AI i lästräningens tjänst – test av Copilot, Immersive reader och Reading Coach

Människan och AI, det är tillsammans nya möjligheter dyker upp sa en klok föreläsare. Det försöker jag anamma, men jag vet inte alltid hur det ska ta sig uttryck i mitt arbete som pedagogisk utvecklare med intresse för digitalisering, utbildningsdesign och inkluderingsfrågor.

Det bästa vore förstås att baka ihop alltihopa – att låta digitala verktyg och AI bli en del av en mer tillgänglig och inkluderande utbildningsdesign.

Hur undersöker en bäst detta då? Förslagsvis med ett faktiskt problem eller tänkbart scenario åtminstone.

Lästräning med elev i lågstadiet

Eleven i fråga får hem lästräning i form av läshäften som ska läsas intensivt hemma. Motivationen att ta del av dessa berättelser är inte alltid på topp. Det kanske är värt att testa en lite annan approach?

  1. Skapa en berättelse med hjälp av Copilot, med utgångspunkt i favoritdjuren just nu: salamanderdjuret axolotl och en capybara. Prompt: “skriv en berättelse om en axolotl som möter en capybara på väg till en skog. Båda djuren letar efter en fin gammal skogssjö där det finns eldflugor. Berättelsen ska vara på läsnivå 2 enligt normalfördelningskurvan, dvs under medel” Resultatet justeras något – det är svårt att avgöra huruvida texten är på rätt läsnivå t ex. Kanske skapa berättelsen redan från början tillsammans med eleven?
  2. Skapa bild i Copilot: Denna berättelse behöver även en illustration – det är något som eleven i fråga brukar uppskatta. Hen gillar även mangastil och söta japanska figurer “kawaii”. Efter en del svårigheter att faktiskt gestalta en axolotl blev detta resultatet:

Prompt: En rosa axolotl-salamander vid namn Axl och en capybara vid namn Cappy som har en kikare runt halsen i manga-stil, stående i skogsbrynet in till en djup, mörk urskog

4. Bilden blir sedan en utgångspunkt i att ge Copilot en chans till att skriva en berättelse igen. Prompt: “Skriv en berättelse om djuren på bilderna. Båda djuren letar efter en fin gammal skogssjö där det finns eldflugor. Berättelsen ska vara på läsnivå 2 enligt normalfördelningskurvan, dvs under medel.”

5. Klistra in bild och text i Word (i det här exemplet Online). Gå in under View och byt till Immersive reader (Avancerad läsare på svenska).

Det går att välja hur texten visas, om du vill fokusera på en rad i taget eller flera. Det går att byta teckensnitt och översätta texten till annat språk. Det går också att lyssna till texten genom att trycka play.

6. Testa Reading Coach

Längst till höger i Immersive reader-läget finns en ikon i form av en uppslagen bok. Under denna ikon hittar du Reading Coach som du slår på.

7. Nu får du läsa texten istället.

8. När du läst klart får du direkt återkoppling.

Hur många ord fick du rätt? Hur mycket av tiden som gick ägnades åt faktisk läsning och hur många ord var korrekta per minut? Det finns även 5 ord som behöver övas ytterligare.

9. När du trycker Practice Words får du möjlighet att säga orden och därmed öva dem ytterligare.

Inte helt klockren på svenska (än) men det här ser jag som en värdefull resurs att utveckla ytterligare!

Lucka 13: Vi börjar med A!

I arbetet med att skapa en tillgänglig lärplattform, är det ju som nämndes i tidigare blogginlägg om DOS-lagen viktigt att arbete sker på ett sätt så att alla involverade professioner är inblandade. Systemägare och systemutvecklare, innehållsansvariga och även användarna som förväntas interagera med innehållet. Innehåll skapas i just exemplet lärplattform av lärare, adminstratörer eller kommunikatörer – men också studenter som i många kurser förväntas interagera med innehållet både i den fysiska och digitala lärmiljön. Tanken med det här blogginlägget är att börja tänka kring detta – vi börjar med A, dvs det som i WCAG 2.1 (Riktlinjerna i sin helhet) kategoriseras som grundläggande tillgänglighet. A är miniminivån* – men en bra början, för att inte hamna i känslan av total överbelastning.

Innehåll

Den text, bild, ljud, video som utgör innehållet i kursen.

Text

  • Din text ska vara begriplig – både för en människa och en maskin som ska läsa av sidan. Korta ner dina texter. Dela upp dem i instruktioner i flera steg med förklarande underrubriker.
  • Material ska hela tiden presenteras i en logisk ordning.
  • Rensa din text från referenser till enbart visuella element av typen “i menyn till höger” eller “den blå knappen”.
  • Länkar i löpande text ska beskrivas tydligt med information om var länken leder. Exempel: Det går att läsa mer på Microsofts Inclusive Design. (EJ: Det går att läsa mer här.)

