Idag för exakt ett år sedan hade jag och mina kollegor glöggfika och julklappsspel. Tärningar och paket cirkulerade mellan deltagarnas händer utan tanke på varken handsprit eller 30-sekundersregeln.
Vi gillar verkligen att samlas för julmys och spelkvällar här på Didacticum, men i år är det såklart uteslutet. Så vi har provat något nytt som vi kallar för “julkorts-vän”. Den som ville vara med anmälde sig med sin hemadress och blev sedan tilldelad någon av de andras adresser – som man nu inför jul ska skicka ett hälsning till. Ett ganska enkelt upplägg alltså, men ändå nåt som lyser upp tillvaron.
Hur gör ni på andra avdelningar? Lämna en kommentar!
Som föreläsare uppskattar man ofta att få respons från studenterna, till exempel att man får en fråga om något som upplevs extra svårt eller intressant. Får man inte muntlig respons så kan man också försöka läsa av studenternas kroppsspråk för att få en uppfattning om hur väl de hänger med.
Det finns även digitala verktyg för aktivt samla in respons, så kallade responssystem. De kan vara till god hjälp i stora grupper där det annars är svårt att låta alla studenter göra sin röst hörd. Nu när många föreläsningar genomförs via Zoom är det ju dessutom extra svårt att “läsa av rummet” på traditionell väg.
Två populära responssystem är Mentimeter och Padlet. Mentimeter låter dig ställa frågor som studenterna kan besvara på sin bärbara enhet. Padlet är en virtuell anslagstavla där studenterna kan skriva bidrag och kommentera på varandras.
Under det här året har vi alla fått vänja oss vid att i allt större utsträckning kommunicera med varandra på distans. Som för oss på LiU inneburit att ställa om tidigare campusförlagd undervisning till distans – dvs. ej platsbunden.
En ytterligare dimension av distansundervisning är huruvida ett moment ska genomföras synkront eller asynkront. Alltså; ska det vara tidsbundet eller inte? En föreläsning kan genomföras synkront via Zoom. Då måste läraren och studenterna samlas samma tid, med fördelen att de som deltar kan utbyta information i realtid; till exempel ställa frågor eller på annat sätt reagera på innehållet. En föreläsning kan också genomföras asynkront. Till exempel genom att läraren spelar in en film och publicerar på lärplattformen. Fördelen är att studenten kan ta del av materialet när helst det passar, men nackdelen är att interaktiviteten går förlorad.
Man kan gärna kombinera synkrona (tidsbundna) och asynkrona (icke tidsbundna) moment i undervisningen. Till exempel genom att “flippa” klassrummet, som innebär att studenter först får ta del av något material på egen hand och sedan möts i klassrummet (fysiskt eller virtuellt) för att tillsammans bearbeta det.
Som jag ser det är pedagogik inte bara något som existerar i skolor och på universitet, utan något som är relevant i alla möjliga situationer. Som pedagog behöver man ju vara bra på att kommunicera, väcka intresse, skapa förtroende, leda en grupp och mycket mer. Allt det finns ju även på gympapasset med Friskis & Svettis, på guidade turen på museet och på rutinundersökningen hos tandläkaren. Jag brukar försöka notera vilka strategier man använder för att få mig att göra rätt rörelse till musiken, bli intresserad av stormaktstiden eller förstå vikten av att använda tandtråd varje dag.
Därför blev jag genast nyfiken när jag hittade en video på Youtube med titeln How To Teach Board Games Like a Pro. I videon ger spelexperten Quinn på ett humoristiskt sätt sina bästa tips för att anordna en spelkväll med vänner som (ännu) inte är lika intresserade av brädspel som en själv. Den är inte bara underhållande utan också intressant för en pedagog – oavsett om ens expertis ligger inom brädspel eller något annat.
För att sammanfatta tipsen (som jag väljer att tolka dem):
Tip 1: Know the rules! Like, really
Ha koll på det du ska undervisa om. Inte bara just det du har planerat att gå igenom utan också så pass mycket att du är beredd att svara på relaterade frågor och hantera oväntade situationer. Om du är ordentligt påläst så ökar ditt självförtroende och det får deltagarna att slappna av.
Tip 2: Let people fiddle! It´s a toy, not a lecture
Engagera deltagarna genom att låta dem interagera med något de kan “ta på”. Det kan vara allt från att få använda ett redskap till att gruppvis sortera lappar med påståenden.
Vid distansaktiviteter kan du ta hjälp av digitala verktyg som till exempel Socrative (låt deltagarna besvara quiz-frågor) eller Flinga (låt deltagarna skapa och flytta runt objekt på en digital whiteboard).
Tip 3: Before teaching: “Who, how, and why?”
Var medveten om vilka som deltar och vad som motiverar dem. Berätta vad de har att vinna på att lyssna på det du har att säga.
Tip 4: It’s a performance. Consider rehearsing!
Sätt upp en struktur för det du ska presentera. Vad ska du ta upp och i vilken ordning? Även om du är van vid att undervisa så kan du behöva repetera genom att till exempel presentera inför en vän eller kollega.
