Högskolepedagogiskt centrum
I slutet av januari släppte SFS (Sveriges förenade studentkårer) en rapport gällande den granskning som genomförts av det pedagogiska stöd som finns (eller inte finns…) vid 43 lärosäten i Sverige. En av deras förslag för att förbättra situationen är att kompetensutveckla lärarna – något som ingår i våra högskolepedagogiska kurser, men vi täcker långt ifrån alla aspekter så vi har en del kvar att göra.
Här finner du rapporten i sin helhet via SFS hemsida.
2022 har varit ett omtumlande år för många av oss. Vi har gått in och ut ur pandemiläge, ett krig har startats i vårt närområde och jag tror många av oss har tänkt ett varv extra kring våra förutsättningar. När jag skriver det här inlägget sitter jag på ett Café i Linköping och jobbar i väntan på ett barns skolmöte. Över öronen sitter stora lurar som stänger ut ljudet utanför men med julmusik som bakgrund och inspiration. Att jobba lite här och där, i olika miljöer och under olika förutsättningar har präglat både studenter och universitetslärares vardag de senaste åren. Flera av oss har både frivilligt och ofrivilligt följt med studenter och kollegor på hundpromenader, sett varandras kök och soffor och, kanske den mer udda, följt med på läkarbesök. Gränslandet mellan studier, jobb och privatliv har suddats ut och påverkar vår stressnivå och vårt välmående. Vissa av oss tycker att de flexibla studierna och arbetet är räddningen, medan andra får sämre hälsa och prestationerna påverkas. I en studie från Kristianstad visar Annika Fjelkners avhandling på att studenter med nätverk klarar sina studier bättre. Hon menar att hur studierna organiseras kan påverka studenternas hälsa. Samma sak såg jag och några kollegor i en nyligen påbörjad studie kring studenters hälsa vars preliminära resultat vi presenterade vid EuroSoTL konferensen som jag beskrev i lucka 17.
En annan aspekt på studenters och lärares situation fick vi exemplifierat av kollegor från Dnipro University of Technology, Ukraina som var på projektbesök på LiU föregående vecka. På grund av krigssituationen bedrevs den mesta undervisningen digitalt och asynkront. Såväl studenter som lärare hade osäker el- och internettillgång, och av säkerhetsskäl ville man inte ha studenter på Campus. Dessutom var Mariupols universitet tillfället inhyst i DniprosTechs lokaler. Inom kort kommer det även en intern LiU nyhet om besöket.
När du läser den här inlägget hoppas jag dock att du inte jobbar utan att du ägnar dig åt återhämtning. Om det är att umgås med nära och kära, eller njuta av friden i naturen eller med lite handarbete spelar ingen större roll. Vi på Didacticum önskar er alla en god jul och ett gott nytt år, och så möts vi igen med laddade batterier och nya pedagogiska idéer!
Privata bilder på små tomtar
– Kan du inte bara ge mig några snabba tips på hur jag kan göra min undervisning bättre*?
*ordet bättre kan även ersättas med effektiv, studentaktiverande, interaktiv.
Det är inte av elakhet som jag besvarar frågor med nya frågor. Visst vore det smidigt om det för en gångs skull fanns raka, enkla svar. Evidens. Garanterad framgång. Ett optimalt recept. Jag vill gärna vara hjälpsam istället för krånglig, men risken med en lista som ska passa alla är att det till slut inte engagerar någon alls.
Till detta kommer alltmer tankar och medvetenhet kring tillgänglighet. Tillgänglighet i både en fysisk och digital miljö. Egentligen i alla miljöer där det sker mänsklig kommunikation. En del protesterar vilt över anpassningshetsen som läggs på överarbetade lärare som ännu en grej att hantera som lätt blir konsekvensen av ett reaktivt handlande.
Min förhoppning är att det går att hitta stöd i det som skrivs om UDL – Universell design för lärande. En tanke jag har med mig från att ha läst om både den och riktlinjer vad gäller tillgänglighet är att om vi tänker efter före på vissa punkter när det gäller anpassning – så kan det gynna fler än den primära målgruppen.
