Demontera för att förstå – Lego Mindstorms

Läs del 1 om The Rainbow Unicorn-projcet här.

Undersökning av en robot

Bästa sättet för min del är att förstå genom att bryta ner ett begrepp eller i det här fallet en lego-robot i mindre bitar. I demonteringen hinner jag fundera och undersöka hur just teknik-lego är uppbyggt och de delar som behövs för att kunna programmera och även utföra de olika funktioner som är möjliga med den här typen av byggsats. Med ett antal kugghjul och andra rörliga delar och en motor behöver jag få en förståelse för hur en motor faktiskt funkar när den ska föra över kraften i andra komponenter som ska röra sig, rulla.

Kugghjul Lego

Eftersom jag har ett fan av serien Labyrint (Barnkanalen SVT) hemma, så har en del tid ägnats framför pussel och labyrinter där just kugghjul spelar en stor roll, så insåg jag att det behövs grundläggande kunskap hur dessa för kraft vidare och hur de behöver placeras i förhållande till varandra.

Lagom till nationaldagen bestämde jag mig därmed för att undersöka hur jag skulle kunna bygga och även programmera en robot till att vifta en flagga med en eller flera armar. För att hitta idéer sökte jag en del på Pinterest, för där finns mycket inom kategorin Lego, mekanik och pedagogiska bilder för den som föredrar det (jag).

Till detta förståelseprojekt valde jag att använda motorn och huvudblocket som ingår i Lego Mindstorms kit. Jag försökte efterlikna lite olika varianter av utföranden med en “arm”-rörelse men insåg att jag saknade rätt sorts specialbitar för att göra exakt likadant. Så det fick bli en annan variant – med en robot som gärna blev lite entusiastisk i sitt viftande – kugghjulen flög av efter ett tag.

Programmeringen gjordes i det program som hör ihop med Lego Mindstorms (Home Edition EV3). Jag testade de förinställda visuella “block” (drag-and-drop-princip) som programmeringen erbjuder, det gick att ställa in lite olika variabler (armarnas vinklar i viftningen, antal viftning, hur länge, loop, och sen även en fanfar efter ett angivet tidsintervall).

Se resultatet på Instagram:

En flaggviftande robot! (film på Instagram)

Och detta bygge gav mig en vilja att utveckla robotens fysiska utförande – varför inte använda sig av den mångfald Lego faktiskt kan erbjuda om en bara mixar mellan de olika, rätt hårda förpackningarna med strikta uppdelningar. Det är helt galet att det ska vara så “låst” i färg, form och utförande – och ur detta väcktes idén om att skapa en robot som ser ut som en enhörning. Att det blev just regnbågsfärg – ja, varför inte? Estetik, gestaltning, färgkommunikation, lekfullhet spelar också roll i ett lärande och därför går jag “all in” i min ingångsvinkel till robotbygge och programmering. De bitar som ej går att fixa med hjälp av lego får skapas med andra verktyg/material.

Till detta arbete fortsatte jag sedan skissa och det tänkte jag berätta mer om i nästa inlägg.

IKT-spaning för 2013

Vad hände 2013 och vad kommer fortsätta påverka under 2014?

Det digitala innehållet

I begynnelsen var ordet. Ja, de textdrivna sidorna finns kvar (Wikipedia fortsätter utvecklas och användas) men kompletteras allt mer med innehåll av multimodal karaktär – som vi gärna konsumerar och producerar via en mobil enhet. Vikten av responsiv web design (dvs webbsidan känner av och anpassar sig efter vilken enhet som används för att besöka sidan) blir allt mer tydlig.

Vikten av kunskap inom programmering lyfts allt mer – och en del menar att det bör vara minst lika viktigt som många andra ämnen i svenska skolan. De startar CoderDojos, begrepp som digital slöjd nämns i relation till sk hackerspaces där bland annat Stockholm Makerspace är ett exempel. För iOS finns nu även appen Hopscotch, som lär barn (och vuxna) programmera.

Arkiv med kulturarvsfokus öppnas upp och har gjort under ett par år, men det blir allt mer som görs tillgängligt: Designarkivet i år, medan K-samsök och klassiska Projekt Runeberg har funnits med ett tag nu (Project Runeberg i över 20 år). Historiskt innehåll blir alltmer tillgängligt, men även SVT öppnar sina arkiv och museer öppnar upp sina samlingar digitalt. Biblioteken fungerar här som ett ovärderligt stöd – oavsett om det är arkiv eller litteratur som digitaliseras.

