall är vana vid och som nu under hösten prövas genom pilotprojekt inom öppna nätbaserade kurser*.

Print screen Dr Sanjaya Mishra on How Flexible is your institution?
Print screen – Dr Sanjaya Mishra on How Flexible is your institution?

Ett ämne som togs upp under rektors strategidialog handlade om team och medarbetare vid LiU och det jag tror att en del associerar med ordet flexibel är kopplat till något gränslöst och i slutänden destruktivt. Flexibelt kräver struktur, förmågan till tillit och självledarskap.

Kanske är det viktigt att fundera över andra begrepp framöver för ett hållbart medarbetarskap:

elasticitet och resiliens.

Nu, helg!

Fridens liljor,

Anna

*Öppna nätbaserade kurser på gång i höst vid LiU:

  1. Makten i nätkulturerna
  2. Morgondagens industri
  3. Sustainable and democratic digital governance
  4. Djurpsykologi
  5. Farmakologi – läkemedels öde och äventyr i kroppen

Om LiU:s strategiprocess

 

Att arrangera ett pop up makerspace

IKT-studions uppdrag har gått ifrån ett väldigt brett och undersökande förhållningssätt, till att rikta in sig alltmer på hur IKT-verktyg kan användas i ett lärande.

Vid vårt pop up makerspace förra veckan tog vi därmed med både analoga och digitala verktyg som är representativa för den verksamhet vi bedriver just nu. Det är ett stråk av det vi kallar digitalt berättande, makerkultur, analoga projekt för att förstå, förklara och lära ut om teknik, datalogiskt tänkande och hur det bör vara relevant i olika ämnesområden.

Dessutom driver vi även frågor kring hur vi kan stärka den generella kunskapen om hur teknik funkar, hur internet funkar – därav vårt väldigt analoga IKT-memory och engagemang för frågor som digital delaktighet.

Att kunna identifiera och särskilja olika sladdar är en ibland förbisedd kunskap, som ändå behöver nötas in. Detta för att du som användare av teknik i olika sammanhang ska vara bättre rustad för den typen av problemlösning som många värjer sig för och gärna undviker när den uppstår.

Om ljud/bild/projektor inte funkar som du tänkt dig, hur gör du då? Kommer teknikstrul kunna vara den eviga ursäkten för att aldrig våga prova att digitalisera åtminstone en liten del av ett undervisningsmaterial?

Många projekt, diskussioner och workshops som vi arrangerar – oavsett målgrupp, landar också ofta i en central fråga. Frågan om tid. Tid att sätta sig in i ny teknik, tid att lära sig om vilka sladdar som behövs för ett professionellt användande av IKT – något som helst inte ska ske under panikartade former där och då när undervisningen sker. För även om inte alltid intresset är på topp behöver vi alla ha ett grundläggande praktiskt kunnande – för i förlängningen tror jag att det bygger självförtroende att pröva mer digitala verktyg. Om inte annat kanske det även sparar lite tid att kunna felsöka och därmed få igång sin lärandeaktivitet betydligt snabbare än då en inte kunde något alls om teknik.


Febril aktivitet – med hjälp av analoga och digitala verktyg skapar Anna och Linnea ett IKT-memory för att stötta inlärningen av viktiga IKT-begrepp