Tag: webbtillgänglighetsdirektivet

Posted on

Lucka 13: Vi börjar med A!

I arbetet med att skapa en tillgänglig lärplattform, är det ju som nämndes i tidigare blogginlägg om DOS-lagen viktigt att arbete sker på ett sätt så att alla involverade professioner är inblandade. Systemägare och systemutvecklare, innehållsansvariga och även användarna som förväntas interagera med innehållet. Innehåll skapas i just exemplet lärplattform av lärare, adminstratörer eller kommunikatörer – men också studenter som i många kurser förväntas interagera med innehållet både i den fysiska och digitala lärmiljön. Tanken med det här blogginlägget är att börja tänka kring detta – vi börjar med A, dvs det som i WCAG 2.1 (Riktlinjerna i sin helhet) kategoriseras som grundläggande tillgänglighet. A är miniminivån* – men en bra början, för att inte hamna i känslan av total överbelastning.

Innehåll

Den text, bild, ljud, video som utgör innehållet i kursen.

Text

  • Din text ska vara begriplig – både för en människa och en maskin som ska läsa av sidan. Korta ner dina texter. Dela upp dem i instruktioner i flera steg med förklarande underrubriker.
  • Material ska hela tiden presenteras i en logisk ordning.
  • Rensa din text från referenser till enbart visuella element av typen “i menyn till höger” eller “den blå knappen”.
  • Länkar i löpande text ska beskrivas tydligt med information om var länken leder. Exempel: Det går att läsa mer på Microsofts Inclusive Design. (EJ: Det går att läsa mer här.)

Bild, ljud och video

  • Allt innehåll som är inom kategorin “non-text content” ska finnas tillgängligt i text som är ett likvärdigt alternativ. Här behöver du som lärare fundera över om det är textning eller transkribering av t ex en föreläsning som är det likvärdiga alternativet eller om någon annan typ av text uppfyller kravet på likvärdighet.
  • Alla betydelsebärande bilder ska förses med en beskrivande alt-text, tänk på att även diagram räknas som bild.
  • Skriv tydliga bildtexter till både bild, ljud och videoklipp som används i kursrummet.

Form

Den formatering, kod som definierar struktur och hur kurssidan presenteras för användaren.

  • Använd de rubriknivåer som finns tillgängliga i ditt LMS (Learning Management System).
  • Använd inte enbart färg för att förmedla betydelse – detta gäller både bilder du skapar själv (diagram t ex) och designen av en kurssida.
  • Vid användning av färg – se till att det blir tydlig kontrast.

….det här med textning då?

Den vanligaste frågan kring DOS-lagen rör den om textning. Svenskan är ett relativt litet språk vilket gör det svårt att hitta bra automatgenererade texter som smidigt går att läggas in på det material som ska in i en lärplattform. Det är dock en av de mest grundläggande delarna av tillgänglighet – dvs A, som därmed behöver lösas. Det finns tjänster såsom textamig!, men det kräver rätt mycket manuell handpåläggning i efterarbetet. Word erbjuder även relativt kompetent transkribering och översättningsfunktion.

Ur ett pedagogiskt perspektiv finns det en potentiell styrka i att använda olika typer av mediematerial. Att använda bild, ljud och video genomtänkt och med en didaktisk insikt (vad, hur och varför?) kan vara inkluderande för en grupp studenter, men exkluderar andra om viktigt innehåll “låses” in för dem som behöver textversionen för att kunna delta och tillgodose kursen.

Så även om insikt hos den enskilda individen finns – behöver detta lösas på systemnivå. Det är min högst personliga åsikt, efter att ha följt frågan i snart 3 år. Men det är också bra att hela tiden ha i åtanke: god tillgänglighet gynnar alla!

 

Posted on

V 13: Högskolepedagogisk kvart, textning och akademikern som innehållsproducent.

