Lucka 23: Något att klura på medan knäcken svalnar

Under julhelgen, när stressen är över och allt har lugnat ner sig lite, kan man behöva något att sysselsätta hjärnan med. I många år har jag ordnat lite hemlagad hjärngympa åt min familj, och nu tänkte jag dela lite mer er. Det här har väldigt lite med högskolepedagogik att göra, men om du nu öppnar den här luckan i adventskalendern när du egentligen borde vara ledig, så kan du faktiskt få en liten bonus.

Ordpyramider är ett slags anagramkorsord. Målet är att fylla pyramiden med ord från tre till nio bokstäver långa. Varje ord är ett anagram av ordet ovanför (med omkastade bokstäver), men med en extra bokstav tillagd. Till höger finns ledtrådar, ungefär som i korsord, som ger tips om vad varje ord ska vara. Här nedan ser vi toppen av en ifylld ordpyramid.

Ordpyramider kan vara rätt så kluriga, men de kan vara roliga att lösa tillsammans. Genom att bolla idéer är det alltid någon som kommer på vad ordet ska vara.

Här följer tre oifyllda ordpyramider. Och om du vill skriva ut dem på papper för att sitta hemma och lösa finns även en PDF-fil: Ordpyramider. Lycka till! Eventuellt kan ett facit komma att publiceras nästa år, om det finns intresse.

Lucka 22: (O)kritiskt tänkande

13 mars 2024 arrangerar Didacticum Pedagogikdagen – det är en viktig del av vår verksamhet och är ännu ett sätt att erbjuda plats för erfarenhetsutbyte och inspiration.

Undervisande kollegor vid LiU erbjuds att presentera det egna utvecklingsarbetet samt väcka diskussion kring olika frågor som har med högskolepedagogik och -didaktik att göra.

Undervisande personal från andra lärosäten är också välkomna att delta.

Emma Frans och Sonja Bjelobaba är keynotes och 2024 är året då vi är i Norrköping med Pedagogikdagen!

Deadline för att bidra är 19/1 2024.

Mer information hittar du på Pedagogikdagen 2024.

Lucka 21: Akronym-bingo

Akronymer som bingobricka

I vanlig ordning slänger vi oss med en hel hög av förkortningar även inom högskolepedagogik. Vi är ju ändå en del av en statlig verksamhet, och just akademin är nog extra benägen att hitta akronymer för var och varannan teori, grupp eller projekt som är bestående längre än fem minuter. Hur många förkortningar i bingobrickan har du stött på? Vet du vad alla betyder?

  1. UDL – Universal design för lärande
  2. PBL – Problembaserat lärande
  3. SoTL – Scholarship of teaching and learing (Det akademiska lärarskapet)
  4. IPL – Interprofessionellt lärande
  5. OER – Open educational resources (Öppna lärresurser)
  6. DiSCo – Didaktisk spatial kompetens
  7. CBL – Challenge-based learning (Utmaningsdrivet lärande)
  8. MOOC – Massive Open Online Course
  9. CSCL – Computer-Supported Collaborative Learning
  10. SDL – Self-directed Learning
  11. CoI – Community of Inquiry
  12. PDK – Pedagogisk digital kompetens (ibland kan det även referera till professionel digital kompetens)
  13. LMS – Learning Management System (Lärplattform)
  14. SAMR (-modellen) – fyra nivåer av teknikanvändning där bokstäverna står för Substitution, Augmentation, Modification och Redefinition.
  15. IKT – Informations- och kommunikationsteknik
  16. TBL – Team-baserat lärande.

I vår Högskolepedagogiska ordlista (Sharepoint-intranätsida) försöker vi successivt gå igenom mer vad begreppen innebär också.

Lucka 20: Taxonomier – att klassificera olika typer av kunskap

Ordet taxonomi kopplar många säkert till den biologiska vetenskapen. Det är ett systematiskt sätt att klassificera och organisera organismer och objekt, men även relationerna mellan dessa objekt.

Inom universitetslärarskrået skapades i USA en taxonomi som gav sig på att förklara lärande i olika steg. Från det första steget – att memorera, till att skapa nytt – där det sista steget ses som ett mer avancerat steg, men det bygger på flera föregående steg också.

1956 kom den första versionen av det som kallas Blooms taxonomi, men den kom att revideras 2001.

Blooms reviderade taxonomi 2001 med stegen minnas, förstå, tillämpa, analysera, värdera och skapa skildrade i en hierarkisk triangel
Blooms reviderade taxonomi (2001) – Klicka för större bild, CC BY SA Filipsdotter Wikimedia Commons

En annan taxonomi som gärna dyker upp inom högskolepedagogik är annars SOLO.

Solo taxonomi structure of observed learning outcome
Klicka för större bild CC BY SA Filipsdotter Wikimedia Commons

Blir förståelsen för olika typer av lärande mer begriplig genom visuellt stöd och figurer? Det intressanta är att fundera över om detta går att ställas mot andra aspekter såsom ämnets didaktik eller lärmiljön (kontextens) karaktärsdrag?

Lucka 19: Learning by Dewey

Black and white photo of John Dewey
By Деветьяров Руслан – Own work, CC BY-SA 4.0

….nä Learning by doing, ett begrepp som andra än John Dewey själv använde för att beskriva hans idéer. Han förde fram vikten av teori och praktik, och att skolan var en av de viktigaste delarna i att bygga ett demokratiskt samhälle.

Dewey var av åsikten att lärande behöver ske genom en process, baserat på frågor och upptäckande av världen – som individ eller i grupp med andra. Studenter (elever) utvecklar på detta sätt en djupare nivå av lärande. Det fördjupar även förmågor som rör kritiskt tänkande.

Dessa konstruktivistiska idéer utvecklades vidare av Joseph Schwab, Jean Piaget och Lev Vygotskij.

I och med Piaget och Vygotskij lyfts även betydelsen av kontext in. Människan är en social varelse, vi lär oss av varandra och det samhälle vi är en del av – det behöver också tas i beaktande när vi studerar och funderar över pedagogiska frågor. På t ex vår medicinska fakultet används t o m en pedagogisk modell: problem-baserat lärande som har sin utgångspunkt detta.