Tag: universitetsbiblioteket

Inledningsvis vill jag bara säga att jag är precis i början av min doktorandutbildning, vilket gör att jag också är i början av att experimentera med olika typer av AI-verktyg för att stötta min process. Det jag skriver om idag, är det jag kommit att testa hittills. Styrkan – som jag upplever den – är att hitta bra kombinationer av AI-verktyg för sitt arbete. För att göra det behövs en medvetenhet hur just dina processer ser ut.

Copilot

1. Vad är uppgiften egentligen? En litteraturöversikt – ja, med så kort tidsram behöver det nog landa i en sk rapid review. Eller vänta – jag kan ju faktiskt ta en diskussion med Copilot om detta?

Prompt 1: Jag ska göra en översikt av litteratur till en uppgift i min forskarutbildning. Vilken typ av litteraturöversikt är mest rimlig att göra?

Copilot ger flera förslag: Systematisk litteraturöversikt, narrativ litteraturöversikt, scoping review, meta-analys och integrativ litteraturöversikt. Men har också en motfråga – och det är väl det som är styrkan i Copilot: Den ger indikationer på vad som behöver förtydligas och fyllas ut i min prompt.

Copilot: […] Har du redan en specifik forskningsfråga i åtanke? Det kan hjälpa att avgöra vilken typ av översikt som är mest lämplig.

Prompt 2: Ja, min fråga handlar om remote learning settings in higher professional and vocational education

Scopus AI

2. Det går att fortsätta diskutera frågeställningen vidare med Copilot men i det här läget vill jag även testa den med hjälp av Scopus AI för att därmed kunna hitta relevanta artiklar som följer vetenskapliga standarder.

Prompt 1: remote learning settings in higher professional and vocational education

Sökresultatet redovisas både genom “summary”, “expanded summary”, “concept map” och “topic experts”. Exempel på Concept map visas nedan.

Det som genererats är även kopplat till referenser samt “foundational documents” och “related documents” där gissningar görs över tänkbara kopplingar till de teman och trender som redovisas i sammanfattningarna.

2b) Det går att använda den söksträng som genererats vid sökningen i Scopus AI och även göra en mer traditionell sökning i databasen (eller i andra databaser). Där går det i vanlig ordning att sortera träffarna på det sätt som passar syftet bäst. Just denna söksträng genererade 323 träffar i Scopus (161 träffar i Web of Science).

Elicit

3. Samma sökning görs i Elicit: remote learning settings in higher professional and vocational education. Här behövs viss sortering och filtrering göras för att hitta träffar på rätt språk och rätt typ av artiklar. Styrkan i Elicit är att det snabbt går att få överblick över vilka koncept och uttryck som används inom forskningsområdet och vilka teorier och metoder har använts på liknande studier m.m.

ResearchRabbit

4. Vad för litteratur kan jag ha missat genom tidigare sökningar? Hur hänger artiklarna samman (eller inte)? Jag väljer ut några artiklar som hänger ihop med min sökning. Lägger in dem i ResearchRabbit via antingen namn eller DOI.

I denna mapp går det sen att söka baserat på enstaka artiklar eller alla tillsammans baserat på gemensamma nämnare såsom referenser, författare. Du får även förslag på liknande artiklar. Och sen går det att klicka sig vidare ännu mer…det går att verkligen hamna vilse mellan varven, men med en hyfsad systematik bör det gå att använda det på ett bra sätt.

—

Sen kom jag på – jag hade kunnat fråga Copilot redan från början hur jag kan använda olika AI-verktyg för att göra detta arbete.

Prompt 1: Hur skulle jag kunna lägga upp en scoping review med hjälp av AI-verktyg?

Prompt 2: Jag hade tänkt använda Scopus AI, Elicit och ResearchRabbit.

Där fick jag också ett mycket viktigt råd: Var medveten om potentiella bias och säkerställ att dina resultat är tillförlitliga och transparenta när du använder AI-verktyg för att genomföra en scoping review.

Fortsättning följer.