Easter eggs
CC BY Praktyczny Przewodnik, Flickr

I början av distansläget var verkligen drop-in i Zoom ett bra koncept – vi satte tillsammans med våra it-utbildare upp en mängd tider (161 stycken 2020) där vi har mött mer än 100 olika kollegor och studenter för att diskutera hur vi kan använda befintliga digitala verktyg för att fortsätta bedriva undervisning under en pandemi. Men nu har vi bytt format på just den drop-in som varit en kombination med pedagogisk utvecklare och it-utbildare under titeln Undervisa online. Från 12 april går det nu att boka en Högskolepedagogisk kvart med mig och mina kollegor, för att börja/fortsätta att fundera över vårt undervisninguppdrag. Jag kommer troligen ställa frågor som:

Vad gör du idag som funkar?

Vad skulle du vilja göra annorlunda?

Hur kan vi hjälpa dig att gå vidare med detta?

Och sen synka rätt fråga med rätt expert eller läraktivitet. Det blir ett stöd i att navigera bland alla synkrona/asynkrona resurser som finns vid LiU.

Mer information om detta format hittar du på vår webb: Boka en högskolepedagogisk kvart.

—

Med anledning av diskussionen om akademikern som innehållsproducent (David Kellermann:
Academics aren’t content creators, and it’s regressive to make them so) och artikeln i Universitetsläraren Krav på textning ett hot mot inspelade föreläsningar har jag stött på en del frågor och funderingar kring vad som är en rimlig förväntan på akademiker/lärare inom området media och kommunikation i just undervisningssituationer.

Alla är inte estradörer och edutainers – men vad är en rimlig miniminivå vad gäller grundläggande presentationsteknik? För det är ju det mycket av detta bottnar i – hur vi paketerar och förmedlar vår expertis på ett pedagogiskt sätt som främjar lärande. Inom forskningskommunikation finns det vetenskapsorienterade journalister, men hur det ska konverteras till lärmaterial är inte alltid självklart.

Balansgången mellan inkluderande och exkluderande lärmaterial är ibland svår och för varje ny modalitet blir det nya utmaningar. Det som dock kan vara extra jobbigt i att gå från en mer analog teknik till en digital är att det som kanske var en svårläst handstil med kladdig grön tusch på overheadplast i ett slutet klassrum nu kan bli synligt för fler. En text och grafiktung presentation med tjugo olika bildspråk på samma gång, blir genast mer öppen för granskning i ett digitalt format. Det blottlägger brister som jag hoppas att vi faktiskt kan hjälpas åt att förebygga. Både för lärares och studenters skull. Ta gärna hjälp av oss på Didacticum i de här frågorna.

Jag tror att det också blir allt viktigare att ytterligare fundera över föreläsningen som en allenarådande mirakelkur för inlärning och att den också blir exakt samma sak i ett inspelat format. Och ja – kravet på textning av ett format som ofta innebär 2×45 minuter är väldigt arbetskrävande. Men jag tror vi behöver dela upp föreläsningen i två delar – den innehållstunga och den mer dialogorienterade.

Den ena delen kan direkt vinna på att spelas in (kortare delar, gärna textade men inkludera åtminstone ett manus), medan den andra helst bör vara en live-upplevelse för att inte lägga sordin på viljan att diskutera. En röd record-symbol gör att flera tystnar helt enkelt.

—

Jag får nog anledning att utveckla dessa tankar (jag har ju inte ens fått in tankar kring OER!) i lite mer dedikerade, fördjupade inlägg – detta ska ju trots allt vara en kortare spaning som får avrunda påskarbetsveckan.

Glad påsk!

/Anna

 

Posted on

Lucka 16: Att använda media i pedagogiskt syfte

print screen Lisam inspiration film
Ur LISAM inspiration

Materialet i det här blogginlägget är hämtat från vår resurs LISAM inspiration, från det avsnitt som behandlar film – men det pedagogiska tänk som genomsyrar materialet är egentligen applicerbart på andra modaliteter också: pod/ljudinspelning, bilder och animationer. Att använda någon typ av media som ett sätt att förmedla innehåll bör också kombineras med en reflektion – vad gör jag idag och vad skulle kunna göras bättre eller mer tillgängligt med hjälp av en annan modalitet? Om jag öppnar upp för ytterligare ett medieval – hur ser jag till att inte utestänga andra?