Bild, ljud och video

  • Allt innehåll som är inom kategorin “non-text content” ska finnas tillgängligt i text som är ett likvärdigt alternativ. Här behöver du som lärare fundera över om det är textning eller transkribering av t ex en föreläsning som är det likvärdiga alternativet eller om någon annan typ av text uppfyller kravet på likvärdighet.
  • Alla betydelsebärande bilder ska förses med en beskrivande alt-text, tänk på att även diagram räknas som bild.
  • Skriv tydliga bildtexter till både bild, ljud och videoklipp som används i kursrummet.

Form

Den formatering, kod som definierar struktur och hur kurssidan presenteras för användaren.

  • Använd de rubriknivåer som finns tillgängliga i ditt LMS (Learning Management System).
  • Använd inte enbart färg för att förmedla betydelse – detta gäller både bilder du skapar själv (diagram t ex) och designen av en kurssida.
  • Vid användning av färg – se till att det blir tydlig kontrast.

….det här med textning då?

Den vanligaste frågan kring DOS-lagen rör den om textning. Svenskan är ett relativt litet språk vilket gör det svårt att hitta bra automatgenererade texter som smidigt går att läggas in på det material som ska in i en lärplattform. Det är dock en av de mest grundläggande delarna av tillgänglighet – dvs A, som därmed behöver lösas. Det finns tjänster såsom textamig!, men det kräver rätt mycket manuell handpåläggning i efterarbetet. Word erbjuder även relativt kompetent transkribering och översättningsfunktion.

Ur ett pedagogiskt perspektiv finns det en potentiell styrka i att använda olika typer av mediematerial. Att använda bild, ljud och video genomtänkt och med en didaktisk insikt (vad, hur och varför?) kan vara inkluderande för en grupp studenter, men exkluderar andra om viktigt innehåll “låses” in för dem som behöver textversionen för att kunna delta och tillgodose kursen.

Så även om insikt hos den enskilda individen finns – behöver detta lösas på systemnivå. Det är min högst personliga åsikt, efter att ha följt frågan i snart 3 år. Men det är också bra att hela tiden ha i åtanke: god tillgänglighet gynnar alla!

 


Spaning #4: Utbildning för alla – Ny rapport från SFS: Särskilt pedagogiskt stöd – en kartläggning av lärosätenas insatser

Omslagsbild rapport

I slutet av januari släppte SFS (Sveriges förenade studentkårer) en rapport gällande den granskning som genomförts av det pedagogiska stöd som finns (eller inte finns…) vid 43 lärosäten i Sverige. En av deras förslag för att förbättra situationen är att kompetensutveckla lärarna – något som ingår i våra högskolepedagogiska kurser, men vi täcker långt ifrån alla aspekter så vi har en del kvar att göra.

Här finner du rapporten i sin helhet via SFS hemsida.

Spaning #3: Utbildning för alla – Konferens och nätverkstips!

Include är ett nätverk där ett flertal svenska lärosäten är medlemmar för att dela med sig av kunskap och erfarenheter som rör breddad rekrytering och breddat deltagande inom högre utbildning.

I slutet av april – 26-28/4 – arrangeras en konferens: “Konferensens tema är IN-UNDER-UT och de bidrag som presenteras följer studentens väg genom högre utbildning.” (läs mer på eventets bokningssida.)

Med anledning av att jag lyfter nätverket Include är det även värt att nämna ett nätverk som finns som subnätverk till ITHU (IT inom högre utbildning) – Subnätverket för Tillgänglighet. Detta subnätverk har sitt ursprung i ett växande intresse för tillgänglighetsfrågor i digitala lärmiljöer – och vi ses med jämna mellanrum och berättar om erfarenheter och delar med oss. Mycket är återkommande frågor som många av oss brottas med, men det brukar vara värdefullt och ge nya idéer och grund för ökad samverkan även mellan olika lärosäten.

 

Spaning #2: Utbildning för alla – resurser för akademisk litteracitet

MOOC:s från MDU

Under hösten upptäckte jag två stycken öppna kurser som MDU tagit fram, den ena Språka på akademiska skrev jag om i Lucka #2: Jag är inte dum, bara förvirrad – om akademisk litteracitet, den andra är också väl värd att tipsa om – Att studera på högskolan, som också finns som bok av Marina Bergman. Jag hoppas – i och med att kurserna är öppna och släppta med creative commons-licens, att dessa kan användas av fler. Det svåra är väl att få till det, att kanske starta en studiegrupp, så att det verkligen blir av att studenterna tar del av materialet så som det är tänkt.

Konferens-tips

Konferens: Litteracitet och lärande i högre utbildning 26–27 september 2023