Lucka #12 – Anna testar ChatGPT: Wikipedia

…I´ll never have to work again, ekar i huvudet. Eddie Izzards klassiska rant om ny teknik är fortfarande aktuell och nu är det AI som är det “nya” genom lanseringen av chatGPT kopplad till Open AI-projektet. (Där bland annat Microsoft och Elon Musk är inblandade)

Vad finns det då för möjliga användningsområden för den här typen av chatbot? Kommer det innebära slutet för skriftliga inlämningar som grund för examination? Jag har inga direkta svar – men tänkte testa att ge chatboten lite olika uppdrag, som kan skapa underlag för vidare funderingar kring den här typen av teknik. Häng med!

Wikipediaartikel

Som wikipedian tänkte jag direkt – hur kan jag använda detta verktyg för att skriva fler artiklar om modiga kvinnor från olika delar av världen? Mitt mål är att åtminstone fylla på det svenska Wikipedia med artiklar om de kvinnor som fått priset International Women of Courage Award.

Steg 1

Zaria Ghafari saknar t ex artikel. Jag ser därför chatboten i uppdrag att skriva en wikipediaartikel om henne enligt instruktionen: Skriv en wikipediaartikel om Zarifa Ghafari människorättsaktivist.

print screen text from chatbot AI

Chatboten lyckas identifiera att Zarifa är kvinna från Afghanistan och vid en första läsning låter ju detta som en rätt gedigen artikel. Detta är den generiska bilden av en kvinnlig människorättsaktivist. Problemen är dock många:

  1. Zarifa lever, hon har inte alls gått bort.
  2. Hon var borgmästare i Maidan Shahr
  3. Artikeln saknar referenser, inget av det som står går att belägga och skulle därmed inte godkännas överhuvudtaget som artikel på Wikipedia.

Det som istället skrivs fram är en bild av kvinnor som människorättsaktivister – dvs fokus på kvinnors rättigheter, genom organisationer och sociala medier.

Steg 2

Den här chatboten behöver matas med data och erfarenhet som stämmer bättre överens med det som går att verifiera, för att överhuvudtaget vara användbart som stöd för skrivandet av fler artiklar på wikipedia.

print screen chatbot open AI

Steg 3

Med data i minnet, blir sen nästa version av artikeln betydligt bättre.

print screen chatbot openai

Men fortfarande behöver jag som författare referenser och källor för att överhuvudtaget kunna få den här artikeln godkänd enligt Wikipedias regelverk.

Fortsättning följer!

Plattformskapitalismen och den högre utbildningen

Med utgångspunkt från ekonomiska och teknologiska variabler benämns vår tid på många olika sätt: ’sharing economy’, ’gig economy’, ’knowledge economy’, ’peer production’ etc. Många av dessa benämningar framställs som synnerligen gynnsamma för oss konsumenter med sina löften om entreprenörsskap, flexibilitet och hur vi kan optimera våra (digitala) liv och att det är vi som användare och våra aktiviteter tillsammans med andra som utgör det verkliga inflytandet. Förvisso är den nya teknikens kvalitativa inflytande över våra liv omöjlig att bortse ifrån, och visst har den många fördelar, inte minst upplevelsen av att vår delaktighet räknas. Men när vi ser det på det sättet så bekräftar vi samtidigt den försåtligt användarvänliga logik som finns i de ovanstående begreppen och vi riskerar att bortse från viktiga faktorer som värdet av vår medverkan och synligheten av de affärsmodeller som gör vår medverkan så värdefull.