Vårt material i LISAM inspiration samlar erfarenheter från flera olika lärare vid LiU och ger följande förslag på användningsområden av film (och egentligen även andra modaliteter):

  1. Skapa en introduktion “Välkommen till kursen”
  2. Introducera eller repetera ett specifikt ämne på en kurs.
  3. En film som följer upp och förtydligar om det t ex verkar vara något flera studenter fastnar på.
  4. Instruktionsfilm.
  5. Studenter skapar egna filmer
  6. Återkoppla med hjälp av film.

OER

Som alltid när en ska skapa nytt innehåll kan det vara bra att fundera över vad för material som redan finns – likaväl som artiklar finns digitalt kan även filmer, podcasts, animationer och bilder finnas redan. (Läs mer om OER här)

Tillgänglighet

Vid skapandet och publicerandet av ALLT digitalt material är det bra att fundera över hur tillgängligt materialet är. Att göra det gynnar egentligen alla. För att komma igång vill jag tipsa om de inbyggda verktygen som finns i vårt Microsoft Office 365-kit. Här är några tips jag själv börjat utforska nyligen:

  1. Presentera med automatiska undertexter i realtid i PowerPoint. (Guide från Microsoft)
  2. Gör dina word-dokument tillgängliga för personer med funktionsnedsättning (Guide från Microsoft)
  3. Förbättra tillgängligheten med tillgänglighetskontroll (gäller flera olika program i Office 365)

Läs mer om vad Microsoft erbjuder vad gäller tillgänglighet

Svenska: Hjälp och utbildning om hjälpmedel

Engelska: Microsoft Accessability Products and services for everyone

Posted on

Värt att veta vid skapande av digitalt undervisningsmaterial

Bild med text Upphovsrätt, GDPR, tillgänglighet

Det här blogginlägget är tänkt att ge några råd vid skapandet av digitalt undervisningsmaterial som främst handlar om rörlig bild (video). Det kan gälla inspelning i videoverktyget Zoom, i ett klassrum med eller utan publik eller ljudspår till en presentation som distribueras i filmformat i LISAM eller på YouTube.

Det finns tre lagområden som är bra att ha grundläggande kunskap om för att kunna fatta beslut om hur du vill göra med just ditt undervisningsmaterial.

Det du behöver tänka på är det som rör upphovsrätt, personuppgifter (GDPR) och tillgänglighet. Och det som är spännande med juridik är att en lag kan säga en sak, medan en annan säger något annat, och då behöver dessa lagar analyseras, värderas och i riktigt komplexa frågor prövas i domstol för att det ska gå att ge svar.

Tillgänglighet – olika modaliteter

Att erbjuda en inspelad läraktivitet ger studenter en möjlighet att gå tillbaka, repetera, pausa och bearbeta ett material även efter lärtillfället. Det tillgängliggör en aktivitet för fler och det kan vara en pedagogisk vinst i det.
Men – här behöver vi stanna upp lite och fundera över tillgänglighet. Om läraktiviteten är av såpass stor vikt att det ligger till grund för examinerande moment behöver det finnas en tydlig beskrivning i text av filmens innehåll: manus, powerpoint inkl manus, läshänvisningar till artiklar eller böcker. Det är också viktigt att redan innan fundera över hur du i LISAM kommunicerar kring kontext och syfte för att materialet som publiceras blir begripligt. Förhoppningsvis ska det framöver också finnas bättre möjligheter till textning, men där vet jag inte ännu hur detta ska lösas.

Upphovsrätt – (…psst, lär dig om Creative Commons!)

