Mats Olsson, adjunkt HMV/Didacticum delar här med sig av sina reflektioner kring att jobba med en nätbaserad handledarutbildning och hur utvecklingsprocessen sett ut från 2014 till idag.
Nätbaserad handledarutbildning har varit igång sedan 2014, då undertecknad fick i uppdrag att anordna en nätbaserad utbildning. Bakgrunden till uppdraget var att inom landstinget/regionen i Östergötland genomförts en handledarutbildning under flera år. Utbildningen drevs av kliniska adjunkter och var avsedd för handledare som handledde studenter från medellånga vårdutbildningar. Denna utbildning var platsförlagd och därav var det svårt att nå handledare från kommuner och andra landsting/regioner, där studenter från dåvarande Hälsouniversitetet genomförde verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
Utbildningen har sen starten givits av både Medicinska fakulteten och Didacticum, men är sen VT2020 tillbaka hos Medicinska fakulteten. Utveckling har skett över tid både sett till teknik och utveckling av administrativa stödsystem. Utbildningen har också gått från att vara platsförlagd till en enbart asynkron distansutbildning.
Antagningsförfarandet formaliserades genom att antagning.se numera sköter anmälningsförfarandet. I och med att utbildningen överfördes till Medicinska fakulteten tillfördes två kursomgångar om vardera 40 deltagarplatser. Vilket medför att fem kursomgångar kan erbjudas, med sammanlagt 140 deltagarplatser. Medicinska fakulteten bistår med lärare, hittills verksamma kliniska adjunkter. All kommunikation med deltagare sker via kursrummet i LISAM (LiU:s LMS).
Formativ återkoppling
Läraren har som uppgift att via LISAM läsa och återkoppla reflektionsuppgifter och examinationsuppgift. Ett exempel på återkoppling kan vara att läraren skriver kort återkoppling såsom ”bra tänkt”, eller ”varför inte tänka så här osv”. Det blir en form av formativ återkoppling. Att reflektera kring sitt eget lärande, kunskapssyn är adekvat. Kursen har PBL (problembaserat lärande) som utgångspunkt. PBL har som syfte att hjälpa studenten att utvecklas och reflektera kring sitt handlande (Bate et al. 2014). Därför är det av vikt att handledaren själv arbetar med reflektion i sitt eget lärande. Genom att utbildningen bygger på deltagarens egen reflektion kring kunskap och lärande, så borde även återkoppling anammas mer i bedömning av studenter, som genomför verksamhetsförlagd utbildning. Dock finns litteratur, som skriver att återkoppling inte alltid visar avsedda effekter. Jönsson (2020) jämför muntlig resp skriftlig reflektion, som menar att muntlig återkoppling kan upplevas som mer personlig, kan avleda uppmärksamheten från en händelse. Däremot är skriftlig återkoppling mer effektivt. Det finns annan litteratur, som grundligt resonerar kring betydelsen av reflektion både muntligt och skriftligt (Cajvert 2020). Cajvert (2020) skriver att återkoppling i handledningssituationer i verksamhetsförlagd utbildning är en väsentligt för en adekvat för lärandeprocessen i utvecklingen till en yrkesprofession.
I framtiden planeras att utbildningen ska vara ett första steg på en grundläggande nivå. Ett nära samarbete mellan läkarprogrammet och övriga program som har grundläggande utbildningsprogram tillhörande Medicinska fakulteten har påbörjats. Tanken är att utbildningen ska erbjudas till alla handledare inom verksamheter, som handleder studenter från Medicinska Fakulteten. Därför är innehåll och kursupplägg neutralt och exempel kan ges från olika program. I kursrummet finns dock flikar, som när det gäller bedömningsförfarandet under VFU var mer specifikt för respektive program.
Utbildningens upplägg
Utbildningen genomförs som nätbaserad kurs och innehåller bakgrunden till problembaserat lärande (PBL), lärprocesser, handledningsmodeller, bedömning och återkoppling etc. För att genomföra utbildningen måste studenterna ha tillgång till en dator med internetuppkoppling. I utbildningen förekommer inga obligatoriska fysiska träffar. Utbildningen är upplagd som en fyra veckors kurs. På måndagarna publiceras streamade föreläsningar i form av ljudsatta Powerpointbilder, som varje vecka har ett tema. Föreläsningarna kan vara uppdelade i kortare avsnitt om 10-15 minuter vardera. Till filmerna finns förslag på artiklar och annan litteratur som fördjupning. I slutet av varje filmserie publiceras en frågeställning, där deltagarna skriftligt och enskilt skall reflektera kring en frågeställning. Reflektionen skall vara ca 300 – 500 ord, lämnas in på LISAM i en speciell inlämningsfunktion. Alla reflektioner läses och kommenteras av lärare. De första tre inlämningarna är reflektioner utan referenser. Däremot är den fjärde veckans reflektion en examinationsuppgift. Den har en mer omfattande frågeställning. Exempel:
” Beskriv en handledningssituation, där Du verkat som handledare/student eller varit närvarande som kollega” Hur skulle Du agerat i dag? Efter att ha genomfört nätbaserad handledarutbildning utifrån PBL konceptet”
Här skall deltagaren reflektera kring vald situation som med hjälp av två vetenskapliga artiklar och annan relevant pedagogisk litteratur.
I framtiden
En revidering av innehållet i utbildningen pågår. Tanken är att justera filminslag och förbättra kvaliteten. Medicinska fakulteten bistår med kunnande inom film och publicering. En reflektionsuppgift försvinner. Sammantaget kommer det att bli två reflektioner och en examinationsuppgift. Deltagare har efterfrågat något synkront möte. Inför hösten 21 kommer därför ett ZOOM-Webinar erbjudas deltagarna. Det ska äga rum kursvecka tre-fyra och ger deltagarna möjlighet att träffas och resonera kring att vara handledare.
// Mats Olsson, HMV/Didacticum
Källor:
Bates, E., Hommes, J., Duvivier, R. & Taylor, D, C, M. (2014) Problem-based learning (PBL): Getting the mots out of your students – Their roles and responsibilities: AMEE Guide No 84. Medical Teacher. 36: 1-12. DOI:10.3109=0142i59X.2014.848269
Cajvert, L. (2020) Student-Handledning – under verksamhetsförlagd utbildning. Studentlitt AB. Lund
Jönsson, A. (2020) Lärande bedömning. Femte upplagan. Gleerups Utbildning AB.