För den som ska ge sig i kast med ett helt nytt ämnesområde är språket en viktig nyckel, men ibland också ett hinder. Många akademiker är tyvärr lite blinda inför sitt eget fikonspråk och underlättar inte alltid för andra att ta sig in i och förstå deras tankevärld. Det finns många exempel på ord som har en betydelse i allmänspråket, men en mycket mer distinkt och delvis annorlunda betydelse inom ett specifikt ämnesområde. Och för att göra det än mer komplicerat kan olika tänkare mena olika saker när de använder samma ord.

Som nybörjare kan det vara svårt att knäcka dessa koder, att veta hur man ska använda orden på rätt sätt. Därför innehåller många kurser gedigna litteraturlistor, så att studenter tidigt kommer i kontakt med viktiga källor. För den som är otålig, eller bara vill skaffa sig lite förförståelse inför brottningskampen med originaltexterna kan dock Copilot stå till tjänst. Men fråga då inte bara vad ett ord betyder. Fråga hur det används, vem som använder det och på vilket sätt. Här nedan är ett exempel på en prompt som kan hjälpa dig att skingra dimmorna. Testa gärna att använda den på grundbegrepp inom ditt eget ämnesområde och se vad Copilot säger.

Prompt-exempel

Jag tycker att det är svårt att greppa vad ordet ”narrativ” betyder. Det verkar som att det kan betyda lite olika saker, beroende på vem som använder det. Kan du hjälpa mig att göra en sammanställning över vad ordet ”narrativ” har för mer specifik betydelse inom olika ämnesområden? Och ge mig också en lista på några av de viktigaste författarna som har skrivit om ”narrativ”, samt hur de definierar det och använder ordet. Tack på förhand!

ChatGPT kom precis när jag skulle börja skriva min magisteruppsats och det var kul att experimentera med det i syftet att (förhoppningsvis) skapa bättre texter, men det var svårare än jag trott att få användning för det fullt ut. Det blev som en slags språkcoach, ständigt online som hjälpte mig att förbättra min engelska, men intresset för potentialen i generativ AI inom utbildning var väckt och sen jag blev doktorand i början av 2024 blev det naturligt att fortsätta undersöka vad och hur det går att använda AI i min forskarutbildning.

Idag, december 2024 går det att se att styrkan i generativ AI är att hitta rätt kombination av verktyg och vara medveten om den egna lärprocessen. Det blir mycket metareflektioner, värdering av källor och övning i att inte söka på precis ALLT som poppar upp som idéer i huvudet. Ju snabbare tillgång till vissa svar ger i alla fall mig tillgång till ännu mer frågor (som jag vill ha svar på).

Down the rabbit-hole you go!

Min verktygslåda

1. Microsoft Copilot – jag testar formuleringar, ber om sammanfattningar av specifika teorier, ställer olika teorier emot varandra och ber om en, två, tre ytterligare dimensioner, sätter en ursprunglig idé i en helt annan kontext. Det blir en en akademisk chatbot som både kan diskutera språk, forskningsdesign, specifika teoretiker och vilka greker just dessa härstammar från idémässigt.
2. Grammarly – språkgranskar det jag skriver oavsett om det är i en prompt, en wordfil eller ett webbformulär. Särskilt användbart när jag skriva på engelska.
3. Scopus AI – söksträngen “how to identify seed papers in educational science” översätts automatiskt till både en naturligt språk-söksträng och en nyckel ords-söksträng.

Bland foundational documents får jag snabbt träff på Citations, Citation Indicators, and Research Quality: An Overview of Basic Concepts and Theories Dag W. Aksnes, Liv Langfeldt, and Paul Wouters Sage Open 2019 9:1 som förslag för vidare läsning.

4. I nästa tjänst: Research rabbit vill jag gärna ha ett sk “seed paper” som utgångspunkt för att söka mig vidare inom ett specifikt område, med en vetenskapligt erkänd artikel som start. Research rabbit har även en för mig användbar koppling till referenshanteringssystemet Zotero.

