Högskolepedagogiskt centrum
Lena Lid Falkman forskare från Handelshögskolan i Stockholm föreläser om utmaningarna i att ha kontoret eller studieplatsen hemma och hur en ska dra gränsen för jobb/studier och privat när du sitter vid ditt köksbord.
Denna föreläsning är en del i UR Samtidens serie Sveriges väg genom pandemin, arrangör Handelshögskolan i Stockholm, 14 september 2020.
Vi får en del frågor som gäller röst och talteknik. Det är många som märker att det är mer ansträngande för rösten att föreläsa via Zoom/Teams. Vi tog hjälp av en expert – logoped Carin Josephson – som ger oss följande tips:
Rösten bildas genom att utandningsluften passerar stämbanden, som då sätts i svängning. Det ljud som bildas förstärks och får sin speciella karaktär av passagen genom svalg, mun och näshåla. De olika språkljuden formas sedan av läppar, tunga och käke.
Att samtala via skärm gör att många delar av vår kommunikation faller bort, så som icke-verbala signaler som ges.
Viktigt att tänka på:
• Hållning. Försök att variera din arbetsställning under dagen. Sitt/stå axelbrett med fötterna och ha jämvikt i kroppen. Tänk på att ha rak rygg, sänkta axlar och lång hals.
• Avspänning. Stretcha regelbundet för att undvika spänningar i axlar, nacke och käke.
• Värm upp rösten försiktigt inför längre möten då du förväntar dig att använda rösten mycket.
• Gäspa då och då för att sänka struphuvudet och spänna av i halsen.
• Försök att magandas istället för att andas högt upp i bröstkorgen. Försök att andas genom näsan så mycket som möjligt. Inandningsluften blir då uppvärmd och fuktad innan den når luftrör och lungor.
• Ha tillgång till vatten att dricka. Återfukta stämbanden för att hålla dem elastiska.
• Använd magstödet när du talar. Du kan hitta magstödet genom en kort hoststöt eller om du skrattar till.
• Undvik att harkla dig vanemässigt.
• Artikulera och tala ut, tala ej ned i dina papper utan rikta rösten framåt.
• Ett headset kan minska ansträngningen för rösten.
• Stress påverkar oss till både kropp och själ. Den ökar spänningar, påverkar andningen och kan göra att vi höjer röstläget (ljusare röst).
• Buller finns på fler ställen än vi tror och att försöka överrösta bakgrundsljud är ansträngande.
• Tänk på ditt taltempo. Går det för fort är det svårt att hinna använda en god röstteknik och ta ordentliga andningspauser.
• Om du blir hes och hesheten varar längre än tre veckor, sök läkare.
På Youtube hittar du en spellista på temat Röstterapi med övningar utgivna av Vårdguiden, Region Jönköping.
Lästips: ”En logopeds 10 tips till en bättre röst” – Tove Eklund
Arbetsmiljöverket om röstergonomi.
Ta hand om er röst!
Vecka efter vecka, under perioder dag efter dag har myndighetspersoner stått med allvarliga miner och sagt åt oss hur vi ska bete oss under rådande pandemi. I våras var det protester från 70+-profiler, nu under hösten från generation Y (millennials) och motreaktionerna har varit direkta: Ska det vara så svårt att stanna hemma/sluta festa?
Detta är dock inte mer än ett tips – men lyssnar du på det kan det ge lite förståelse kring mänskliga beteenden.
Vetenskapsradion På Djupet (SR P1):
Därför gör vi inte som vi blir tillsagda. (20 minuter)
Photo by Chris Montgomery on Unsplash
Här sitter jag på mitt hemmakontor och stirrar på mitt eget bleka nylle i Teams-mötet. Jag möts av nio andra lika bleka ansikten. Någon ler, men de nio ögonparen på skärmen speglar det som jag själv känner just nu. Trötthet. Tomhet. Slut på energi.
”Jag är trött på möten med platta människor” ropar jag inuti mig själv, men märker plötsligt att det inte var mitt inre som talade – utan min mun – rakt in i mikrofonen och kameran – rakt in i mötet.
”Du är inte ensam, vi förstår…” De platta människorna i mötet bekräftar och ler igenkännande.
När jag precis hade fött barn fick jag lära mig på BB att det är viktigt att ligga hud mot hud med den lilla bäbisen. Det var viktigt för att utsöndra nödvändiga hormon och skapa anknytning. Jag vill inte ligga hud mot hud med mina medarbetare, men jag vill träffa dem – inspireras – mötas i det verkliga rummet – inte på den platta skärmen.
Där och då, mitt i denna syntetiska gegga av ettor och nollor, kom ett mejl!
Avsändare var Sveriges kommunikatörer och mejlet handlade bland annat om hur vi i denna långa kris ska kommunicera för att nå ut. I en långvarig kris behöver vi tänka på vad vi säger eller skriver och hur vi gör det för att mottagarens hjärna ska klara av att ta in mer information och därefter göra rätt val.
Under den pågående coronakrisen, som nu har pågått en lång tid, har vi dagligen matats med samma budskap och uppmaningar. Denna upprepning av krisinformation har lett till att vi ständigt har blivit påminda om den pågående krisen. I artikeln menar de att när människan befinner sig så här länge i en kris leder det till att vi förändrar vårt beteende. Vi blir vi mer emotionella, ser svart eller vitt på saker och blir extra mottagliga för grupptryck. Människan får brist på ork och energi.
Jag känner igen mig i det jag läser i artikeln. Det är ju precis mitt i detta känslomässiga virrvarr som jag befinner mig just nu. Mina tankar vandrar återigen i väg till min barnmorskas budskap, hud mot hud är viktigt för anknytningen med bäbisen.
Men hur skapar vi ”hud mot hud känsla” på distans?
Enligt artikeln är empati ett viktigt verktyg. Ett exempel som nämns är att om vi känner empati för de som arbetar inom vården på en Covid-avdelning så höjs vår motivation till att följa råden.
Ett annat råd är att om vi öppnar upp emotionellt i våra digitala möten kan det leda till bättre förutsättningar för samarbete och gemenskap. Då kan en vi-känsla skapas som hjälper oss att hålla modet uppe och känna hopp.
Så med dessa ord önskar jag dig lycka till med att skapa din egna strategi för att uppnå ”hud mot hud” på distans!
Här följer två listor från Sveriges kommunikatörer som kan hjälpa oss att hitta motivation, ork och lust:
Att göra för dig själv
Att göra för andra
Läs gärna Sveriges kommunikatörers nyhet Kommunicera restriktioner trots informationsutmattning
// Karin Midner
I vanlig ordning blir det en digital kalender från oss alla, till er alla. Det blir en blandning av tips, kåserier, bilder, videor, tankar och inspiration som ligger mer eller mindre nära den verksamhet som innebär högskolepedagogik och de människor som arbetar med detta vid Linköpings universitet.
Förra årets kalender finns på Instagram och präglades mycket av pedagogikens historia, filosofer och begrepp.
I år kör vi julkalendern i bloggen under kategori julkalender. Välkomna!