En alternativ term som dykt upp på senare tid för att beteckna vår tid och dess dominerande produktionsformer är plattform, t ex i Nick Srniceks Platform Capitalism (2017). Plattform är en strukturell metafor som har vissa likheter med andra benämningar på infrastrukturer som tidigare använts, t ex nätverk, kanal eller medium. Den betecknar en upphöjd yta, avsedd för någon kommande ospecificerad aktivitet, en slags neutral arena. Srnicek definierar dem som digitala infrastrukturer som möjliggör interaktion mellan två eller flera grupper. Plattformarna, fortsätter han, är mellanhänder som för samman olika grupper av användare: kunder, annonsörer, tjänster, producenter, medborgare och fysiska objekt. Mer direkt syftar plattform på de dominerande digitala företagen i vår tid, det som vi till vardags uppfattar som sociala medier: Google, Facebook, Microsoft, Apple, YouTube m fl. Råmaterialet är kvantifierade data i stora mängder. Affärsmodellen bygger på att skapa tillit mellan olika aktörer. Precis som ovanstående benämningar, är plattform en benämning som ofta används av företagen själva men det har den fördelen att den samtidigt kan vara attraktiv för flera av de aktörer som bygger upp dess aktiviteter. För användarna (du och jag) framstår den som egalitär och tillgänglig för det innehåll som vi själva producerar. Den är också attraktiv för kommersiella producenter och annonsörer. Samtidigt framstår plattformen som en neutral förmedlare av sådant som användarna producerar och kan alltså inte hållas ansvarig för detta innehåll. Att det inte riktigt är så enkelt att de sociala medierna är neutrala plattformar visar den roll som Facebook och Twitter spelat i det amerikanska presidentvalet 2016. För dem som kritiskt analyserar den digitala tidsåldern är analysen av plattformskapitalismen ett sätt att synliggöra dess historiska framväxt och dess betydelse för att strukturera ekonomiska och sociala relationer.

Och fast vi kanske inte tänker på det är utbildningen också ett prioriterat objekt för plattformstänkandet. I dagarna diskuteras t ex Stockholms stads satsning på en gemensam Skolplattform som inledningsvis tycks dras med en del problem. Och i den högre utbildningen verkar plattformarna i olika funktioner som för de flesta av oss har blivit helt oumbärliga. På LiU har vi LISAM och de andra lärosätena har sina egna motsvarigheter. Och vem kan säga nej till lite bidrag från plattformsföretagen i en tid av resursknapphet. Även inom utbildningen bygger plattformarna på samma bägge principer som i andra sammanhang, nämligen datafiering där alla aspekter av den sociala interaktionen kvantifieras och blir ett instrument för kontroll, bedömning och styrning. Den andra processen är kommodifiering där någon form av profit skapas av de aktiviteter som utförs på plattformen. Kanske gäller det senare i mycket mindre uträckning sådana plattformar som LISAM och Skolplattformen, som ju har statliga respektive kommunala huvudmän, men vad vi egentligen om hur de data som generas där faktiskt används och vem som egentligen äger dem. Ett par extrema exempel på plattformiseringen av utbildningen är AltSchool och Coursera. AltSchool som ’ännu bara finns i ett experimentstadium är den helt avreglerade skolan som saknar både lokaler och lärare och helt bygger på en idé om att coacha enskilda individer genom gränssnitt som liknar de sociala mediernas. Coursera erbjuder fri utbildning via MOOCs men alla data som samlas in och som gratisstudenterna bidrar med kan sedan säljas vidare. Det kanske inte låter så illa men tre sådana effekter kan vara värda att diskutera. Plattformarna underordnar de pedagogiska principer till mekanismer som bär upp de sociala medierna; utbildningen presenteras som ett sätt att ’rätta till’ (det som Evgeny Morozov kallar ’technological solutionism’) det som presenteras som ålderdomliga utbildningsideal och organisationsformer; kommersiella plattformar kan förändra den medborgerliga dimensionen av utbildning. I värsta fall ses utbildning i första hand som en teknologisk utmaning som skall lösas och tillhandahållas av plattformsföretagen och i mindre utsträckning som en service som utförs för det allmänna bästa av hängivna lärare.

I den högre utbildningen används olika typer av plattformar utöver de som helt eller delvis skapas lokalt (t ex LISAM och Skolplattformen) och för olika produkter och processer som har att göra med hur vi hanterar kunskap. T ex hur vi samlar och organiserar kunskap (Wikipedia), hur vi publicerar kunskap (plattformar som Elsevier), hur vi förmedlar kunskap och erbjuder lärande (Coursera), hur vi erbjuds plats på en arbetsmarknad dikterad av employability (LinkedIn) och hur vi värderar kvalitet i högre utbildning genom ranking (t ex Times Higher Education World Rankings). Plattformar är en ny organisationsform som måste synliggöras ur alla aspekter: Vad betyder det för akademin? Vad betyder det för synen på expertisen och dess eventuella autonomi? Vad betyder det för synen på utbildning som en gemensam resurs och synen på utbildning för det allmännas bästa?