Tanken om en universell design härstammar egentligen från arkitektur och hur vi utformar våra allmänna ytor, med trappsteg, trösklar och inte alltid ett alternativ vad gäller framkomlighet. Med ett lärande (teaching and learning) i fokus och en koppling till aktuell forskning inom lärande erbjuds nu ett ramverk via CAST (Center for Applied Special Technology) – The UDL guidelines.
Utgångspunkten i UDL är tre frågor:
Dessa frågor känns även igen från en didaktisk analys av något som ska läras ut men lyfter i den här modellen fram betydelsen av olika format, alternativ och metoder. Modellen finns översatt till svenska av eminenta kollegor från Högskolan Kristianstad och min förhoppning är att det ska vara ett diskussionsunderlag för att möta en alltmer heterogen studentgrupp på ett mer pro-aktivt sätt.
Att få till detta i ett nära samarbete mellan Didacticum, lärare, studenter och studentstöd såsom Studenthälsan, Lika villkors-ombud, Universitetsbiblioteket och Språkverkstaden skulle på sikt skapa ett mer långsiktigt hållbart och inkluderande utbildningserbjudande. Inkludering klingar så mycket bättre än anpassning, åtminstone i mina öron.
En del tankar dröjer sig såklart kvar efter föregående veckas Pedagogikdag. En av våra keynote-talare var Cathrine Reineholm, IBL, LiU som berättade om förändringskompetens och synen på framtidens arbetsliv. Cathrine har tillsammans med Henrik Kock gjort en kunskapssammanställning som kom som en rapport i februari 2020: Organisatorisk förändringskompetens på arbetsplatser.
Det är extra spännande att läsa denna rapport med det senaste året i åtanke och fundera över vad förändring, omställning och utveckling kan lära oss.
—
Ny rektor – nya strategidialoger. Nu är dessa igång och jag tycker formatet funkar alldeles fint, upplever att fler kommer till tals i ett digitalt format med backchannel (chat), formulär, diskussion i mindre grupper och välstrukturerade rapporter i helgrupp.
Vi är många som är engagerade och jag tror att en väldigt viktig fråga inför vårt lärosätes vidare utveckling är den som gäller vår identitet som campusbaserat universitet. Lena Miranda lyfte just denna campusfixering vid dagens dialog som något vi bör släppa för att kunna bredda oss och vinna ny mark. Att våga göra just det tror jag inte kommer skada vår nuvarande programuniversitetsprofil – snarare bredda och utvidga våra målgrupper och kunna erbjuda påfyllning och fördjupning för andra studentgrupper än dem vi når idag.
Tre tillfällen återstår, för den som är nyfiken.
—
Den här veckan kom också den första delrapporten från UKÄ (Universitetskanslerämbetet) på temat Coronaviruset och högskolan, där det blir tydligt att fler söker sig till högre utbildning, i viss mån eftersom de sökande inte har något annat alternativ då resor, jobb och andra möjligheter abrupt försvunnit. En del av studenterna som började högre utbildning HT20 har nu läst på distans enda sen gymnasierna ställde om i mars/april 2020 och en personlig reflektion är ju den jag gjorde i november på temat Studentliv i Coronatid.
Fridens liljor,
Anna
Vecka efter vecka, under perioder dag efter dag har myndighetspersoner stått med allvarliga miner och sagt åt oss hur vi ska bete oss under rådande pandemi. I våras var det protester från 70+-profiler, nu under hösten från generation Y (millennials) och motreaktionerna har varit direkta: Ska det vara så svårt att stanna hemma/sluta festa?
Detta är dock inte mer än ett tips – men lyssnar du på det kan det ge lite förståelse kring mänskliga beteenden.
Vetenskapsradion På Djupet (SR P1):
Därför gör vi inte som vi blir tillsagda. (20 minuter)