Tip 5: Always use your friends in examples!
Inkludera deltagarna i ditt berättande genom att använda dem som exempel i dina scenarion. Historien blir mer levande för deltagarna om de själva får vara med i den. (Men undvik såklart att ge dem alltför osmickrande karaktärsdrag).
Tip 6: Make sure you encourage questions
Uppmuntra deltagarna att ställa frågor och svara alltid med ett gott bemötande när du får dem.
Tip 7: Employ a flight attendant
Om mer än en person ska hålla i en aktivitet; gör en tydlig rollfördelning. Om en person är huvudansvarig för att presentera så kan den andra personen assistera, genom att till exempel demonstrera praktiska moment. Om assistenten tycker att den huvudansvariga har missat något i sin presentation så kan denne lyfta det genom att ställa en fråga.
Tip 8: Careful how you play the game, too!
Undervisning är inte till för att föreläsaren ska glänsa med sin ämneskunskap. Släpp fram deltagare som kan bidra med egna erfarenheter. Med stor sannolikhet kommer du också att få lära dig något nytt!
Tip 9: Take the lead on asking if a dummy round is necessary
Ge deltagarna chansen att testa sina färdigheter i en trygg miljö innan det är skarpt läge.
Tip 10: The secret superpower of little games
Gå igenom grunderna först. Du kan behöva förklara begrepp som deltagare inte är bekanta med. Det är först när deltagarna har byggstenarna som de kan se helheten.
Tip 11: A hat tip to tip top workmanship
Betrakta hur andra personer gör när de undervisar. Det behöver som sagt inte bara vara andra lärare på universitetet utan kan lika gärna vara museiguiden eller gympaledaren.
Under året som gått har jag för första gången jobbat med undervisning på heltid. Jag håller ofta kurstillfällen med samma innehåll men för olika deltagargrupper. Oavsett om jag håller samma kurs flera gånger är deltagarna alltid olika och därför blir en kurs aldrig den andra lik. Det är det som gör undervisningen roligt och utvecklande. Jag får dela med mig av det ämne jag brinner för tillsammans med människor som kan ge mig nya perspektiv, bara genom att komma med en kommentar eller ställa en fråga om något som jag inte hade tänkt på.
Jag har ibland funderat över varför det kan bli så olika stämning olika kurstillfällen. Till en början tänkte jag att det helt beroende på vilka individer som råkade närvara just dagen, om de var av den tystlåtna eller pratsamma typen. Men sedan började jag tänka mer och mer på hur jag som pedagog har möjlighet att påverka stämningen i rummet. Om jag till exempel vill att deltagarna ska vara aktiva i dialog med mig så behöver jag bjuda in till det.
Hälsa välkommen
Man brukar ju säga att ens intryck av en person formas redan under de första sekunderna man möts. Jag brukar därför se till att jag är på plats i rummet och har hunnit förbereda allt i god tid innan start. Då kan jag hälsa deltagarna välkomna glad och lugn redan när de kommer in i salen. Om vi dessutom hinner småprata lite så är det en bonus.
Prioritera presentationsrundan
Som deltagare i en kurs tänker man kanske inte på att ens närvaro spelar roll. Men som kursledare söker jag ständigt signaler från deltagarna om huruvida det jag säger är intressant och begripligt. När jag under en genomgång möter ett leende eller en blick som bekräftar att deltagaren är med så ger det ny energi. För att det samspelet ska fungera behöver deltagarna också känna sig sedda och bekräftade. I mina kurser (där deltagarna oftast inte är alltför många) tycker jag att det är bra att inleda med en presentationsrunda. Inte bara för att pricka av närvaro utan också för att var och en ska få introducera sig till gruppen.
Öppna för frågor
Jag brukar inleda mina kurser med att säga att det är helt okej att ställa frågor och att jag ska försöka besvara det mesta på plats, annars skriver jag ner frågor och återkommer när jag har hunnit göra efterforskningar. Dels minskar jag pressen på mig om jag redan på förhand är ärlig med att jag inte är allvetande, samt att jag tror att det också gör att stämningen överlag blir lite mer prestigelös. Det är helt okej att visa att man inte kan eller förstår, syftet med kursen är ju att lära sig. Och jag som undervisar lär mig alltid av att få frågor eftersom att det ger mig en inblick i vad deltagaren är intresserad av att få veta mer om.
Vara tillgänglig i pausen
Det är ganska vanligt att deltagare som inte vill ställa sin fråga under kursen passar på att göra det i pausen. Därför tycker jag att det är viktigt att alltid ha en ordentlig paus och att finnas tillgänglig under den. I mina kurser har jag möjlighet att fika tillsammans med deltagarna. Ibland kommer vi in på diskussioner om kursinnehållet och andra gånger är det en chans att få lära känna kursdeltagarna lite närmare. Oavsett så brukar det vara ett positivt inslag som kan fungera som isbrytare inför resten av kurstiden.
Skriv gärna en kommentar om hur du går tillväga för att få till ett bra dialog när du undervisar!