/Per-Anders Forstorp

Sommarnöjet fixat: Digital kultur-bingo!

Sommar och semester, vad passar då bättre än en bingobricka som är en variant av de läsbingobrickor som brukar florera i närliggande verksamheter. Den här går dock ut på att pricka in lite aktiviteter som ligger inom vårt område: Digital kultur!

Brickan finns av interaktivt karaktär via Thinglink (för större bricka, klicka dig vidare till Thinglink) samt i en utskriftsvänlig version här nedan.

Lycka till!

Utskriftsvänlig version (länkar finns nedan)

IKTBINGO printable version

Digital kultur-bingo

1. Redigera på Wikipedia
2. Skapa pixelart
3. Lokalisera en geocache
4. Skapa ett collage med hjälp av Pixlr
5. Kolla in #boktips på Instagram, och bidra gärna själv med ett tips där
6. Lyssna på en podcast
7. Prova något nytt via Instructables
8. Färglägg en mandala i en mobil enhet (exempel på app för Android)
9. Recensera en restaurang eller något turistmål via Google maps.
10. Spela in din röst och lägg på något knasigt filter (exempel för Android)
11. Testa time-lapse-fotografering med en mobil enhet
12. Bidra med en bild (eller ljud, video) till Wikimedia commons
13. Gör en egen meme, extra verktyg eftersom det varit en del strul med första tipset: Meme generator. (Bonus Know your meme, för att få lite koll på vilka meme som finns)
14. Bygg en fidget spinner (och försök förbättra konstruktionen eller använda andra material än lego)
15. Pärla ditt namn i binär kod (eller morse-alfabetet med korta/långa pärlor)
16. Läs en e-bok (sökning på e-bok i Libris av Selma Lagerlöf som exempel)

ENJOY! miniborderBLOGGENnr2

IKT-podden E05 – Digitalt kulturarv

Avsnitt 5 om Digitalt kulturarv (Soundcloud) – vi hyllar internet, kultur och diskuterar hur vi associerade temat på lite olika sätt.
Anna tackar Svenska fyrsällskapet och blir inspirerad av goda exempel såsom det pedagogiska projektet Välkommen till min plats.
Sen är ju frågan hur Gunde Svan kommer in i berättelsen om varför kulturarv och digitala verktyg är viktigt i vårt arbete vid Linköpings universitet.

Lyssna och ta del av tankar från IKT-studion i Key-huset på campus Valla, Linköpings universitet. Podden finns på Soundcloud och Itunes.

IKT-podden E04: Källkritik, faktaresistens, filterbubblor och ett och annat djur

poddbild

Nytt avsnitt finns nu på iTunes och Soundcloud.

Avsnitt 4 av IKT-podden

Med hjälp av Wikipedia sätter vi ner foten med vad vi menar när vi pratar om begrepp som källkritik, filterbubblor och faktaresistens. Och Linnea ryter ifrån och vi minns Hans Rosling, lodjur och franska presidenter. Samt en del om forskningskommunikation och foliehattar.

Välkomna!

De personer och länkar vi refererar till i podden är:
sv.wikipedia.org/wiki/Faktaresistens
sv.wikipedia.org/wiki/Filterbubbla
sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4llkritik

Fjärde uppgiften – om faktaresistens
fjardeuppgiften.se/2017/04/20/mann…faktaresistens/

Föreläsning med Johanna Koljonen om den digitala filterbubblan
urskola.se/Produkter/197541-UR…igital-filterbubbla

Eli Pariser (2011)
Ted Talk – Beware of online filter bubbles

Studio 1, P1 ang deras inslag om mässlingutbrottet i Sthlm, originalprogrammet finns ej längre tillgängligt på SR:

Medievärlden om detta

UR Skola:

Är det sant? (tillgängligt till december 2017)
urskola.se/Produkter/177414-Ar-det-sant-Kallkritik
Hur vet du det? (tillgängligt till juni 2020)
urskola.se/Produkter/197494-Hu…llor-kan-du-lita-pa
Kolla källan, Skolverket – resurser

Sökmotorn DuckDuckGo http://duckduckgo.com (som inte spårar dig när du gör en sökning)