– Upphovsrätt då? Vi har ju en låst lärplattform och där ska det väl gå att publicera material i enlighet med avtalet vi har med BONUS Copyright Access?

Svaret: Där spelar det roll vilken typ av medier du har med i din inspelning.

Om du spelar in en läraktivitet där upphovsrättsskyddat material görs synligt finns det en grundprincip att tänka på: texter, noter och bilder får du använda och göra synliga så länge det sker inom LISAM.

Ljud, musik och filmer får du inte visa/spela upp utan separat avtal och då är det följaktligen inte lämpligt att spela in den här typen av material för vidare spridning, även fast det är en låst lärplattform.

Länka till material på t ex YouTube, SVT, UR, TED talks – ja!
Ladda ner, ladda upp musik/videos i LISAM för distribution i en kurs – nej!

Det jag dock brukar slå ett slag för här är att lära sig att använda material med Creative commons-licens. Nätet är fullt av kreativa människor som gärna delar med sig av bild, ljud, video och musik. Använd det!

GDPR – personuppgifter på nätet

Och slutligen – GDPR (The General Data Protection Regulation) är den lag som ska skydda våra personuppgifter från att spridas på nätet. När det gäller inspelning av läraktiviteter i vår kontext är det bra att känna till att till personuppgift räknas: röst, bild, namn, men också om bilden avslöjar ett medicinskt tillstånd såsom hörapparat, glasögon eller rullstol. Det allra bästa är såklart att inte spela in deltagarna överhuvudtaget, utan bara fokusera på den som är lärare. Men om det är viktigt att spela in helheten behöver du informera deltagarna innan och ge dem en möjlighet att säga nej till att just de finns med i inspelningen. Då är det ditt ansvar att se till att hen klipps bort innan inspelningen distribueras.
Det är också bra att tänka på att ett tillstånd av den här typen också går att återta. Vill en deltagare bli bortklippt i efterhand har hen rätt att kräva det. Ett sätt att hantera detta är att redan från början sätta ett bäst-före-datum på materialet – för troligen är det ändå inte särskilt relevant att fortsätta distribuera ett interaktivt lärmoment i en annan kohort. Bättre då att radera (gallra) det som ej längre är användbart.

Känns något oklart?

Ta gärna kontakt med våra pedagogiska utvecklare (didacticum@liu.se) – vi diskuterar gärna hur du ska tänka kring dessa frågor. Vill du fördjupa de juridiska frågorna har vi även en eminent juristenhet att bolla frågor med. För i den här kraftiga förenklingen av juridiken som rör vårt arbete har jag inte ens närmat mig förvaltningslagen, offentlighetsprincipen och arkivlagen.

Och tänk på – tillgänglighet gynnar alla! Det lönar sig att tänka efter före.

Posted on

Tillgänglighet

Igår tog jag del av en onlineutbildning distribuerad av Funka eftersom jag är intresserad av att veta mer om det Webbtillgänglighetsdirektiv vi som lärosäte behöver sätta oss in i och implementera i vår webb (extern/intern) utifrån vissa givna datum. Det jag tog med mig av gårdagen var bland annat att det är viktigt att se på tillgänglighet som något som gynnar alla. Textning är ett exempel, det brukar vara ett uppskattat stöd för många användare/konsumenter av video online. Och jag tänker direkt att det borde vara extra viktigt i just pedagogiskt material där det är viktigt att budskapet når fram.

Jag fortsätter bevaka denna fråga, och tar även med mig en sak till från utbildningen igår – användarvänlig webb och tillgänglighet är komplext, men det är viktigt att se på det utifrån sitt professionella perspektiv. Vad kan jag som lärare tänka på i mitt arbete med att skapa en undervisningsfilm? Hur kan jag bygga in det tänket i mitt visuella berättande i stort? Och sen – hitta naturliga nätverk inom organisationen där även tekniker/webbutvecklare, jurister, kommunikatörer finns med för att tillsammans hitta en konstruktiv väg framåt.

Fortsättning följer.