Teknikutvecklingen fortsätter gynna möjligheterna till produktion också – användarna kan skapa eget material, av multi-modal karaktär. Podcasten har fått en revival – dock främst med enbart ljud. Och detta hakar även i det som kommer att påverka oss inom en utbildningsorganisation: Kunskapsförmedling, öppna lärresurser och föreläsningar på webben.

IKT och utbildning 2013

2013 var på intet sätt unikt i att leverera ett antal “buzzwords” vad gäller IKT och utbildning. Surf/lärplattornas genombrott resulterar i reflektioner kring användningsområden i skolans värld, recensionssidorna Skolappar och Pappas appar blir högaktuella. Skolan stöttas av entusiastdrivna projekt, medan Skolverket rapporterar att det fortfarande finns yrkesverksamma lärare som inte har tillgång till en egen dator.

I år har vi pratat om MOOC (Massive open online course) och OER (Open educational resources) som aldrig förr – även om begreppen som sådana funnits ett tag, så spiller detta även in på en pågående diskussion kring universitetens uppdrag, hur öppna vi ska vara när det kommer till kunskap och funderingarna kring hur detta går att applicera och använda i utvecklingen av ett huvudsakligen campusbaserat universitet.

Och så förstås – flipped classroom (flip teaching, inverted classroom, flippat klassrum etc), ett begrepp som för många kommit att enbart handla om film. Men – det är (oavsett vald teknik) snarare en fråga om att “vända” på pedagogiken och göra läxan i klassrummet och ta del av innehållet/föreläsningen hemma. I samband med detta dyker även olika lösningar för responssystem upp – ja lite mer digitala än vanlig, analog handuppräckning.

Vi pratar alltmer spel i relation till lärande, spelvärlden och den verkliga världen går alltmer ihop och skapar tankar om ARG (Alternate reality game). Att bygga in element från spelvärlden i t ex MOOC-kurser är en alltmer vanlig implementering av det som kallas gamification. En som hävdar att gaming kan göra världen bättre är Jane McGonigal som har en sevärd föreläsning på TED: Gaming can make a better world.

Teknik 2013

3D-skrivare har blivit billigare och skapar intressanta diskussioner om möjligheterna att skriva ut egna reservdelar i hemmet, mer medicinskt inriktade utskrifter såsom organ för transplantation, men också mer kontroversiella utskrifter – såsom vapen och förfalskade juveler diskuterades under 2013.

Surf/lärplattan har nu fått sitt ordentliga genombrott – och det påverkar varje ny verksamhet där den kommer till användning. Den dyker upp i svenska hem, men också i skola, äldreomsorg och på arbetsplatser. Och den stora frågan 2013 har varit att hitta de bästa apparna – baserat på de behov användaren har.

Den största teknik-hypen kretsade kring Googles glasögon, “Google glass” som till en början enbart testades av en person i Sverige, Eva Mårell-Olsson, en forskare vid Umeå universitet. Nu återstår att se om hypen kan fångas upp och leda till någonting mer. Den hakar i tanken om förstärkt verklighet (augmented reality) – men frågan är när denna typ av teknik blir kommersiell på en bred front. Läs gärna mer i IDG:s artikelserie om Google Glass.

Individen och samhället…och alla de där som vill veta vad du tycker och tänker

2013 var året då vi lärde oss förkortningar som NSA, FRA, PRISM – och att det hängde ihop med övervakning på nätet, något som funnits med i den politiska agendan för bl a Piratpartiet under ett par år nu. Men i och med detta lyftes frågorna allt mer – och det är fortfarande något vi bör få mer kunskap om för att kunna greppa vad det kan innebära i förlängningen. Till det kommer även diskussionen kring att några få “giganter” styr agendan kring lagring och hantering av personuppgifter – en agenda som är svår att få ta del av. Hur Google och Facebook kommer använda sin makt över nätet ska bli intressant att se framöver.

Och i anslutning till detta behöver vi även lyfta diskussionen kring hur vi även i framtiden ska skapa ett digitalt samhälle – där alla ska ha möjlighet att vara delaktiga och även få möjlighet att lära sig hur vi ska hantera informationsflödet, begreppet medie- och informationskunnighet må komma från UNESCO:s rapport från 2011 – men det har allt oftare påtalats som en viktig kunskap inför framtidens digitala värld. Att kunna värdera, hantera och kritiskt granska källor – det är en av de viktigaste kunskaperna att ta med sig in i 2014 – även om det för många anses som självklart. För – bara för att du föds in i den digitala världen innebär det inte att du därmed kan allt om hur information sprids.

Så ska du endast lära dig en förkortning från 2013, så lär dig: MIK – medie och informationskunnighet. Och givetvis – lär dig och andra hur du ska kritiskt granska, använda och konsumera det innehåll som finns i dagens informationsflöde.