5. Och så sista…för den här gången. Elicit! På sätt och vis liknar det Scopus AI, men bygger på Semantic Scholar och vad jag har erfarit hittills ligger det en del skräpartiklar i vägen, men tjänsten är tillräckligt användbar ändå. Här söker jag exempelvis på ett begrepp “Spatial-materiality in remote teaching” och kan utifrån sökresultatet ange att jag vill veta mer om hur studierna som ligger till grund för artiklarna är designade. Jag kan ange saker som t ex teori, metod, kort sammanfattning av artikeln. Det ger en första överblick, även fast det fortfarande ställer krav på mig att kolla av resultatet i andra tjänster (Research Rabbit och Scopus AI) är det ett användbart verktyg.

I nästa inlägg går jag in lite närmare på hur min process kan se ut när jag jobbar med att ta fram en enkel litteraturöversikt!

Det är många kryddor i julmat och julbakning. Kanske kan man “krydda” lite på föreläsningar och grupparbete.

Ni som undervisar kan be Copilot om förslag på aktiviteter för att komplettera olika undervisningsmoment. 

—

Prompt-exempel 1

Jag har en kurs om ____, jag skulle vilja integrera några praktiska aktiviteter att göra tillsammans i föreläsningssalen. Har du några förslag?

—-

Prompt-exempel 2

Kan du föreslå något spel som kan vara en aktivitet för studenter under en föreläsning (eller kurs) i ____.

—

Ni som studerar här på Linköpings universitet kan säkert dra nytta av Copilot för att be om aktiviteter till olika typer av studentmöten. Ni kan till exempel berätta för Copilot att kåren ska ha årsmöte och att ni vill ha tips på praktiska aktiviteter, till exempel för att diskutera kårens framtid. Copilot kan också ge förslag på olika sätt att interagera med publiken under en redovisning. Det som är viktigt att är ge en bra beskrivning av det man ska göra och det man vill uppnå.

—-

Prompt-exempel 3

Vi är en grupp studenter som ska redovisa om ____. Har du tips på hur vi skulle kunna interagera med publiken?

—-

Copilot är rätt så bra att ge förslag på aktiviteter och man får alltid något svar som man kan bygga vidare på eller som i alla fall drar igång tankarna. Lite som med matlagning, man får testa nya saker ibland om man vill hitta till någonting nytt. 

Även en erfaren pedagog kan behöva utöka sitt bibliotek av exempel mellan varven. Att arbeta inom högskolepedagogik innebär ofta att lära sig av varandra i diskussioner kring olika typer av lösningar som rör undervisning inom högre utbildning.

I en kurs jag håller lyfts lärmiljöns betydelse för lärande, och vad det innebär när den utgörs av både formella, digitala och informella rum. Jag kan hänvisa till olika exempel på utmaningar, men det går att levandegöra dem genom att ta fram scenarios, dilemman och diskussionsfrågor med hjälp av Copilot. För att presentera scenariot lite successivt har jag använt Sway, men liknande går att göra med PowerPoint om målet är att presentera lite av scenariot i taget.

Ramberättelsen för materialet är Challenges in hybrid teaching in higher education, där det behövs fler berättelser för att skapa så relevant material som möjligt för en väldigt heterogen grupp deltagare.

Länk till scenario

Promptar för att skapa ett scenario

Prompt 1: “Create a scenario including a story of a university teacher struggling with the benefits as well as challenges of hybrid learning spaces”

Kommentar: Svaret ger exempel på både fördelar och utmaningar, men jag önskar ett scenario som innehåller lite fler delar.

Prompt 2: “Create a scenario including a story of a university teacher struggling with the benefits as well as challenges of hybrid learning spaces. The scenario needs to include a background describing the context of a campus-based university going towards more hybrid learning designs, a dilemma for the teacher to explore in order to develop a new course.”

Kommentar: Svaret ger ett scenario med förslag på titel (Navigating the New Normal) med bakgrund, lärarperspektiv, dilemmat, utmaningar, fördelar, förslag på hur dilemmat kan hanteras och hur kursen kan utvecklas och avslutas med en sammanfattning.

Det går givetvis att finslipa, ställa fler frågor, ge den en mer svensk kontext, men grunden till ett helt okej scenario är lagd!